Över 600 000 utandsfödda går på bidrag och kan ej försörja sig själva hävdar professor i nationalekonomi. Hur påverkar detta samhället?

Det är ju extremt stort problem. Det innebär att vi andra både ska försörja dem genom att de får bidrag. Sen är de även med och belastar vår gemensamma välfärd utan att ge något tillbaka.

Hur löser vi det?

De behöver utbildning och hårdare tag. Sen måste vi har ner invandringen till närmare 0 under kanske 10år för att få ner detta berg av bidragstagare.

Alla som jag mött involverade i diverse program och åtgärder som jag antar räknas som bidragstagare vill innerligt ha jobb men får inga. För det finns inte så såvida du inte kan trolla.... Fler arbetsgivare måste våga ta chanser och anställda folk som har svårt att komma in i arbetsgivet, inte bara invandrare.

För att vi tagit emot enorma skaror människor som saknar relevant utbildning. Att folk vill ha ett jobb förstår nog de flesta, men sedan ska de kunna konkurrera om det. De jobb som det finns många av idag är arbeten som är högkvalificerade, jobb som de aldrig kan få om de inte utbildar sig. Och det kan många inte göra eftersom de saknar betyg, förmåga eller vilja att satsa. Många har flera småbarn som de ska ta hand om, då går det inte at plugga. 

 

Och för att fler arbetsgivare ska våga ta chanser måste det bli lättare för dem att kunna göra sig av med dem som det inte inte alls fungerar för. Det är tyvärr alltför svårt att avskeda idag, och för dyrt att rekrytera.

Det är för tidigt att säga idag, tänker jag. KANSKE går det finfint på längre sikt eller åt pipsvängen Idag heter det ofta att Sverige är "ett rikt land" och så är det säkert MEN den som har en smula tillbakablickande i historien vet ju att så har det inte varit som en självklarhet särskilt länge...! Min gamla farmor (t ex) dog så sent som 1980 och hennes liv var ALDRIG välfärdens annat än de sista åren. Hon hushållade så försiktig med sin lilla pension på ålderns höst och var SÅ TACKSAM!

Ja, endast högutbildade kan inte vara de enda som behöver fly såklart. Av de x antal som jag har mött är inte viljan ett problem men språk kan vara ett besvär och särskilt om de inte har någon att träna med.

Hur svårt är det med provanställning egentligen?

Mina båda vuxna döttrar har ALDRIG blivit fast anställda utan sex månaders prov! FULLT rimligt och vedertaget. Kanske gäller annat för utlandsfödda?