När är man för gammal för att bli förälder?

Jösses, då föddes mitt barn.

Jag reagerar nog om man närmar sig 40. Typ runt 37. Kanske mest med förvåning då. Men jag tycker inte att det är FÖR gammalt bara för att det får mig att reagera. Tycker att man är för gammal om man börjar bli gaggig men det blir man ju oftast inte förrän långt, långt efter 40.

Äh, de är inte gamla nog att förstå. Och svärmor vill bara stressa er att skaffa barnbarn så fort som möjligt.

Jag var gammal när jag fick barn men vadå, man får ju barnen när man får dom. Jag hade ingen att skaffa dom med förrän sent. För en del går det ju inte hur mycket de än försöker men det är ju en annan sak. Jag var gammal men inte för gammal. Jag tycker det är skitcoolt att titiyo fick vid 50 men hon ser ju ändå ung ut så jag tror hon orkar hänga med.

Jag fick barn vid 40 och 42.

Jag är 47 och tycker jag är för gammal. Andra tycker jag kan skaffa barn nu.

Så länge man kan få barn på naturligt sätt dvs  tex för en mamma så länge hon kan bli gravid.

Tycker att det egentligen är konstig fråga. Förr i tiden innan det fanns preventivmedel födde man barn tills man inte kunde längre på naturligt sätt.

Dvs man fick många barn och det oftast tills man var 42-45 år.
Det är på senare år man diskuterat när det passar att få barn pga att man kan bestämma det.

Om jag går tillbaka i min släkt fick man barn från lite över 20 till 45 och ofta 5-7 barn, då menar menar jag fram till 1930 talet innan 2:a världskriget. 

Man fick dom barn man fick, det var ingen diskussion om ålder, vad skulle man göra om man blev gravid på den tiden? jo föda dom.

Nu är vi friskare och blir äldre och äldre, många fler föder nu barn efter 40 just därför att vi är piggare långt upp i åldrarna.

Få man barn när man tex 43 är ju barnet vuxet och är 20 år innan man själv gått i pension och dagens 60 åringar är ju sällen speciellt gamla, många då lever ju ett jätte aktivt liv.

Fast då blev ju den personen gravid när hon var knappt mer än ett barn själv. Tonårsgraviditeter behöver man ju knappast sträva efter!

Min mamma fick mig som tonåring.
Jag har diverse defekter. Konstig kroppsbyggnad och psykiska problem. Jag kan inte attrahera och få tjejer. Jag förstår att hon är besviken att hon inte fick bli farmor, men var nog bäst såhär. Inte föra generna vidare. Stackars unge liksom.

Detta måste alla få avgöra från individ till individ. Jag tillhör dem som ville bli en hyfsat ung mamma (klar med att föda vid 30) . Hade tur som hade ett stabilt liv tidigt och lätt för att bli gravid. Mina tankar gick så här:

Att bli mamma var så viktigt för mig så genom att börja tidigt ökade jag chanserna att lyckas.

Ville att min mamma skulle få många bra och friska år som en aktiv och närvarande mormor. Hon älskar barn.

Ville ha många år utan vuxenberoende barn innan pensionen.

Ville öka chanserna att få uppleva att bli en pigg mormor/farmor.

Men jag har hört många som tänker helt annorlunda och deras tankar känns lika viktiga och rätt för dem som mina för mig.

Fick andra barnet när jag var 39, är 40 nu. Räknas väl som gammalt som kvinna men jag känner mig mkt yngre än vad jag är och folk brukar tro jag är yngre. Hade dessutom lätt att bli gravid. En del är ju slitna redan som 30-åringar. Tar man hand om sig själv (och om man får vara frisk såklart) så känner man sig piggare trots ?hög? ålder.

Så med andra ord tycker jag att andra ska sluta lägga sig i andras liv och avgöra när man är för gammal/ung.

Jag tycker att man är för gammal vid 40..