Hejsan!
Skapar en tråd för alla oss som fick kämpa ett tag för att få ett plus på stickan, oavsett om det är genom IVF eller på naturlig väg. Vill gärna dela resan som gravid med andra som har varit i liknande situation. Spelar inte heller någon roll när BF är:)
Har försökt med ett syskon i ett och ett halvt år och blev gravid nu i augusti och BF 22 april!
Välkomna!
vad härligt att du slapp vänta när du var orolig! grattis till hjärtslagen =)! kram!
- men kom ihåg att symptomen kan ändra sig dag för dag också - så i morgon kan du må bra igen 
! 
och jag som brukar älska att ta ett glas vin på kvällen har verkligen vart sjukt osugen de senaste veckorna. är mest sugen på mat om egentligen - typ husmanskost som köttbular o falukorv...
känner igen det där med illamåendet - men kom ihåg att symptomen kan ändra sig dag för dag också - så i morgon kan du må bra igen !
igår var det tufft när mannen hade vart ute på middag och druckit några öl och kom hem och ville ge mig en godnattpuss - alkoholångorna var INTE nådiga! det var första gången jag på riktigt höll på att kräkas, hua!! han fick minsann ligga o andas åt andra hållet i natt - här vill man inte förgiftas och jag som brukar älska att ta ett glas vin på kvällen har verkligen vart sjukt osugen de senaste veckorna. är mest sugen på mat om egentligen - typ husmanskost som köttbular o falukorv...
Haha ja det kan man hoppas :)
Haha åh nej! Förstår dig precis xD usch då! Tur att du inte spydde! Men ibland kanske det vore bäst egentligen så kanske man mår bättre sen hehe! Jag är exakt likadan! Jättesugen på husmanskost också! Konstigt! Kanske kroppens sätt att se till så vi äter rätt å så när vi väntar smått. Fast häromdan var allt jag ville ha en mcfeast på donken. Allt annat fick mig å må illa haha så skumt! Hopppas man inte får det som cravings då lär det bli en rejäl viktuppgång :P
Men du klarar av å äta ordentligt å så iallafall?
Jag har också suktat efter hamburgare och även ätit det till lunch förra veckan för första gången på 5 år typ! Magiskt gott var det haha!! :) är glad att jag kan äta- aptiten är det inget fel på trots illamående- väldigt märkligt..
I morgon kommer min svärmor och hälsar på och ska bo hos oss en vecka- blir nog att berätta för henne eftersom jag är så trött hela tiden och inte mig själv. Hon är van att jag alltid har mkt energi och är så glad o positiv så annars tror hon nog att jag blivit deprimerad. (Vilket det känns som inland iofs..) men då vill jag ju ringa min mamma o berätta också så det inte blir orättvist...
vet dina nära o kära om graviditeten?
Vet att inte detta meddelande va menat till mig, men jag måste bara få flika in lite grann och säga att guuuud va kul att få berätta!
Längtar såå tills vi ska berätta för folk oxå, speciellt familjen.. Ska bli så himla kul! Vi har tänkt vänta till vecka 12 minst, men det är mest för min man vill det, hade jag fått bestämma så hade jag berättat nu efter ul när man sett att den lever och faktiskt existerar <3
Stort lycka till med berättandet, och meddela oss gärna hur hon reagerar! :D
Vet att inte detta meddelande va menat till mig, men jag måste bara få flika in lite grann och säga att guuuud va kul att få berätta!
Längtar såå tills vi ska berätta för folk oxå, speciellt familjen.. Ska bli så himla kul! Vi har tänkt vänta till vecka 12 minst, men det är mest för min man vill det, hade jag fått bestämma så hade jag berättat nu efter ul när man sett att den lever och faktiskt existerar <3
Stort lycka till med berättandet, och meddela oss gärna hur hon reagerar! :D
hihi det var nog menat till dig precis lika mycket :)
min man vill ju också vänta egentligen men han inser nog att med tanke på hur jag mår kommer det bli jättekonstigt och i princip omöjligt att inte berätta för henne. nu vet jag inte riktigt hur jag ska göra med min mamma och min syster (de är ju de viktigaste i mitt liv - och som kommer bli gladast misstänker jag) jag känner att jag vill ringa dem en o en - kanske får försöka få till det under dagen. I'll keep you posted ;)
hehe svåra beslut!
hehe svåra beslut!