Fars dag blir jobbigt (inkludera bonusdottern)

Jag tyckte att jag försökte läsa ordentligt. Jag uppskattar alla svar..

Jo jag har vid varje födelsedag, jul osv. första åren frågat bonusdottern kring att fira sambon och om hon vill ha hjälp med något.. hon svarar alltid ?veeet inteee? men mungiporna ner i golvet och ser ledsen ut.. så brukar jag ha föreslagit att hon kan känna efter och säga till senare i sådana fall.. när hon sedan fortsätter att vara NOLL intresserad när det närmar sig brukar jag då utse en present från min son eftersom han är så liten och erbjuda bonusdottern att det kan vara något gemensamt för att inte exkludera henne.. samtidigt som erbjudandet att hjälpa henne med något eget alltid står kvar.. men det känns som hon bara svarar det dom får mig att lämna rummet snabbast då, dvs ?okeeehj? med deppmin. Det känns som jag skulle göra oss båda en tjänst genom att inte försöka involvera henne varje gång det är dags att fira sambon.. men jag vet att han skulle bli besviken på mig om jag bortsåg från henne.. och när det handlar om att fira honom är det främst att göra honom glad som jag strävar efter..

Hennes svar är alltid att hon inte vet.. allt jag frågar henne får det svaret och det antar jag är för att hon inte vill prata med mig alls då hon vill att hennes familj ska vara enbart henne själv, hennes mamma och hennes pappa (enligt mamman är det vad hon säger där borta varannan vecka - vi får inte hör något från henne). Men nu är det som sagt 4 år in i vårat förhållande.. och jag har svårt att köpa att vi ska vara två separata familjer boendes i samma hus..

Men som sagt eftersom hon alltid svarar att hon inte vet och går undan och deppar skulle det inte bli två separata firanden.. det skulle bli att vi firar utan henne.. pga hon inte vill något.. och då avstår nog hellre sambon från allt firande..

Du kanske behöver tänka om vad gäller förslag.

Hon blir nog sur, trulig och svår för att de flesta förslag verkar utgå ifrån hur DU ser på högtiden.

Har du tex frågat om just ensamtid på fars dag? Hon kanske vill göra något särskilt med pappa på en sådan dag. Ett par timmar på bio, badhus, lekland, shoppa, McDonalds etc kan ju göra henne överlycklig och perfekt som present från henne till pappa. Och kan göra henne välvilligt inställd till tårta och paketet på kvällen.

ALLA dopkorten kan väl knappast var förstörda? Ni lär väl ha tagit några foton på enbart dopbarnet? Tycker du gör dig lite för mycket offer faktiskt, om du tar dopkorten som ett exempel.

Hon är bara 11, du kan inte förvänta dig att hon ska klara av att tänka och resonera som du, en vuxen gör. Du måste vara tålmodig helt enkelt. Samtidigt behöver hon inte vara med på "allt", hon har väl en familj när hon är hos sin mamma också? 

Och jag håller med föregående, du gav henne ett dålig val  - skriva på kortet till presenten eller inte. Det är liksom 0 eller 100, inget av dem var kanske vad hon önskade. 

Här har vi också en bonusfamilj. Vi vuxna fixar lite fika på dagar som fars dag men vi förväntar oss inte att något barn (oavsett släktskap) gör något. Om de vill så gör de något, när de var yngre ritade de kanske en teckning. Då blir det en otvungen stämning.

Tycker ideen på att hon och pappan gör något själva lät jättebra.

Du får gärna återkomma och berätta hur dottern tog förslaget :)

Har pappan kontakt med barnet när barnet är hos er?

Av det du skriver låter det som att han inte är särskilt involverad i varken 11-åringen eller era gemensamma firanden.

Nej.. det har jag aldrig kommit på att lägga fram som förslag.. kaaaanske att det skulle kunna vara något för hennes trulighet upplever jag som sagt vara kopplad till min närvaro.. det ska jag bannemig lägga fram som nytt förslag för fars dag när hon kommer hit på måndag (tusen tack!).. vi bor väldigt långt ut i Norrlands inland så det blir ett rätt stort projekt att komma åt en sådan aktivitet, men det kan det vara värt.. kan vara delvis därför som det inte slagit mig att föreslå något sånt..

Jag har dock aldrig skyndat mig in med något förslag överhuvudtaget utan alltid först frågat henne öppna frågor om vad hon skulle vilja hitta på för pappa den dagen och om jag kan hjälpa henne förbereda eller inhandla något..

Jag har inget principiellt emot två firanden.. jag är bara rädd att det ska framstå som att jag själv skapar skillnad kring hans barn på hans dag..