• Anonym (Kvinna86)

    Nygift och otrogen

    Vet att det varit en liknande tråd innan som försvann men det var inte jag!!

    Jag lever med en man och en fyraårig dotter. I mars gifte vi oss, ett väldigt enkelt bröllop men väldigt fint för mig och det betydde mycket. I juni fick jag reda på (kollade hans mobil) att han fyra-fem gånger i april hade haft sex med en kvinna på hans gym. När jag fick reda på det hade dom avslutat sin relation och när jag konfronterade honom kom det fram att han hade sån ångest och inte vågar berätta av rädsla för att förlora mig.

    Jag har valt att stanna. Kanske stoppar jag huvudet lite i sanden. Istället har vi börjat prata om ett till barn och att flytta. Jag behöver pepp.. hur många av er har förlåtit er partner och faktiskt klarat av att gå vidare efter otrohet?

  • Svar på tråden Nygift och otrogen
  • Anonym (Narcoffer)
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-15 19:45:29 följande:
    Jag tror han genuint aldrig vill ha med honom att göra igen för att hon påminner om vad han var på väg att riskera och också för att hon gamblade med hans liv och funderade på att behålla barnet. Jag känner min man och det han känner för henne nu är äckel. 
    Jag ska berätta en historia för dig. Den handlar om en man och en kvinna som planerade bröllop. De gifte sig och kvinnan var lycklig. Mannen var nöjd med att gifta sig, men han var sugen på en annan kvinna. Han bokade rum på ett hotell, träffade kvinnan, hade sex utan skydd, för om hon blev gravid var det verkligen inte hans problem. Att han riskerade könssjukdomar tänkte han inte ens på.

    Hans nyblivna fru avslöjade affären. Vad skulle han göra? Nu hade han ju redan legat med den andra kvinnan och hon var inte så speciell som han trodde. Det vore faktiskt enklare och bättre för hans del om han stannade hos sin fru. Bättre för hans rykte om inte annat. Men den andra kvinnan försökte förstöra hans liv genom att bli med barn och dessutom fundera på att behålla barnet? Hur vågade hon??? Fattade hon inte att det var hans liv som var viktigt och inte hennes eller babyns??? Han tvingade henne till abort och tyckte hon var äcklig och motbjudande som ens funderat på att föda barnet.

    Hans fru förlät honom och lade skulden på den andra kvinnan, för hennes man var ju egentligen god och kärleksfull och det var inte hans fel att han träffat en galen kvinna som tvingat honom till oskyddat sex.

    Hur tycker du den historian låter? Alla vi som läser det du skriver, uppfattar historian på det sättet.
  • Fjäril kär
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-15 23:02:51 följande:

    1. Det är hon som säger och hon vill som sagt att vi ska skiljas. Jag vet inte om jag tror det.

    2. Är det en så dålig egenskap att faktiskt lita på den man älskar?


    1. Det kan absolut vara sant att han sagt så. Glöm inte att han under den perioden ljög för er båda två samtidigt som han sa sanningen till er båda. Så självklart kan ett sådant påstående vara sant.

    2. Ja det är dumt att lita på honom när han så klart och tydligt visar att han är fullständigt opålitlig. Och dessutom fortfarande inte är sanningsenlig mot dig. Han lovade evig trohet och älska dig i nöd och lust och två veckor senare knullar han en annan. Vad är det om inte ljug och bluff?
  • Fjäril kär
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-15 23:00:56 följande:

    Men varför skulle han vara otrogen igen?? Det går ju faktiskt att lära av sina misstag. En gång otrogen alltid otrogen är ju en myt. Varför kan man inte tro på att någon kan ångra sig enormt och ha lärt sig hur fruktansvärt sårande det var både för honom och mig??


    Problemet är att du inte kan veta det nånsin. Du kan aldrig veta om hans känslor är på riktigt efter en sådan här sak. Du kommer alltid ha en klump i magen och känna dig osäker på hans baktankar.

    Han kan göra om det om ett halvår, eller om tre år eller om tio år eller om två veckor eller aldrig... ... Du kan helt enkelt aldrig säkert veta.

    Just nu lovar han guld och gröna skogar och aldrig mer.. Men det kan inte han själv veta heller hur han reagerar på nästa invit eller hur han agerar på en dålig period i ert äktenskap. Såklart att han just nu lovar att inte göra något igen. Men han kan inte lova något sådant för resten av livet. Det kan ingen av er veta.

    Och det är därför äktenskap går i kras efteråt. Ovissheten och bristen på tillit äter upp en inifrån. Det kanske inte sker denna vecka men ju mer självinsikt du får ju mer kommer du förstå.

    Det som föds ur en otrohet är ju också att mindre smickrande egenskaper tar plats i äktenskapet som misstänksamhet, svartsjuka, kontrollbehov och motpartens svar på det brukar bli just motsatsen, att slåss för den frihet man hade före otroheten och att man skapar hemligheter i sin kamp för frihet och den bedragna partnern blir ännu mer bitter, svartsjuk och grälen blir ett moment 22... Efter fyra år kräver du fortfarande kontroll på hans privatliv och han tycker du är surkärring som inte kan släppa det som han tycker inte var så farligt och låser in sig på toaletten med mobilen och duschen på...

    Get my point?
  • Anonym (Kvinna31)

    Du behöver vakna upp och sluta beskylla allt på dig och den andra kvinnan. Alla fel är hos din man. Det är han som varit otrogen.

  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (his) skrev 2020-01-15 23:30:41 följande:

    Jag tillhör dem som tror man kan lära sig av sina misstag och att myten du beskriver är just en myt. Att kunna förlåta ett otrohetssvek är en helt annan sak.


    Precis! Tack! Det är ju sveket som redan skett som är det svåra. Går det att få tillbaka tilliten? Kan det bli lika bra eller t.o.m. bättre än innan? Varför skedde det? Hur länge ska jag kämpa. Osv.
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Narcoffer) skrev 2020-01-15 23:36:51 följande:

    Jag ska berätta en historia för dig. Den handlar om en man och en kvinna som planerade bröllop. De gifte sig och kvinnan var lycklig. Mannen var nöjd med att gifta sig, men han var sugen på en annan kvinna. Han bokade rum på ett hotell, träffade kvinnan, hade sex utan skydd, för om hon blev gravid var det verkligen inte hans problem. Att han riskerade könssjukdomar tänkte han inte ens på.

    Hans nyblivna fru avslöjade affären. Vad skulle han göra? Nu hade han ju redan legat med den andra kvinnan och hon var inte så speciell som han trodde. Det vore faktiskt enklare och bättre för hans del om han stannade hos sin fru. Bättre för hans rykte om inte annat. Men den andra kvinnan försökte förstöra hans liv genom att bli med barn och dessutom fundera på att behålla barnet? Hur vågade hon??? Fattade hon inte att det var hans liv som var viktigt och inte hennes eller babyns??? Han tvingade henne till abort och tyckte hon var äcklig och motbjudande som ens funderat på att föda barnet.

    Hans fru förlät honom och lade skulden på den andra kvinnan, för hennes man var ju egentligen god och kärleksfull och det var inte hans fel att han träffat en galen kvinna som tvingat honom till oskyddat sex.

    Hur tycker du den historian låter? Alla vi som läser det du skriver, uppfattar historian på det sättet.


    Han tvingade henne aldrig till abort men gjorde klart att han inte ville ha något med henne och barnet att göra, att hans fokus var på hans riktiga familj. Det är ju ett val för mig.

    Jag försvarar inte hans otrohet, det var det absolut värsta han kunde göra. Konsekvenserna har blivit sorg och smärta.

    Ja jag hör hur det låter. Han låter inte som en drömprins direkt... men hans ånger framkommer inte i berättelsen. Rädslan att förlora mig och vår dotter. Skammen. Kärleken..
  • Anonym (Kvinna86)
    Fjäril kär skrev 2020-01-15 23:37:21 följande:

    1. Det kan absolut vara sant att han sagt så. Glöm inte att han under den perioden ljög för er båda två samtidigt som han sa sanningen till er båda. Så självklart kan ett sådant påstående vara sant.

    2. Ja det är dumt att lita på honom när han så klart och tydligt visar att han är fullständigt opålitlig. Och dessutom fortfarande inte är sanningsenlig mot dig. Han lovade evig trohet och älska dig i nöd och lust och två veckor senare knullar han en annan. Vad är det om inte ljug och bluff?


    Det kan det vara, och där och då kanske han trodde det. Men när det blev verklighet var det inte så enkelt utan jag har varit så ledsen och varit så nära att lämna honom och det vet han också. Det var inte så att jag sexstrejkade några dagar sen förlät honom som ingenting..

    Där har du en poäng och jag litar ju intf på honom men hoppas på att kunna göra det inom sinom tid men den bollen ligger ju hos honom nu. Det är lögn och svek, det har du rätt i. Men ska två-tre veckor få förstöra allt vi byggt upp? Är det proportionerligt?
  • Anonym (Kvinna86)
    Fjäril kär skrev 2020-01-15 23:53:48 följande:

    Problemet är att du inte kan veta det nånsin. Du kan aldrig veta om hans känslor är på riktigt efter en sådan här sak. Du kommer alltid ha en klump i magen och känna dig osäker på hans baktankar.

    Han kan göra om det om ett halvår, eller om tre år eller om tio år eller om två veckor eller aldrig... ... Du kan helt enkelt aldrig säkert veta.

    Just nu lovar han guld och gröna skogar och aldrig mer.. Men det kan inte han själv veta heller hur han reagerar på nästa invit eller hur han agerar på en dålig period i ert äktenskap. Såklart att han just nu lovar att inte göra något igen. Men han kan inte lova något sådant för resten av livet. Det kan ingen av er veta.

    Och det är därför äktenskap går i kras efteråt. Ovissheten och bristen på tillit äter upp en inifrån. Det kanske inte sker denna vecka men ju mer självinsikt du får ju mer kommer du förstå.

    Det som föds ur en otrohet är ju också att mindre smickrande egenskaper tar plats i äktenskapet som misstänksamhet, svartsjuka, kontrollbehov och motpartens svar på det brukar bli just motsatsen, att slåss för den frihet man hade före otroheten och att man skapar hemligheter i sin kamp för frihet och den bedragna partnern blir ännu mer bitter, svartsjuk och grälen blir ett moment 22... Efter fyra år kräver du fortfarande kontroll på hans privatliv och han tycker du är surkärring som inte kan släppa det som han tycker inte var så farligt och låser in sig på toaletten med mobilen och duschen på...

    Get my point?


    Här håller jag dock inte med dig... ingen i något förhållande kan ju någonsin veta. Jag kunde inte veta att han skulle svika mig, du kan inte med säkerhet veta att du inte blir sviken av en partner osv då därför är det egentligen inte så förändrat.

    Skillnaden är att jag att han kan göra det men han vet också hur sårande det var, han har med egna ögon fått facea baksidan och det gjorde nog inte värt det.

    Så är det absolut. Det kommer ta tid men jag tror han är villig att ge mig den tiden. Och kanske förändrad vårt förhållande till mer öppet? Vad gör det om jag får kolla hans telefon osv?
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Kvinna31) skrev 2020-01-16 05:54:22 följande:

    Du behöver vakna upp och sluta beskylla allt på dig och den andra kvinnan. Alla fel är hos din man. Det är han som varit otrogen.


    Ja det var han dom svek mig men i försöket att gå vidare försöker hon hålla kvar. Jag tycker inte det är schysst av respekt för mig. Även om hon inte var otrogen så borde hon ju ha ett hjärta och förstå den sorg och smärta det här orsakat min familj?
  • Fjäril kär
    Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-16 07:58:21 följande:

    Här håller jag dock inte med dig... ingen i något förhållande kan ju någonsin veta. Jag kunde inte veta att han skulle svika mig, du kan inte med säkerhet veta att du inte blir sviken av en partner osv då därför är det egentligen inte så förändrat.

    Skillnaden är att jag att han kan göra det men han vet också hur sårande det var, han har med egna ögon fått facea baksidan och det gjorde nog inte värt det.

    Så är det absolut. Det kommer ta tid men jag tror han är villig att ge mig den tiden. Och kanske förändrad vårt förhållande till mer öppet? Vad gör det om jag får kolla hans telefon osv?


    Jo det ÄR förändrat eftersom han HAR varit otrogen och du inser att du inte KAN lita på honom. Tilliten är borta.

    Det är den stora skillnaden. Du vet att han faktiskt kan såra dig fast du inte trodde det. Tillit är utbytt mot misstänksamhet.

    Det är misstänksamhet och brist på tillit som gör att du får tillgång till hans privatliv. Det är inte samma sak som att vara öppen och förtrolig. Det är misstänksamhet och brist på tillit som skapar ditt behov av att ha koll. Annars skulle det inte behövas.

    Du vet att han har ljugit och haft hemligheter och det är därför du inte kan låtsas som ingenting har hänt.

    Så jo allting har förändrats.
Svar på tråden Nygift och otrogen