När är man för gammal för att bli förälder?

Så länge man kan få barn på naturligt sätt dvs  tex för en mamma så länge hon kan bli gravid.

Tycker att det egentligen är konstig fråga. Förr i tiden innan det fanns preventivmedel födde man barn tills man inte kunde längre på naturligt sätt.

Dvs man fick många barn och det oftast tills man var 42-45 år.
Det är på senare år man diskuterat när det passar att få barn pga att man kan bestämma det.

Om jag går tillbaka i min släkt fick man barn från lite över 20 till 45 och ofta 5-7 barn, då menar menar jag fram till 1930 talet innan 2:a världskriget. 

Man fick dom barn man fick, det var ingen diskussion om ålder, vad skulle man göra om man blev gravid på den tiden? jo föda dom.

Nu är vi friskare och blir äldre och äldre, många fler föder nu barn efter 40 just därför att vi är piggare långt upp i åldrarna.

Få man barn när man tex 43 är ju barnet vuxet och är 20 år innan man själv gått i pension och dagens 60 åringar är ju sällen speciellt gamla, många då lever ju ett jätte aktivt liv.

Nej, riskerna ökar när föräldrarna blir äldre men det flesta barn föds friska, det är alltså en liten ökning inte så att de flesta barn med äldre föräldrar få några men.
Det handlar om ett fåtal barn, fortfarande är det liten risk att få ett barn med några som helst problem bara för att man är äldre.

Genomsnittet i storstäder i Sverige för att få sitt första barn är 32-33 år sen får dom flesta ett eller två barn till efter det så då skulle enligt dig de flesta barn vara slaskindivider.
Genomsnitt i hela landet är 29 år för första barnet och även utanför storstäder föder ju de flesta flera barn som det är väldigt många som får barn efter 33 år.

Varför blandar du in tortyr????
Det är väl inte bara ålder som bestämmer hur man är som förälder?
Det är väl engagemang och tid med barnet, att man kan ge det trygghet både emotionellt och ekonomiskt osv.

Barn är vuxna vid 20 år, du tycker att man för gammal vid 33 år, dvs man är 53 år när ens barn är vuxet, förstår inte alls hur du tänker.

Kanske att du kommer att känna dig gammal vid 53 men det är verkligen inte vanligt.

Många som fått barn tidigt kanske inte vill börja om när dom är äldre om man inte fått barn tidigare så kanske men inte ger upp fast man är äldre.

På mitt jobb har jag en kollega som försökt få barn i över 10 år!!!!
Dom har gjort flera ivf och dom har gått igenom så mycket.
Vi har sett hur ledsen hon har varit när andra blivit gravida utan problem och hennes högst önskan har varit att få barn.

När hon 41 år efter så många barn kan jag säga att vi var så många som verkligen gladdes med henne och hennes man, dom var så mycket värda det.
Dom fick sin lilla son och tacksammare och bättre föräldrar finns inte och nej dom är inte gamla till sättet utan väldigt ungdomliga.
Tror inte många bara skulle sluta att försöka få barn så länge möjligheten fanns om man inte fått barn innan.

Sen har vi en annan tjej  i min mans umgängeskrets, likadant där dom försökte och försökte men det blev inga barn, dom gjorde också många ivf försök men det fungerade inte även fast dom inte hittade några egentliga fel.
42 år gammal blev hon gravid på naturlig väg till deras stora förvåning.
Tror inte många i deras situation då tänkt att nej nu gör vi abort för att andra tycker att vi är för gamla.
Nej dom fick sin efterlängtade dotter och likadant där, man kan bara glädjas med dom.

Där vi vi bor är dom egentligen inte speciellt gamla. Vi bor i en medelklass förort i Stockholm län och så gott som alla i vårt område är mellan 30-35 när dom fått sitt första barn, likadant med alla våra vänner.
Vi har alla studerat, rest, när vi fick barn hade vi bra jobb och ordnat ekonomi.
Jag tycker inte att vi varit för gamla. Här är istället under 25 ovanligt så allt
beror nog på vart man bor och hur man ser på saker.

Ja det kan man absolut, jag reagerade på att vissa säger att man är för gammal vid 30-35 och det tycker inte jag och det är det vanligaste där vi bor och 30-35 är inte ovanligt. Däremot tycker jag att alla får skaffa barn när dom tycker att det passar dom, om man är 20 och vill ha barn tycker jag att man ska skaffa barn då om man kan dvs har en partner som också vill ha barn, alla har ju ingen partner 
fast man längtar efter barn. Känner man att man vill skaffa barn vid 30 tycker jag att det är bra  och har man då en partner som känner likadant är det ju det bra fast man kan ju lika gärna då längta efter ett barn men kanske inte har en partner kan ju ha varit singel länge eller nyseparerad och längta efter barn.
Vill man vänta till 40 tycker jag att det är ok

Jag tror att man blir som bäst förälder när man själv känner att man är redo, en del är det i 20 års åldern en del vid 30 en del inte fören vid 40 och jag tycker att ingen annan vet vad andra känner.
Jag tror att många som (dock inte alla) som fyllt 40 och inte har barn har längtat efter barn länge men kanske av olika skäl inte kunnat få barn som just i mitt exempel med min kollega som försökt i över 10 år. Hon ville ha barn i 30 års åldern men fick inte barn fören hon var 41 år och folk som tycker att hon var för gammal förstår nog inte hennes längtan och jag tror att inte att många  skulle ge upp utan försöka så länge det går när man längtar efter barn.
Hon valde inte att var 41 år men det vet ju inte folk, därför tycker jag inte att man ska att alla väntar bara för att dom vill.
Sen finns det dom som vill vänta och jag tycker att det är ok.
En del har ingen partner dom kan skaffa barn med fast dom är över 30 och då blir det inga barn fören dom kanske är 35 och uppåt.
Man kan inte alltid välja när man ska skaffa barn, en del får kämpa i många år.
Många par blir inte gravida när dom vill och få ger upp sin dröm även fast den kan ta flera år.

Jag tror som sagt att man blir bäst förälder när man känner att man vill ha barn och det kan vara i olika åldrar, att bara skaffa barn för att andra tycker att man ska blir ju inte rätt.

Jag lägger inga värderingar i hur gamla folk är när dom skaffar barn, tycker att alla gör som man vill.

Jag håller med dig och sorry för att det kanske lät som jag gödde på den fördomen det var inte så jag menade utan ville bara förklara att vissa vill göra andra saker innan dom skaffar barn och vissa vill ha barn unga, jag tycker att man väljer själv vad som passar en.

Sen ville jag också ta upp att man inte alltid kan välja när man ska få barn pga olika omständigheter.

Jag har nog alltid tänkt mig att jag skulle få barn runt 30 år. Våra vänner tänkte i samma banor, när vi sen bestämde att vi skulle försöka få barn tänkte många av våra vänner likadant.
Flera av våra vänner blev gravida direkt, för oss tog det inte och jag fick nästan panik, när 5 par i vår närmaste omgivning berättade att dom var gravida var det jobbigt även fast man ju gladdes med dom men jag kände ångest när den femte berättade. Men sen blev vi gravida, alla barn föddes samma år, våra 5 nära vän par fick sina barn från januari-april medans vår dotter föddes i oktober.
Men det har varit så kul att umgås och barnen kunna leka med varandra.
Nu har vi alla även varsitt barn till men jag kan förstå känslan hos dom som inte kan bli gravida och fortsätter försöka  i flera år, vänner får barn och man bara kan se på.
Vi försökte bara 10 månader men det kändes länge.
Jag hade inte gett upp min barnlängtan och förstår verkligen att man försöker långt upp i åldern. 

Men det är en liten förhöjd risk för t ex downs syndrom när man är äldre, andra missbildningar mm är inte allas lika stora.
Och som sagt de allra flesta barn till äldre precis som yngre barn föds helt friska.
Det är ju inte så att det är flera procent som blir missbildade bara föra att en förälder är äldre. Det handlar om en liten ökning. 
Det är ju inte så att yngre föräldrar inte får barn med downs eller annat.

De flesta äldre föräldrar föder helt friska och normala barn. 
Risken för att barnen föds något för tidigt finns också men är likadant där, de flesta barn gör det inte trots att föräldrarna är äldre.

Sen tror jag inte att många vet. Har du fött barn redan t ex vid 33, 35, 38 och sen är gravid vid 40 så är det inte alls samma risker som om du är första gångs mamma när du är över 40, risken vid komplikationer vid förlossningen är mindre om du redan har barn. (gäller förlossningen och graviditet.)
Så det alltså skillnad om du reda fött barn när du är äldre än om du är förstagångs förälder.

Ålder kan vara absolut vara en faktor vid förlossning men är en faktor, många äldre föderskor har lättare förlossningar än yngre som kan ha andra faktorer som 
som sjukdomar och annat.

Självklart håller men extra koll på mammor över 40 men det gör man ju också om en ung mamma tex har diabetes och liknande.

Men återigen dom flesta barn föds helst friska och normala även till äldre föräldrar.

Så upplevde hon det och då var det så för henne men det är ju individuellt hur man känner.

Dom flesta som skaffar barn efter 40 gör det för att dom känner att dom vill och orkar, andra som har flera barn kan inte tänka sig att börja om.
Har du flera barn kan du känna så eller så gör du det inte.
Har du inga barn och närmare sig 40 och det är din högsta önskan att få barn och kanske försökt i flera år så kanske du har all ork i världen.
Det är ju högst personligt.
En del är unga när dom är 40 en del redan gamla, ingen är ju detsamma.

Alla kan inte få barn tidigt av olika skäl.

Sen kan jag säga att dom jag känner som fått barn sent dvs efter 35 säger att dom är mycket tryggare och lugnare som föräldrar då men alla är olika och känner olika en del kanske inte skulle vara lugnare, det är som sagt individuellt.
Min egen mamma fick först barn tidigt dvs 22, andra vid 26 och sen sladdis i 40 års åldern.

Hon kände sig inte gammal och trött, tycker att småbarn får en att hänga med och att man måste aktivera sig, nu är alla barn vuxna och hon är fortfarande en aktiv person som lever ett intensivt pensionärs liv ihop med min pappa och det är resor och kurser och middagar med vänner, dom gör mer än vi yngre.
Hon tyckte att hon var mycket mer mogen och lugn som äldre mamma men det är hon som person, hon har alltid varit en person som håller igång mycket

Min pappa var 43 sista gången han fick barn, ingen har någonsin kommenterat att han skulle vara en äldre pappa, han var engagerad i alla min och mina syskons aktiviteter, engagerad klassförälder mm.
Han tyckte också att han var en bättre pappa när han var 43 än under 30 år.
Vid 43 hade han gjort karriär, hade ett bra jobb, kände att han då verkligen ville vara hemma mer med barn då han inte kände press ifrån jobb osv.

Med det sagt så ville dom lika mycket vara föräldrar som unga som äldre.
Det här är vad dom berättar om hur dom upplevde att bli föräldrar.
Man kan vara bra förälder ung som äldre.

Man kan vara bra eller dålig förälder som gammal och som ung.
Vad en känner gör inte en annan.

Vissa känner att dom vill bli föräldrar som unga, vissa vill inte det.
Vissa vill bli unga föräldrar man kan inte det av olika anledningar.
Folk känner väl själva när det passar dom.

Alla är inte lika och det passar olika för olika personer när det är dags för barn för att bli en bra förälder.
Många önskar få barn men det tar tid.

Det som funkar bäst för några passar inte andra.
Ingen kan ju veta vad andra föräldrar orkar eller inte man är olika som personer.

Min föräldrar är aktiva med mina och mina syskons barn dvs sina barnbarn,
min mans pappa tycker om sina barnbarn men tar aldrig initiativ att göra något med barnbarnen.
Farfar är yngre än mormor och morfar, kan tänka mig att han inte hade blivit en lika bra äldre pappa som min pappa var.
Mina föräldrar orkade, farfar hade nog inte gjort det, dom är olika personligheter.