Hej!
Så kom den oönskade mensen i juli igen.
Denna cykel blir försök nummer två med bisolvonmetoden.
Har någon av er testat bisolvon? Fungerade det? Hur lång tid tog det innan det tog sig isåfall?
Håller tummar och tår för att denna månad blir en månad med PLUS! :)
Tempat under tungan hela cykeln, tänkte testa vaginalt från nästa cykel.
Hej, jag har läst här utan användare ett tag, vill mest bara säga att ni alla verkar vara så fina tjejer och önska lycka till. Jag plussade själv imorse, vet knappt vad jag ska göra av mig själv nu. Hoppas vi kan följas åt så många som möjligt i någon BF-grupp.
Hej, jag har läst här utan användare ett tag, vill mest bara säga att ni alla verkar vara så fina tjejer och önska lycka till. Jag plussade själv imorse, vet knappt vad jag ska göra av mig själv nu. Hoppas vi kan följas åt så många som möjligt i någon BF-grupp.
Grattis till plusset! Håller tummarna att liten stannar :)
Hej på er!
BIM i morgon och igårkväll hade jag en liten liten brun fläck i trosan. På papperet blev det suuuuuupersvagt rosa men sen inget alls. Jag sa till mannen att mensen är här så det blir nya tag senare i augusti. I morse var det inget alls på papperet så jag gjorde ändå ett test och jag ser ju tydligt två sträck.
För mig är dock blödning 100% kopplat till missfall. Har varit gravid fyra gången och två har gått bra och två har varit uteblivna missfall. De gånger de gått bra har jag inte blött något alls och första missfallet var en ofostrig graviditet som upptäcktes i vecka 13 av en liten liten blödning och nu senaste missfallet var i maj i vecka 8-9 men fostret hade dött i vecka 7. Då kom dock en större blödning.
Så antingen är detta ett missfall igen eller så är det kanske en sån där nidblödning eller något men det känns så osannolikt för min del. Ska testa ta ett digitalt och en ny sticka i morgon och se om strecket blir starkare eller om det avtar. Och är det ett missfall borde ju blödningen komma igång mer. Har dock behövt cytotec båda de tidigare missfallen då det inte velat komma ut av sig själv.
Kunde inte hålla mig så tog det digitala nu ikväll, känns lite mer verkligt nu (a)
Kunde inte hålla mig så tog det digitala nu ikväll, känns lite mer verkligt nu (a)
Stort grattis till plusset <3 är du på BIM idag? :) Vad hare du för symptom innan plusset är jag nyfiken på.
Så idag är du nog på Äl+1? Hur lång lutealfas har du? När blir BIM?
Hur var din tapp idag? Min var lite mjukare idag också, även om den fortfarande är rätt hög, så antar att den också förbereder sig på att släppa fram mensen :-/
Jag har också funderat på om jag har progesteronbrist! Tycker också tempen är lite låg i förhållande till före äl. Denna cykel har jag också haft rätt ömma bröst, som också kan vara tecken på progesteronbrist. Plus att jag är ju över 35 år och det verkar vara vanligt att progesteronet minskar där efter. Nu är bara frågan, ska jag ha is i magen och avvakta utredningen som börjar om tre veckor. Eller ska jag testa progesteronkräm? Hmm, några kloka råd?
Humöret dippar ju lite när tempen dippar, men jag försöker tänka positivt Blir lite som att pussla, försöka hitta de sista bitarna som gör pusslet helt. Och vips så blir jag gravid Ska ändå bli skönt att få gjort en utredning och få veta mer hur sjukvården ser på våra chanser att bli gravida
Hej har inte varit så aktiv men har följt tråden sen start!
Jag undrar lite hur ni mår mellan äl och BIM. Är på BIM -7/8 just nu. Har sån molvärk som kommer och går och konstiga flytningar till och från. Idag har jag även haft helvetes PMS som jag brukar ha innan mens så är nu ganska övertygad om att det inte tog sig denna månad. Fan vad detta är tufft! Har inte velat skriva heller för jag har sett hur flera av er har kämpat så länge och har en sån himla fin inställning till allt och själv sitter jag på tredje försöket och är så ledsen och uppgiven... har två barn sedan innan varav den ena var en överraskning och tvåan blev till två veckor efter att jag tog ut kopparspiralen så detta är något helt nytt för mig.
Känns som att det kanske inte är meningen att jag ska ha tre barn utan bara ge upp och vara glad över att jag har kunnat få två helt underbara barn. Samtidigt känner den egoistiska delen av mig att jag inte är färdig utan vill ha en liten bebis till. Jag hade så tätt mellan mina att jag knappt hann med småbarnstiden! Men ett tredje barn ger ju också en risk att jag får ett barn som inte är friskt och då är jag ju bara taskig som satt min familj i den situationen och en bebis som måste leva med en sjukdom.
Förlåt för långt inlägg med spretiga tankar men jag behövde bara få skriva av mig, ingen annan vet att vi funderat på en trea och det känns ganska ensamt med alla tankar :(
Augusti börjar ju imorgon, så det hoppas jag med. ;) Rosa är ingen mens! Men skulle den ändå komma så kanske det är en idé att testa tempning denna/nästa cykel? :) Själv tyckte jag det var guld att få svart på vitt vilken dag det var som gällde.
Haha, nä jag inser ju det... :P Åh, det låter ju urmysigt! Våra är inte så värst tama, men har man godis är där ett par som gärna hoppar upp i knät och ska ha före alla andra. XD
Jag har nog alltid haft det i bakhuvudet, men det var nog också mycket för att mamma och pappa hade svårt. Men man börjar ju undra efter 10-15 år med tämligen riskfyllt sex och inga plus så långt ögat kan nå.. Men så är det som det är, och det kan ju lika gärna vara ödet som håller tyglarna korta tills det är meningen.