Bf September 2019

Hej! Här är det fortfarande kämpigt med en bebis som helst alltid vill befinna sig i famnen, är svår att söva och aldrig vill sova ensam. På nätterna sover han ofta bättre, vaknar för mat och somnar om lugnt medan han äter (sover sen på mig eller precis bredvid). Men på dagarna måste vi aktivt söva honom genom att gå omkring, använda white noise och vagga vagga vagga.

Men han växer hur bra som helst och amningen funkar toppen. Han är 14 veckor gammal nu, men 8 veckor korrigerad ålder, och väger 5,5 kg och är 58 lång. Han börjar vara mer och mer social och pratar med små ljud och har precis börjat upptäcka sina händer. Han tittar inte på dom än men han känner och klämmer på allt och smakar på sina fingrar och pillar i munnen.

Jag blir också lite chockad (och lite avundsjuk) att du lyckats få till så bra rutiner chockad! Men det låter som att du har en bebis där sömnen funkat bra vilket nog gör stor skillnad. Vi har skaffat en app som heter baby Tracker för att hålla koll, och på nätterna sover han ganska lika. Men dagarna är helt oregelbundna fortfarande trots att jag helt försöker följa hans mönster. Men så fort vi ser att det börjar finnas tydligare sovtider så ska jag försöka börja styra det lite mer.

Jag testar alltid med bröstet om han vaknar på natten. Han vaknar nästan bara av att han är hungrig, men ibland blir han väckt av nåt och då brukar han ändå vilja tutta en kort stund för att få hjälp att somna om. Ibland vaknar han och har ont i magen så då behöver vi vagga och trösta.

Men våran son sover ju mellan oss i sängen, så att han alltid har hundkontakt men någon av oss (vi turas om att ha honom nära). När han ligger själv vaknar han jättelätt jätteofta för att han känner att han ligger själv och vill ha närhet antar jag.

Rent evolutionärt så är det ju onaturligt och livsfarligt för en bebis att ligga själv. Så om dom under sin ytligare del av sömncyklen märker att dom är ensamma så är det inte konstigt att dom vaknar. Sen är ju inte alla bebisar så, men många.

Hej! Min tjej blir 8 veckor på lördag, vi har haft det lite kämpigt med kvällsoro/magknip på kvällarna de sista två veckorna. Mycket skrik och svårt att komma till ro, vill ligga vid bröstet konstant från ca 19 men skriker även där så vi går runt runt och vaggar och sjunger vilket hon blir lite lugnare av. Sele funkar ibland men inte alltid. Ganska kämpigt känner jag! Hon somnar oftast till sist runt 23 men häromdagen kom hon inte till ro förrän 00.30. Dagtid sover hon däremot bra men helt oförutsägbart! De dagar jag lämnar på förskolan brukar hon somna i vagnen på vägen dit vid 09 och sen sova ett par timmar till i vagnen men ibland (som idag) vaknar hon så fort vi kommer hem. Då ammar jag och nu sover hon i min famn men kan inte lägga ner henne så blir nog sittande i soffan hela fm... Hon sover definitivt bäst i vagnen men har svårt att motivera min 4-åring till vagnpromenader i novemberrusk de dagar hon inte är på fsk.

Jag testar alltid att amma först, vår tjej sover antingen bredvid mig eller i sin babycrib precis intill sängen så behöver inte gå upp för att amma så det är även av egoistiska skäl. Eftersom man enligt BVC inte kan amma för mycket känns det smidigast att testa det först. Jag antar att hon kanske ibland vaknar av att hon vill ha närhet om hon ligger i babycriben men då snuttar hon bara lite på bröstet och somnar om. Vaknar hon av magknip (aldrig på natten enbart sen kväll) funkar inte amning så först då går jag upp och vaggar.

Vår son fyller 2 månader imorgon. Helt obegripligt att två månader redan har gått! Tycker inte ni att tiden går sjukt fort nu?! Våran sover bra på nätterna går och lägger sig någon gång mellan 20-22 och sover till 07-08. Äter vid 01, 03 och 05. Jag ammar liggandes och det går på några minuter och han somnar om, ibland kan gan knorra och kny i babynestet som ligger ovanför våra huvuden från 04.30 och det kan störa lite oss men han vaknar aldrig helt.

På förmiddagen är han vaken till ca 10.00. Sen går vi ut ock då brukar han sova till 14.00. Först tar jag en promenad och sen sover han vidare på altanen. Från 14 och framåt sover han endast korta stunder 15-45 min och ju mer kväll det blir desto mer missnöjd blir han men kan inte somna en längre period. Då blir det att bära, vagga och underhålla. Vi har vagnen inomhus så jag brukar vagga honom i vagnen rätt mycket och det gör han lite nöjd och han kan slumra till då och då så kan man passa på och fixa med maten eller gå på toa.

Tips till Er som har svårt att få de att somna på dagen är att använd varm vetekudde i vagnen el i sängen. Vi hade en period när vi inte kunde lägga ner han sova någonstans på dagen och då la jag en varm vetekudde under lakanet i vagnen mot hans rygg så han låg halvt på sidan. Det funkade bra. De vill ju känna lite kroppsvärme och man kan ju testa lura de lite. Har man inte vetekudde kan man ju testa petflaska med varmt vatten. Men förstås inte för varmt utan lagom.

Hej!

Hur rullar allt på med era små?

En fråga, hur gör ni med sömnen för era bebisar på dagarna? Styr bebisen det helt själv eller försöker ni få in något sovpass medvetet för bebisen? Alltså lägger hen ner när den verkar trött eller går ut och går med vagnen? Eller får det bli lite som det blir? Är vi iväg och gör en massa saker kan vår dotter sova ganska mycket i bilen, i vagnen osv.. men är vi bara hemma somnar hon väldigt sällan av sig själv?

Skulle gärna höra hur ni tänker kring sömnen på dagen?

Samma här att vår dotter har svårt att somna av sig själv om vi bara är hemma, tis-tors lämnar jag storasyster på förskolan och då går vi hemifrån ca 08.45, då somnar hon alltid i vagnen och sover ofta två timmar sen. Jag försöker därför komma ut runt 9-10 även de andra dagarna, för känns som dagarna blir bättre och vi har någon form av rutin om hon sover ett par timmar i sträck på förmiddagen.

Våran son behöver hjälp att komma ner i varv och somna inför varje sovstund. Han uppskattat inte vagnen och vi åker inte bil så det gäller för oss att hela tiden läsa av när han börjar vara trött och då gå runt och vagga och söva tills han somnar, sen får han ligga i famnen och sova så man kan vyssja honom lite om han går upp i lite ytligare sömn så han inte vaknar innan han sovit klart. Lägger vi ner honom själv vaknar han alltid inom 30 minuter.

Men vi styr inte alls vilken tid han ska sova utan försöker läsa av när han börjar bli trött.

Jag menar alltså att han aldrig somnar av sig själv, men han behöver ju ändå sömnen både för att utvecklas och för att vara nöjd, så vi gör vad vi kan för att han ska sova så mycket som möjligt.

Jag har "tur" med sömnen än så länge med min tös. Hon har i princip alltid sovit på natten, med några uppvak för amning. Dock var hon lika lugn i magen på natten, kände ju typ aldrig av henne nattetid.

Vi har dock aldrig låtit henne samsova med oss. Utan hon fick direkt, på BB, ligga själv, i sitt nest. Hemma i en bedsidecrib. I perioder har hon ju haft svårare att somna och stundtals har hon haft mycket kvällsoro. Men tycker nu att jag börjat få in rutiner och lärt mig att läsa av henne. Blir hon för övertrött, så kommer hon upp i varv och är svår att få att somna. Vi söver aldrig utan lägger ner henne själv och stoppar in nappen 1000 ggr ibland, samt har en kudde som lyser och spelar lugna ljud. Tillslut somnar hon, kortare tid för varje dag. Vi lägger henne. Ca 19.30 men ammar henne runt 21.30 när jag lägger mig, för att hon ska sova hela natten. Så senaste veckan har hon sovit mellan 19.30-06.00 med en amning runt 21.30-22.00, i eget rum. Är själv lite "chockad" över detta, att hon kan sova helt själv utan mamma och pappa. Men hon sover mycket bättre själv. Vaknar hon, är vi snabbt där.

Hennes sovtider är ungefär :

06.00 vaknar och ammar, sover till ca 8.30-9.00

10.30-11.30 sover

13.00-15.00 sover

17.00-18.00 sover

Ca 19.30 lägger henne.

Mellan sovpauserna så får hon sitta i babysittern, babygymX2, magträning med spegel och ryggläge med en dosa som spelar och lyser. Jag förflyttar henne mellan dessa stationer när hon börjar bli lite missnöjd. Haha. Effektivt då hon blir trött och samtidigt får träna. Självklart myser vi också. När jag är i stallet så sover hon i vagnen, likaså sover hon ute minst 1 gång om dagen, hon älskar det. Då kan hon sova flera timmar om tiden tillåter.

Jag är så tacksam för detta och vet att vissa verkligen får kämpa och hejar på er. Dock är jag övertygad om att det går att lära alla barn att sova själv....vår tjej har ju aldrig blivit vaggad till sömns så hon vet ju inte ens om det. Jag har en vän som har mååånga barn så hon ger mig en massa tips. Ett av dessa är att "alla barn kan sova själv, men vissa är betydligt svårare att lära än andra". Eftersom hon har 10 barn själv, så tror jag henne. TRor jag INTE på att de ska skrika sig till sömns!!! MEN de får vara missnöjda och lite arga, skrika lite och så. Då går jag in och stoppar in nappen samt rör henne. Men säger inget. Pratar jag, är det kört. Blir hon för upprörd så tar jag upp och lugnar, för att sedan lägga ner igen. I början fick jag göra så hela tiden, men allt eftersom så blir det mindre och mindre. Sover hon och vaknar och hon inte ska sova mer, ropar jag att jag hör henne. Ibland kan man ju inte komma direkt. Hom blir sur, men inte ledsen då.

Det är sjukt svårt att ge andra råd, för alla barn ät ju olika. Jag är ingen expert utan har fått råd av min vän. Dock är rutiner A och O, för det lägger en bra grund och ger trygghet. Även för mig som mamma. Sedan kanske inte alltid de går att efterföljas, men tillslut sitter det. Jag älskar själv rutiner så det är mycket för min egen skull.

Vi gör alla så gott vi kan och tror det viktigaste är att man är trygg i det man gör. Bara DU känner ditt barn och hens behov. <3