Vi som är kritiska till Sveriges handhavande av pandemin

Underligt?  Varför då, hon gjorde ett bra arbete och kunde ha fortsatt att göra ett bra arbete. 

Jag har svårt att tro att alla 500 personer på FoHM är direkt inblandade i allt arbete som görs på myndigehten. Så varför skulle det krävas att HW efter ett par veckor skulle förstå allt om görs på myndigheten?

Det finns inga skäl att dela ut skämspoäng (det du beskriver som pinsamt) till någon av dessa personer i denna fråga. 

Är det rimligt att ställa krav på full insyn och förståelse av en person efter ett par veckor? Det verkar inte GD JC anse i alla fall, det är en mer balanserad syn som inte bygger på skamning av enskilda personer. 

Kanske är ett konstant skammande av enskilda personer någonting som inte pinsamt?

Det är inte så JC pekar ut HW ut som okunnig lögnare - påståendet att detta gjorts är en lögn, om det beror på okunnighet eller andra skäl kan jag inte uttala mig om.

Nja, JC behöver inte skämmas för sig under utfrågningen, har pratar iofs JCiska, men det har han gjort hela tiden. 

Däremot är det en del av KU som saknar förståelse för vad FoHM har för ansvar och uppdrag och strategi och det är som regeringens strategi med ekonomiskt stöd mm..   En del fågelholkar i bänkarna då JC svarar på det de frågar om  - men inte det de tror att de frågar om - om man säger så  

Myndighetens uppdrag sköts av myndigheten och regeringen sköter sitt.

Lite stöd för påståendet

www.dn.se/vetenskap/karin-bojs-data-fran-verkligheten-visar-hur-covid-19-sprids/

"UPPDATERAD 2020-12-01 PUBLICERAD 2020-11-29

...

Veckans stora studie från Hunan bekräftar tidigare rön att en liten grupp, endast 15 procent av de smittade, står för nästan all överföring (80 procent av de sjuka blir smittade av sådana ”superspridare”).

Både den amerikanska mobiltelefonstudien och den kinesiska smittkedjestudien har förstås sina begränsningar."

"Veckans stora studie från Hunan bekräftar tidigare rön att en liten grupp, endast 15 procent av de smittade, står för nästan all överföring (80 procent av de sjuka blir smittade av sådana ”superspridare”).

Både den amerikanska mobiltelefonstudien och den kinesiska smittkedjestudien har förstås sina begränsningar.

Mobiltelefonstudien kunde inte ta med bostäder och arbetsplatser, som är kända smitthärdar, och inte heller kollektivtrafik (som verkar driva smitta i lägre grad).

Vad Jure Leskovec och hans medförfattare i USA däremot kunde visa är att restauranger med bords- och alkoholservering sprider smitta fyra gånger oftare än gym, som i sin tur är snäppet värre än hotell och enklare matserveringar, som är värre än religiösa inrättningar, som är värre än mataffärer...

Och mataffärer i fattiga områden sprider mer smitta än i rikare områden, helt i linje med att covid-19 drabbar socialt utsatta människor mycket hårdare.

Kinesernas studie är utförd i Hunan mellan 16 januari och 3 april, och en stor del av perioden rådde lock-down. Merparten av de sjuka fick sin smitta i hemmet, av anhöriga som de bodde med. Den risken fyrdubblades när lock-down infördes den 25 januari.

Både före och efter lock-down smittade människor som bodde ihop betydligt mer än de smittade sina anhöriga med bostad på annat håll. Vänner, eller ”sociala kontakter” som de kallas i studien, var än mer harmlösa (inte ens hälften så stor risk jämfört med sammanboende före lock-down, därefter tiondelen så stor risk). Ännu lägre risk för smitta innebar slumpmässiga kontakter på stan och möten inom vården."

"Bland de mer kvalificerade rösterna finns förstås Folkhälsomyndigheten. Och det statsminister Stefan Löfven har sagt om gym och socialt umgänge de senaste dagarna på presskonferens och i sitt tal till nationen är ganska välgrundat, givet den kunskap som finns."

Ja, det är väl därför socialt avstånd är den enskuilt viktigaste åtgärden tillsammans med att hålla sig hemme i den mån det går för försörjning.

Sång, pustande och frustande, skrålande osv ökar ev smittspridning.  Med tillgängliga lagar och regler/förordningar har regering  och myndigheter försökt begränsa de aktiviteter som kan öka smittspridningen, dessa lagar har varit och är relativt trubbiga i fråga om hur de begränsande åtgärderna kan utformas.

Så under första vågen var dödligheten bland de vårdade 25% - under sommaren med få fall och liten belastning på sjukvården var dödligheten 10% - under andra vågen var dödligheten 20% - man tror att det kan ha att göra med att vården är högt belastad - precis som vården i alla länder är under pandemin 

Det var visst en tågoycka i Taiwan med många förolyckade  

Och så 18åringen som dödats av en galning 

Det blir fint väder under påsken 

I Belgien har unga samlats i en park för att fira vårens ankomst och en del protetserar mot coronarestriktioner  Polisen har skingrat dem med vattenkanoner. 

Det är lavinrisk i svenska fjällen 

De ska ha någonting att yla om - det är det som är hur de vill ha det

Symptomen låter likanden - kanske beror det på att det är människor som har problem i bägge fallen

Det länkas till denna undersökning nile.lub.lu.se/arbarch/arb/2005/arb2005_15.pdf

Det finns alltså tydliga mätbara fysiska symptom, sen finns det också tydliga mätbara psykiska egenskaper..

Det var inte så jättelänge sedan uttmattningsyndrom var starkt ifrågasatt  - hur lika eller olika är inte dessa symptom

lup.lub.lu.se/luur/download&recordOId=1571703&fileOId=1585297

"Utmattningssyndrom - ett medicinskt faktum eller en kulturell produkt?"

"Minst fyra av följande symptom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod:
1. koncentrationssvårigheter
2. påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress
3. känslomässig labilitet eller irritabilitet
4. sömnstörning
5. påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
6. fysiska symptom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, mag/tarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet"

"5.1. De olika förståelserna av sjukdomstillståndet

- ”Det är ett tillstånd som biologiskt sett är ganska begripligt och som alltid funnits. Däremot, vad som provocerar fram det är kulturbundet, och därför kanske man kan kalla det kultursjukdom” (Alexander Perski, intervju)

5.1.1. Utmattningssyndrom som kultursjukdom
Anhängarna av det perspektiv som intresserar sig för de sociala mekanismerna som samverkar till uppkomsten av utmattningssyndrom kan inledningsvis sägas ha det gemensamt att de inte förnekar de biologiska aspekterna av sjukdomstillståndet: att den diagnostiserade individen faktiskt drabbas av kroppsliga symptom som påverkar dennes hälsa negativt framhålls som något obestridligt (Johannisson 1990, Svenaeus 2003, Hydén 1995). Likväl menar de dock att utmattningssyndrom inte kan förstås enbart utifrån dess fysiska eller psykiska konsekvenser. Intressant för förespråkarna av det sociala perspektivet är det faktum att det sjukdomstillstånd som utgör grunden för diagnosen till synes verkar ha förekommit under olika tidsepoker, och att sjukdomstillståndet vid dessa olika tillfällen kommit att förstås på diametralt olika sätt. Det fanns en samstämmighet bland uppsatsrespondenterna att diagnosen utmattningssyndrom förekommit tidigare under historiens lopp, om än under andra namn"

"5.1.2. Utmattningssyndrom som medicinsk realitet
Även företrädarna för ett medicinskt perspektiv pekar på de stora likheter som finns mellan utmattningssyndrom och neurasteni. Men där kulturförespråkarna vill se parallellerna som konsekvenser av likartade samhällsförhållanden som i sin tur skapar funktionen av vissa sjukdomstyper vill de medicinska företrädarna istället se diagnoserna som olika namn på samma biologiska reaktion hos organismen. Aleksander Perski (intervju) medgav att utmattningssyndrom gick att betrakta som det senaste i raden i en terminologisk serie av historiska benämningar på det åsyftade sjukdomstillståndet: utöver neurasteni nämndes bland annat löjtnantssjuka som exempel. Perski ville dock inte se på sjukdomen som svarandes mot ett specifikt samhälleligt eller individuellt behov. Vad som lyftes fram som det väsentliga för sjukdomen var istället den grad av stress som föregått insjuknandet. Stress ska här förstås i en vid bemärkelse, som sträcker sig bortom den enbart arbetsmässiga förståelsen av begreppet. Som biologisk varelse reagerar människan, vid situationer där hon upplever det som att hon är utsatt för ett yttre eller ett inre tryck, med att känna sig stressad."

Psykiska ohälsa skall tas på allvar, psykisk ohälsa kan också ge fysiska problem. 

Hela världen är drabbad av en pandemi med en dödlig sjukdom 

Dansk undersökning visar att snabbtester inte är så tillförlitliga

Håll fortsatt social distans trots snabbtester är väl konklusionen

www.dn.se/varlden/dansk-undersokning-nara-halften-av-snabbtesterna-gav-falskt-negativt-svar/

"Mellan den 1 februari och 23 mars testades 117.670 danskar med både pcr- och antigentester inom 48 timmar. 4.069 av pcr-testerna gav ett positivt svar, alltså att personen var smittad av sars-cov-2-viruset, medan siffran för antigentesterna bara var 2.159. Det innebär att 1.910 personer (47 procent) fick ett falskt negativt svar av antigentesterna.

”Man kan se på antigentester som en mycket vid såll. Den fångar upp de mest smittsamma, men inte alla som potentiellt kan smitta. Därför betraktar vi antigentestet som ett screeningsverktyg. Det är ett extra redskap för att hitta och bekämpa virus”, säger Tyra Grove Krause på Statens serum institut i ett pressmeddelande."