Vi som är kritiska till Sveriges handhavande av pandemin

Pinsamt att Regionerna inte klarar att få masstestning på plats. De står och pratar om att det är viktigt att de får ett hållbart och robust system för testningen och för hur de testade ska få sina provsvar - som om det skulle utgöra ett så jättelikt problem. 

Patetiskt. 

Det kan man tycka, men man får också ha tanken att man bara testar med en tanke med en medicinsk nytta och ändamål och en person som visar sjukdom och är så dålig som sjukvård krävs.
De andra som har feber och andra COVID-19 symtomer ska stanna hemma, det är ju de råd vi har på plats.
Följer du inte dessa råd?
För ett test ändrar inte dessa förhållningar, därför vill man inte heller testa för man uppnår inget med att bekräfta, du ska ju ändå vara hemma och inte smitta någon.

Men nu ska man utöka testningen till kategori 3, samhällsviktiga jobb.
Det bör öka testningen ett par snäpp till, men sen handlar det också om personal som ska uppbringas.
Och man säger ju att siffran 100000-150000 är för att möta behov av test med ett ändamål och inte randomtestning.

 

Men ja, regioner har en del att göra, och de ska få lite ris för det.
Vet polare så har de varit ovanligt tröga på testning på det boendet i starten, men verkar funka nu.
Men ska bli intressant när man utökar provtagningen till kategori 3 samhällsviktiga jobb, låter som det inte kommer gå så där superbra initialt.
Dock ser man hur det blir bättre och bättre, samtidigt vi ser vikande smittspridning för tillfället.

En annan aspekt angående ekonomin:

https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-svensk-ekonomi-drabbas-hart-trots-mjukare-atgarder/

Nu kom denna pandemi väldigt plötsligt, men med lite framförhållning skulle det absolut gå att ordna både digital undervisning och den vanliga utan att lärare måste dubbelarbeta. Redan nu finns ju föreläsningar/lektioner av duktiga lärare (Både svenska o internationella) på videoklipp på nätet. En lärare kan i princip hålla föreläsning för 7 miljarder människor, bara de alla har tillgång till nätet. Standardiserade prov, typ nationella prov, kan utgöra någon slags mätare och avstämning av hur väl man tagit till sig undervisningen (avstämningar kan även göras med tätare intervaller, digitalt, på standardiserade quiz/prov för att eleven själv ska se hur den ligger till). Sverige skulle kunna ha en lärare (eller några stycken ) som jobbar heltid med att distribuera digitalt material till intresserade. För yngre barn kan då föräldrarna förväntas vara delaktiga i att se till att deras barn verkligen kollar på videolektionerna och gör avcheckningsprov. Man växlar helt enkelt om till digital undervisning vid behov och gör avcheckningar och slutprov för att kunna få ett betyg. Detta skulle vara enkelt att ordna, bara viljan finns. Tror dock att många lärare är emot detta för att de tror att de riskerar jämföras med bättre, digitala lärare.

Kan inte läsa hela artikeln, men om det fortsätter som det börjar, så är jag helt med. Det bekräftar bara min teori att det kommer att se likadant i alla länder till slut - både när det gäller smitta, döda, och antagligen även ekonomin.

Kortfristigt är det en fördel för ekonomin att inte stänga. Långfristigt måste det ju ge många ekonomiska följder om folk avstår ifrån att leva vanliga liv i kanske ett år till. 

Vi HAR gjort det. Vi har ändå allt klart för det fallet att det skulle bli så att eleverna blir hemma. Vi har dessutom haft distansundervisning tidigare då vi jobbar med hemmasittare. Men en liten specialskola har förstås inte samma situation som en stor skola. Där kan det vara svårare.

Och det som du spekulerar om hur man kan göra - vi har ju kommit mycket längre än så. Vi har i flera år testat olika plattformer och jag tror att ganska många skolor i Sverige har det digitala på plats. Jag tror att många t.ex. använder g-suite, och då främst google-classroom där man har alla dessa funktioner som du beskriver.

Och framför allt så jobbar vi också med en plattform där vi har material. Man behöver inte ha någon lärare som sköter det, det finns flera digitala plattformer där allt finns på plats och där man bara kan plocka. 

INNAN dess så har vi ju också jobbat med material ifrån internet. Jag har gjort det i minst 10 år. De här nyare sakerna bara underlättar lite, sorterar åt oss, så att vi inte leta upp varje klipp, varje grej för sig. Men att visa videolektioner och alla möjliga digitala resurser - det är minst i 10 år man har gjort. 

Största problemet är att det blir så opersonligt för barnen och att inte alla barn klarar att ta ansvar för ett sånt självständigt arbetssätt. De brukar också tycka att det är tråkigt. De behöver den personliga kontakten, både med läraren och med kamraterna. Och även barn är vanemänniskor. Om de är hemma nån gång ibland, då brukar de inte sköta skolarbetet så bra. Egentligen är det inget problem för lärarna. Förutom att vi ju sedan har elever som inte jobbat ordentligt hemma, och måste fixa det igen. 

Alla drabbas hårt, då vi konsumerar betydligt mindre än vad vi gör annars.
Dock ett bra stort hopp till nedstängning, så man får lite perspektiv på det hela.
Men visst kostar även detta oss en massor, men massor är bättre än extrema massor.

Varför i hela världen kommenterar du när du inte har läst artikeln. Du behöver verkligen inte svara på allt, och särskilt inte mina inlägg - jag är totalt ointresserad av dina osammanhängande monologer. 

Intressant.

"Sveriges dödlighet var ovanligt hög i april. Men inte högre än december 1993. Och räknat till befolkningsmängd var det inte heller högre än till exempel januari 1996 eller 2000. Vad som hände då minns nästan ingen. Men Åke Nilsson minns. Han var ansvarig för SCB:s befolkningsstatistik under perioden.

Det var elaka influensamepidemier. Men det väckte inte så stor uppmärksamhet.

10 458 svenskar dog under april månad, enligt preliminär statistik. Det är ovanligt högt, eftersom det varje år dör totalt runt 90 000 svenskar. Men i december 1993 dog 11 057 svenskar. Detta på en befolkningsmängd som var betydligt lägre i dagens Sverige. Och räknar man så var till exempel också januari 2000 värre. Då dog det 110,8 per hundra tusen invånare, jämfört med nu, i april, tjugo år senare, då snittet blev 101,1."

https://emanuelkarlsten.se/05/darfor-dog-fler-svenskar-under-en-manad-1993-och-2000-jamfort-med-april-2020/

Vem inbillar sig konsumtion inte går ned när folk stannar hemma?
Dock får man rikta blickar hur ekonomin blir i en nedstängning.

Och självfallet komerm det göra stora skador på ekonomin, det är en stor konsensus på den.