Tonårsbarn vill inte att vi flyttar ihop

Jag har tre tonårsbarn. De två yngsta är med på noterna att jag och min särbo vill flytta ihop. Mitt största barn vill inte. Hon tycker att hon inte känner honom tillräckligt och att det skulle kännas konstigt att bo med honom då. Vi har varit tillsammans ett år. Flytt skulle ske i nov i så fall. Hur mycket hänsyn måste jag ta till henne. Hon är myndig. Hon tycker inte jag respekterar hennes åsikter och sätter sig helt emot. Ska jag lyssna på henne eller göra som vi övriga vill?

Är man vuxen (oavsett om man inte är äldre än 18 år) ska föräldrar inte längre behöva ta full hänsyn. Det är min åsikt fullt ut ! Det kan ta sin tid innan ett vuxet barn får bostad eller ens söker bostad på allvar.                                                       Finns många hemmaboende som är över 18 år som inte har det minsta bråttom ut i världen och bor kvar hos föräldrar till långt upp i åldrar pga bekvämlighet.  Misstänker att ett stort antal av dessa har föräldrar som resonerar som du. ( Dvs -  att göra det så bekvämt som möjligt för sitt vuxna barn/ inga förändringar som inte vuxna barnet är med på/ vänta med alla planer som kan störa det vuxna barnet tills det flyttat ut). 

Hon är 18 år och har inget val mot att bo kvar om hon pluggar. Att vänta till dottern flyttar hemifrån är ingen orimlig eller stor uppoffring från mamman. !

Är man vuxen (oavsett om man inte är äldre än 18 år) ska föräldrar inte längre behöva ta full hänsyn. Det är min åsikt fullt ut ! Det kan ta sin tid innan ett vuxet barn får bostad eller ens söker bostad på allvar.                                                       Finns många hemmaboende som är över 18 år som inte har det minsta bråttom ut i världen och bor kvar hos föräldrar till långt upp i åldrar pga bekvämlighet.  Misstänker att ett stort antal av dessa har föräldrar som resonerar som du. ( Dvs -  att göra det så bekvämt som möjligt för sitt vuxna barn/ inga förändringar som inte vuxna barnet är med på/ vänta med alla planer som kan störa det vuxna barnet tills det flyttat ut). 

Japp det vet jag !  Som det är nu är den vuxna dottern den enda i familjen som har eget rum. Hennes syskon  (bror och syster) delar rum och ts sover i vardagsrummet.  Ts skriver att dottern INTE har planer på att flytta efter studenten. Ett vuxet barn som är emot förändring och som planerar många fler år som hemmaboende, sitter på det enda privata sovrummet medan de andra familjemedlemmarna snällt får dela på det som blir över. Flytten i november (som vuxna dottern är emot) hade inte bara gett ts chansen att dela livet med sin kärlek utan också gett ALLA varsitt rum. Att kalla det moral att avstå från det för att tillmötesgå dotterns krav är inte klokt.