Tuil skrev 2018-05-11 06:15:41 följande:
Jag har tre tonårsbarn. De två yngsta är med på noterna att jag och min särbo vill flytta ihop. Mitt största barn vill inte. Hon tycker att hon inte känner honom tillräckligt och att det skulle kännas konstigt att bo med honom då. Vi har varit tillsammans ett år. Flytt skulle ske i nov i så fall. Hur mycket hänsyn måste jag ta till henne. Hon är myndig. Hon tycker inte jag respekterar hennes åsikter och sätter sig helt emot. Ska jag lyssna på henne eller göra som vi övriga vill?
Ett år är rätt kort. Jag och min nya var särbos i ca 2 år (och det är ju tom rätt kort även det) innan vi valde att flytta ihop. Vi har också tonåringar, däremot inga myndiga.
Hur gör ni när ni talar om saken? Är dottern en person som har svårt för förändringar? Hur mycket chans har hon haft att lära känna honom mer? Hur ska ni bo i så fall - ett större hus är bra så att man kan få möjligheten vara för sig själv. Många bonusfamiljer verkar ha en bild innan man flyttar ihop att alla ska umgås och man ska bli så himla tajta, men det blir inte alla. Vad är er bild, och vad är dotterns bild? Har dottern planer om att kanske flytta inom några år?
Hur talar ni - blir det att du faktiskt lyssnar och visar att hennes åsikt betyder något eller visar ni henne bara (som vissas svar i tråden här visar) att man ska strunta i barns åsikter? För om hon känner så är er relation redan skadad och om ni då flyttar ihop utan att ha rett ut detta så kommer hon bara känna sig sviken och bortvald även om du inte tänker så.
Du har hundra gånger större chans att få henne att acceptera och ändra sig, om ni talar om det som jämlikar och verkligen visar henne (på ett äkta sätt) att du faktiskt lyssnar, att du förstår vad hon säger och tycker hennes synpunkter är viktiga. Ibland räcker det att bara känna att man faktiskt respekterades och blev lyssnad på, för att man sedan ska mjukna och gå med på det nya.
Googla gärna på lågaffektivt bemötande och testa den samtalsmodellen.
