• jaktenpaflow

    Vi som blivit gravida efter IVF

    Hejsan!

    Skapar en tråd för alla oss som fick kämpa ett tag för att få ett plus på stickan, oavsett om det är genom IVF eller på naturlig väg. Vill gärna dela resan som gravid med andra som har varit i liknande situation. Spelar inte heller någon roll när BF är:)

    Har försökt med ett syskon i ett och ett halvt år och blev gravid nu i augusti och BF 22 april!

    Välkomna!

  • Svar på tråden Vi som blivit gravida efter IVF
  • Barnlängtan31år
    Fröken Rabarber skrev 2019-06-18 20:52:35 följande:

    Stort grattis till plusset! Visst var det härligt att ringa kliniken och meddela om pluset? :D jag gjorde mitt vul i v. 7, synd att de inte hade tid tidigare. Hoppas det lilla livet håller sig fast! :)


    Tack snälla :)

    Ja, det var en häftig känsla! :D

    Jag har bokat in en tid för privat VUL v. 7. Känner att jag inte orkar vänta! :)

    Ja, får hoppas den vill ligga där i 8 månader till!

    Vilken vecka är du i?
  • Fröken Rabarber
    Barnlängtan31år skrev 2019-06-18 21:32:46 följande:

    Tack snälla :)

    Ja, det var en häftig känsla! :D

    Jag har bokat in en tid för privat VUL v. 7. Känner att jag inte orkar vänta! :)

    Ja, får hoppas den vill ligga där i 8 månader till!

    Vilken vecka är du i?


    Jag är nu i v. 29, så I slutet av augusti är jag beräknad till. :) känns fantastiskt att ha kommit såhär långt, så nu är jag mest nervig inför hur allt kommer bli efter förlossningen. Har börjat ladda med lite mentala målbilder att använda under förlossningen. :)
  • Barnlängtan31år
    Fröken Rabarber skrev 2019-06-18 22:43:42 följande:

    Jag är nu i v. 29, så I slutet av augusti är jag beräknad till. :) känns fantastiskt att ha kommit såhär långt, så nu är jag mest nervig inför hur allt kommer bli efter förlossningen. Har börjat ladda med lite mentala målbilder att använda under förlossningen. :)


    Wow, vad häftigt! :) Grattis och stort lycka till!!
  • Inalina
    nuaerdetmintur skrev 2019-06-14 21:44:05 följande:

    Kl 01.00 imorse kom vår underbara helt perfekta son till världen v39+0, började med vattenavgång kl 02.30 som inte hade några vidare värkar, men vid 18 tiden satt det igång, kom in på förlossningen kl 23 och var öppen 7cm, så det var helt enkelt ingen idé med något annat än lustgas, och fy tusan vad ont det gjorde, blundade hela tiden och spydde vid varje värk av lustgasen! Men så värt det tusen gånger om när mannen min säger att vi fått en frisk liten pojke <3


    stort grattis!!!
    så intressant att vi alla har så olika förlossningar - låter helt sjukt att du var öppen 7cm redan när du kom in!!! Förvånad

    jag kräktes också av lustgasen och tyckte nog inte den hjälpte mot smärtan heller så jag körde på utan nånting de sista timmarna.. ut kom hon till slut. njut av bebisbubblan - min lilla tjej fyller 1 mån idag!
  • Inalina
    BaKu skrev 2019-06-07 21:36:31 följande:
    Visst är de första dagarna själv lite läskiga och man fattar knappt hur man ska göra vissa saker själv. Jag vågade knappt gå på toaletten. Nu känns det lättare även om han kräver mer på ett annat sätt, men tror ju inte han kommer dö så fort jag lämnar rummet längre. Nu är han ju dessutom lite mer ljudlig och man hör att allt är bra.

    Vi hade ett lite mindre nest i början, så det är kanske lite som Jilka skriver, att det ska vara taight. Men tänk på att det inte får bli för varmt och tror ändå man rekommenderar att de ska kunna röra sig ganska fritt. Vet att man förr lindade bebisar så sov de bättre, men det ska man ju inte göra.

    Men kan väl börja med att säga, håll ut! Det blir bättre. Vissa barn vill ha mer närhet än andra. Jag sov mycket med honom på mig i början för han vaknade så snart jag la ner honom. Spelade ingen roll var jag la honom, han sov bara i famnen. Dessutom somnade jag ofta ifrån när jag ammade och vaknade när han skulle äta nästa gång. Det var tufft och kroppen tog stryk. Jag accepterade till slut att det får vara såhär ett tag. Så nästa tips är att se till att du har det så bekvämt som möjligt. Testa olika kuddar. Kanske bättre att sitta än ligga. Kuddar under armarna /armbågarna kan göra susen. Ha bekväma underkläder/kläder som sitter kvar hur mycket du och bebisen än snurrar runt. Jag hade i början trosor som bara hasade ner. Blev tokig, men ville ju inte använda mina vanliga under tiden jag blödde mycket. Sååå dumt! Använder taighta boxer i vanliga fall och det var ju guld att byta tillbaka för en sak mindre att irritera sig på. Sen hade jag en kudde fylld med sånna frigolitkulor. Så mycket bättre än en vanlig kudde när jag satt i sängen. Den var bekväm, lätt att forma och höll ju formen och gled inte iväg hela tiden.

    Efter ett tag tröttnade jag dock och bestämde mig helt enkelt för att han ska sova i nestet. Tror jag tajmade bra när vi båda var redo för det. La ner honom så fort han somnat. När han vaknade lyfte och nattade om och la ner igen. Det tog nog ett litet tag, men det gick.

    Sen prövade jag mig fram när jag skulle lägga ner honom. Det verkar också vara olika med olika barn. Hittade tillslut en tidpunkt när han började sova lite djupare, men inte sovit för länge. Om jag la ner honom då så sov han ofta vidare. Testade många andra tidpunkter, både direkt när han somnat och när han sovit en timma. Tänkte att det skulle vara lättare när han sov riktigt djupt, men det bästa var alltså nånstans mitt emellan lätt och djup sömn. Verkar som det är så för många barn. Nu kanske hon är för liten för antar att hon somnar när du ammat henne (antar att du fortfarande ammar) , men nu när han inte somnar varje gång han ätit utan jag aktivt måste natta honom så nattar jag honom där han ska sova. Exempelvis i soffan. Då ligger jag bredvid honom. I sängen är lite svårare, men tränar på det. Behöver inte flytta honom och större chans han sover vidare.

    Liggamning är också ett knep. Jag ammade honom när han låg i nestet ibland. Själva amningen var inte så bekväm, men han somnade däri och då kunde jag stå ut. Nu liggammar jag för det mesta för han är så tung att hålla i...det är också lättare när han inte ligger i något babynest utan vi hamnar tätt intill.

    Hoppas du hittar nåt som funkar :)
    Heeej!! Oj vad svårt det är att få tid att svara på inlägg här :/ sitter ju inte med datorn på samma sätt längre då jag inte jobbar ;)  och alltid är det något som ska göraas här hemma, få lillan kräks rätt mkt är det mkt tvätt, och så fort man får en ledig stund då hon somnat eller ligger tyst själv så försöker man ju själv få i sig någon mat. just nu sitter jag i soffan med datorn och hon sitter i babybjörn bouncern och gungar med hjälp av min fot ;) man blir ju verkligen sjukt effektiv av att vara mamma haha!!

    hon fyller en månad idag och jag fattar inte vart tiden tog vägen??? hon har äntligen börjat gå upp i vikt - och det med besked haha! uppe på 4300g nu och hon får bara bröstmjölk då det funkar väldigt bra. 

    har du introducerat någon barnmat till honom ännu?

    jag håller med om att gravidkudden varit en lifesaver även nu efter graviditeten!!! så bekväm i olika ställningar i sängen och ibland lägger jag ner henne i den de gånger det är svårt att få henne att sova i nästet - men det går väldigt bra nu!!! =) däremot har hon fortfarande inte sovit 'endast' i sin säng ännu - får bli nästa steg :)

    håller med om det där med att göra det bekvämt för sig själv - alltid är det något som stör och då mina bröst läcker rätt mkt måste jag ju ha bh på natten och ibland har det läckt trots extra inlägg och då kliar den där jäkla BHn och allt blir obekvämt igen. sover också i boxertights /cykelbyxor, haha man är kanske inte den sexigaste mamman i stan ;) 

    jag har testat att liggamma men känner inte att hon 'tömmer' bröstet då riktigt och tycker det är svårt att komma åt. men nu funkar för det mesta att amma henne tills hon blir RIKTIGT trött sen lite smidigt lyfta ner henne i nästet. det är över 30gr här nu så vi är mest inne på dagarna med nerdragnga jalusier - vår vanligtvis så fina och ljusa lägenhet har blivit en bunker HAHA!!

    sitter han själv nu och vad är de senaste tricken? Lillan här fokuserra nu med blicken och det är så roligt att följa varje dag med nya saker som händer. tack för alla tips - de mottages GÄRNA!!! enda problemet vi har just nu är mellan 19-22 o varje kväll när hon är typ otröstlig och kan inte komma till ro utan skriker o skriker om man inte matar henne eller ev sitter på pilatesbollen o studsar henne...
    sen har vi börjat rapa henne efter varje amning och jag tycker nog hon kräks lite mindre....

    KRAM!!
  • Inalina
    Akira Öken skrev 2019-06-12 20:20:27 följande:
    Jag försöker, precis som du, tänka att han gjort enorma framsteg under vår tid tillsammans. När vi träffade kunde han inte laga mat, alltså knappt koka pasta. Han visste inte heller hur man gjorde när man städar. Men det hjälper inte mig riktigt nu. Jag har höga krav, både på mig själv och honom. Jag har sänkt dem ordentligt och kan acceptera att det ibland är både dammigt och stökigt. Men det är inte bara städning, utan trädgård, handling, tvätt, planering, viss renovering, bilskötsel etc i all oändlighet. Vi bor i ett stort hus som vi älskar, men med det följer mycket arbete.

    Han får göra saker på sitt sätt, bara de blir gjorda. Jag klagar eller kritiserar inte det han faktiskt gör.

    Vi har testat en app, han byggde en själv som skulle passa hans behov. På appen lade han åtskilliga timmar under ett stort antal kvällar. Jag tror han började lägga in saker som skulle göras, men sen dog det ut och jag började skriva på en lista istället. Listan blev liggande så gott som orörd i flera veckor.

    Varje gång vi pratar om arbetsfördelningen och min stress, blir det bättre några dagar.

    Jag vill leva jämställt med min man och det är även hans önskan. Men jag fattar inte hur vi ska få till det när jag projektleder så gott som allt som sker. Slutar jag så händer inget. Jag är så rädd att stå där om något år med en ännu större arbetsbörda och en man som står bredvid och tycker han tar sitt ansvar när han gör det jag ber honom om. Jag vill inte leva så, men vet inte hur jag ska göra för att få till en varaktig förändring.
    jag tror vi är många som känner igen oss i ditt dilemma!! man har så svårt att förstå att de inte tänker (överhuvudtaget) på samma sätt som man själv gör. jag har många gånger också blivit sjukt less på att det ALLTID är jag som måste säga till att det behöver städas, att jag alltid måste göra rent köket en gång till efter att han lagat mat etc etc. man kan inte förändra en människa helt, utan vissa saker får man mer eller mindre acceptera. 

    något jag haft mkt problem med är att min man tycker att om han lagat middag så har han dragit sitt strå till stacken så det räcker o blir över. det är liksom en sån grej som 'räknas' i hans familj, medans städ, undanplockning, diska, admingrejer, ja ALLT annat har en mkt lägre ranking. jag har fått stora utbrott på att han lämnar spisen ostädat efter att ha grisat ner köket rejält och tycker då att det kan ju lika gärna JAG ta reda på då HAN faktiskt lagat maten. Där har jag fått förklara (lugnt o sansat - eller med gråten i halsen typ 100ggr...) att det jag gör är precis lika vitkigt - och att det är mer rättvist att den som lagar maten också städar undan efter sig då det är ett så sjukt otacksamt jobb. Jag tror faktiskt att jag börjat ta mig igenom stenmuren till honom där nu ;) om man förklarar istället för 'tjatar'/bråkar om det.

    (vi har ju inte ett stort hus utan bor i en tvåa haha men problemen är ju desamma!!)

    Något jag märkt också är att alla i hans familj är precis likadana - MEN VÄRRE. så där kan jag ibland ge honom lite credd och säga att tack gode gud att du lyssnat på mig och gör detta MYCKET bättre än din mamma/brorsa etc - nu är det HAN som går o får panik när de kommer och vill laga middag hemma hos oss då han vet hur skitigt det blir haha! så de påverkas absolut litegrann av allt man säger...

    jag tror man är extra känslig för vissa saker under graviditeten - men att det blir bättre när bebis är här och ni kan uppskatta det lilla miraklet som ni skapat tillsammans. 

    KRAM!!!
  • mulin

    Jag har en fråga alla ivfare kanske har koll på. Jag är i vecka 11 nu. Skulle logga in på 1177 för att kolla upp datumet för KUB. När jag scrollade igenom hittade jag en notis som gjorde mig förvirrad .. det stod övervakning av högriskgraviditet ospecificerad huvuddiagnos. Vad betyder detta? Min barnmorska har inte nämt något som skulle vara konstigt och förutom att vi gjort ivf är jag frisk som en nötkärna. De enda sakerna som inte är 100 är att jag har lite lågt blodtryck samt att jag har lätt att få uvi. Vad kan vara anledningen till att jag fått Högriskgraviditet? Blev ju lite orolig när jag får läsa det sådär utan att min BM sagt ett ljud om något sådant..?

  • BaKu
    mulin skrev 2019-06-23 18:02:33 följande:

    Jag har en fråga alla ivfare kanske har koll på. Jag är i vecka 11 nu. Skulle logga in på 1177 för att kolla upp datumet för KUB. När jag scrollade igenom hittade jag en notis som gjorde mig förvirrad .. det stod övervakning av högriskgraviditet ospecificerad huvuddiagnos. Vad betyder detta? Min barnmorska har inte nämt något som skulle vara konstigt och förutom att vi gjort ivf är jag frisk som en nötkärna. De enda sakerna som inte är 100 är att jag har lite lågt blodtryck samt att jag har lätt att få uvi. Vad kan vara anledningen till att jag fått Högriskgraviditet? Blev ju lite orolig när jag får läsa det sådär utan att min BM sagt ett ljud om något sådant..?


    Min gissning är att det är eftersom det är en IVF-graviditet. Det är egentligen ingen högriskgraviditet i sig, men vet att det ibland pratas om det som en. Lågt blodtryck kan jag inte se skulle ses som högrisk. Har också det och det är ju aldrig farligt. Det enda är att man bör vara uppmärksam om trycket går upp. Det som är normalt för de flesta andra hade varit skyhögt för mig och lätt att missa eftersom det ändå är "normalt". Uvi är ju lite "värre" men inte heller något som jag tror klassas som högrisk. Möjligtvis att du får lämna urinprov lite oftare. Så tror som sagt bara att det är pga IVF
  • BaKu
    Inalina skrev 2019-06-19 16:02:37 följande:

    Heeej!! Oj vad svårt det är att få tid att svara på inlägg här :/ sitter ju inte med datorn på samma sätt längre då jag inte jobbar ;)  och alltid är det något som ska göraas här hemma, få lillan kräks rätt mkt är det mkt tvätt, och så fort man får en ledig stund då hon somnat eller ligger tyst själv så försöker man ju själv få i sig någon mat. just nu sitter jag i soffan med datorn och hon sitter i babybjörn bouncern och gungar med hjälp av min fot ;) man blir ju verkligen sjukt effektiv av att vara mamma haha!!

    hon fyller en månad idag och jag fattar inte vart tiden tog vägen??? hon har äntligen börjat gå upp i vikt - och det med besked haha! uppe på 4300g nu och hon får bara bröstmjölk då det funkar väldigt bra. 

    har du introducerat någon barnmat till honom ännu?

    jag håller med om att gravidkudden varit en lifesaver även nu efter graviditeten!!! så bekväm i olika ställningar i sängen och ibland lägger jag ner henne i den de gånger det är svårt att få henne att sova i nästet - men det går väldigt bra nu!!! =) däremot har hon fortfarande inte sovit 'endast' i sin säng ännu - får bli nästa steg :)

    håller med om det där med att göra det bekvämt för sig själv - alltid är det något som stör och då mina bröst läcker rätt mkt måste jag ju ha bh på natten och ibland har det läckt trots extra inlägg och då kliar den där jäkla BHn och allt blir obekvämt igen. sover också i boxertights /cykelbyxor, haha man är kanske inte den sexigaste mamman i stan ;) 

    jag har testat att liggamma men känner inte att hon 'tömmer' bröstet då riktigt och tycker det är svårt att komma åt. men nu funkar för det mesta att amma henne tills hon blir RIKTIGT trött sen lite smidigt lyfta ner henne i nästet. det är över 30gr här nu så vi är mest inne på dagarna med nerdragnga jalusier - vår vanligtvis så fina och ljusa lägenhet har blivit en bunker HAHA!!

    sitter han själv nu och vad är de senaste tricken? Lillan här fokuserra nu med blicken och det är så roligt att följa varje dag med nya saker som händer. tack för alla tips - de mottages GÄRNA!!! enda problemet vi har just nu är mellan 19-22 o varje kväll när hon är typ otröstlig och kan inte komma till ro utan skriker o skriker om man inte matar henne eller ev sitter på pilatesbollen o studsar henne...

    sen har vi börjat rapa henne efter varje amning och jag tycker nog hon kräks lite mindre....

    KRAM!!


    Ja visst får det fort! Vi har ju passerat fem månader nu. Känns helt galet!

    Haha! Visst blir man effektiv. Jag har alltid ätit sjukt långsamt. Nu hinner typ ingen annan börja äta innan jag är klar. Haha.

    Tyvärr är lilleman inte alls glad I babysittern längre. Han vill inte vara still. Vi har köpt en myspöl som funkar ganska bra, men han blir frustrerad av att han inte kommer nånstans. Han har börjat försöka krypa och det är nog inte långt kvar, men han blir så arg när han inte lyckas.

    Vi håller på med smaksensationer så han får smaka på mat. Han älskar det och skulle nog gärna äta mer, men han är ju fortfarande för liten. Men om en månad börjar vi ju med att introducera maten mer. Ska bli spännande och känns som mannen tycker det ska bli roligt att kunna mata också.

    Det är svårt att få dem att sova i sin säng. Tror det är naturligt att de ska sova nära. Men man vill ju samtidigt göra det så säkert som möjligt. Men man får göra så gott man kan och små steg i taget. Vi gick ju från att det inte gick alls till att det gick jättebra till att han bara skulle ligga tätt intill mig i min säng. Men det är ju perioder av allt. Just nu är vi tillbaka till att han sover bra själv större delen av natten. Enda är att jag ofta somnar när jag ammar honom och så vaknar vi på morgonen med honom i sängen :p

    Men nu försöker vi minska ner sömnen på dagen. Testade första gången igår och det gick bra. Så pass bra att han sov nästan 11 timmar i sträck och jag fick till slut väcka honom! Haha. Vet inte om det faktiskt berodde på att vi minskat sömnen, men konstigt var det. Vaknade flera gånger på natten för att han inte vaknade. Sen kändes det så konstigt att inte ligga nära honom på morgonen. Haha. I vanliga fall är det jobbigt för blir trångt (han lägger sig alltid mitt i min säng så får sova på kanten) och sover lite sådär för man är rädd att han ska ramla ur sängen eller hamna under nån av oss. Nu saknade hela kroppen honom! Haha.

    Haha! Har gett upp sexig. Men mannen tycker fortfarande jag är snygg så känns ju skönt :p nu som först har jag börjat klä mig lite mer även hemma. Men vi har oftare besök nu också och är ju iväg lite oftare så så då blir det mer normalt. Sen kräks han inte lika mycket så kan helt plötsligt ha samma kläder en hel dag och då känns det mer lönt att "klä på sig"

    Känner igen det där med bunker. Vårt hus blir sååå varmt så drar ner både markiser och persienner. Blir lika förvånad varje gång vi drar upp över hur ljust huset faktiskt är. Lilleman hade lite ont av värmen i början när det var varmt, men känns som det börjar bli lättare för honom. Men det är otäckt hur snabbt han blir varm. Så mycket bara blöja inomhus.

    Jobbigt med skriket och att hon är ledsen. Verkar hon ha ont? Magen spökar ju gärna på kvällen. Har nog skrivit om vad vi testade innan, men här kommer det igen.

    Vi bytte ut d-vitamindropparna. De man får här i Sverige är oljebaserade. Många barn verkar ha svårt för det. Vi bytte till vattenlösliga istället. Dessa är lite "jobbigare" för de måste förvaras i kyl, men annars ingen skillnad. Vet också att en del landsting inte ger dessa gratis, men hos oss gick det bra att byta. Magknipet släppte direkt. Sen har vi kört med semper magdroppar efter hans magsjuka och de verkar ha hjälpt en del att få balans på magen igen.

    Sen finns ju massage för magknip. Googla så hittar du säkert instruktioner. Men ge massagen kanske en halvtimma innan det brukar börja. Man ska inte ge den medan de sover eller gråter.

    Sen finns här i Sverige också pysventiler. Antar att det går att hitta hos er också. De kan vara jättebra om barnet har svårt att fisa eller bajsa, vilket små bebisar ofta har.
  • Ellencassandra
    BaKu skrev 2019-06-23 21:54:28 följande:

    Ja visst får det fort! Vi har ju passerat fem månader nu. Känns helt galet!

    Haha! Visst blir man effektiv. Jag har alltid ätit sjukt långsamt. Nu hinner typ ingen annan börja äta innan jag är klar. Haha.

    Tyvärr är lilleman inte alls glad I babysittern längre. Han vill inte vara still. Vi har köpt en myspöl som funkar ganska bra, men han blir frustrerad av att han inte kommer nånstans. Han har börjat försöka krypa och det är nog inte långt kvar, men han blir så arg när han inte lyckas.

    Vi håller på med smaksensationer så han får smaka på mat. Han älskar det och skulle nog gärna äta mer, men han är ju fortfarande för liten. Men om en månad börjar vi ju med att introducera maten mer. Ska bli spännande och känns som mannen tycker det ska bli roligt att kunna mata också.

    Det är svårt att få dem att sova i sin säng. Tror det är naturligt att de ska sova nära. Men man vill ju samtidigt göra det så säkert som möjligt. Men man får göra så gott man kan och små steg i taget. Vi gick ju från att det inte gick alls till att det gick jättebra till att han bara skulle ligga tätt intill mig i min säng. Men det är ju perioder av allt. Just nu är vi tillbaka till att han sover bra själv större delen av natten. Enda är att jag ofta somnar när jag ammar honom och så vaknar vi på morgonen med honom i sängen :p

    Men nu försöker vi minska ner sömnen på dagen. Testade första gången igår och det gick bra. Så pass bra att han sov nästan 11 timmar i sträck och jag fick till slut väcka honom! Haha. Vet inte om det faktiskt berodde på att vi minskat sömnen, men konstigt var det. Vaknade flera gånger på natten för att han inte vaknade. Sen kändes det så konstigt att inte ligga nära honom på morgonen. Haha. I vanliga fall är det jobbigt för blir trångt (han lägger sig alltid mitt i min säng så får sova på kanten) och sover lite sådär för man är rädd att han ska ramla ur sängen eller hamna under nån av oss. Nu saknade hela kroppen honom! Haha.

    Haha! Har gett upp sexig. Men mannen tycker fortfarande jag är snygg så känns ju skönt :p nu som först har jag börjat klä mig lite mer även hemma. Men vi har oftare besök nu också och är ju iväg lite oftare så så då blir det mer normalt. Sen kräks han inte lika mycket så kan helt plötsligt ha samma kläder en hel dag och då känns det mer lönt att "klä på sig"

    Känner igen det där med bunker. Vårt hus blir sååå varmt så drar ner både markiser och persienner. Blir lika förvånad varje gång vi drar upp över hur ljust huset faktiskt är. Lilleman hade lite ont av värmen i början när det var varmt, men känns som det börjar bli lättare för honom. Men det är otäckt hur snabbt han blir varm. Så mycket bara blöja inomhus.

    Jobbigt med skriket och att hon är ledsen. Verkar hon ha ont? Magen spökar ju gärna på kvällen. Har nog skrivit om vad vi testade innan, men här kommer det igen.

    Vi bytte ut d-vitamindropparna. De man får här i Sverige är oljebaserade. Många barn verkar ha svårt för det. Vi bytte till vattenlösliga istället. Dessa är lite "jobbigare" för de måste förvaras i kyl, men annars ingen skillnad. Vet också att en del landsting inte ger dessa gratis, men hos oss gick det bra att byta. Magknipet släppte direkt. Sen har vi kört med semper magdroppar efter hans magsjuka och de verkar ha hjälpt en del att få balans på magen igen.

    Sen finns ju massage för magknip. Googla så hittar du säkert instruktioner. Men ge massagen kanske en halvtimma innan det brukar börja. Man ska inte ge den medan de sover eller gråter.

    Sen finns här i Sverige också pysventiler. Antar att det går att hitta hos er också. De kan vara jättebra om barnet har svårt att fisa eller bajsa, vilket små bebisar ofta har.


    Jag har exakt samma problem. Min lilla börjar gråta å skrika vid 20.00 tiden å det brukar fortsätta till 23-00 typ. Vi får gunga å vagga en hel del, amma vill hon göra hela tiden men tror hon får i sig för mycket luft å får ont i magen. Det är jätte svårt att rapa henne. Försöker göra det efter varje måltid men hon blir så sur å grinig å stretar emot. Som tur är funkar oftast att jag liggammar henne när vi lägger oss. Då brukar hon somna å jag kan lyfta över henne till babynestet. Men det gör så ont när hon skriker så. Har beställt magdroppar, miniform å pysventil så hoppas det kommer imorgon. Får även besök av BVC imorgon så ska fråga om hjälp å tips.

    Har haft baby blues nu ett tag. Varit ganska ledsen å känt mig misslyckad å så.. jag har inte riktigt knytit an med henne än. Och det ger mig ångest. Jag hoppas att det släpper snart. Har iallafall blivit bättre. Å imorgon är sista dagen min kille är hemma. Läskigt. Men det ska nog gå bra :)

    Hoppas allt är bra med er.
Svar på tråden Vi som blivit gravida efter IVF