Vi som försökt med första barnet ca 1 år

Tack tjejer! <3

Jag är hemma nu efter den värsta morgonen i mitt liv. En halvtimme efter att jag tagit cytotec var värken outhärdlig. Jag låg i fosterställning på badrumsgolvet och kräktes och skrek av smärta. Har aldrig varit med om något liknande, och då brukar jag få extrema menssmärtor. Men det här var en annan nivå.

Min man åkte hem från jobbet och skjutsade in mig till gynmottagningen, han fick bära in mig då jag inte kunde gå själv. Fick genast lägga mig på en brits och fick smärtlindring och morfin. Sjuksköterskorna såg direkt hur illa det var så dom gav mig ordentligt på en gång.

Morfinet började verka på 10 minuter och sen vart allt så mycket bättre.

Efter lite väntan fick jag komma in till operationssalen, där fick jag lägga mig i gynstol 2.0... fötterna rakt upp i luften och fastspända i stora "skor". Fick något mot illamåendet som slog till när jag ställt mig upp, och även lugnande som gjorde att jag somnade på ett par minuter. Nästa sak jag minns är när dom tog på mig ett par jättestora nät-trosor och bad mig hoppa över till britsen igen. Sen fick jag ligga på uppvak nån timme medan de kollade blodtryck lite då och då. Var helt matt men hade inte något ont längre.

I efterhand skulle jag ju såklart ha vägrat ta de där tabletterna. Fy fan. Aldrig någonsin igen.

Fick prata med läkaren efter, hon berättade att min livmoder är hjärtformad men utan skiljevägg som man tydligen kan ha. De hade tagit bort en polyp och hittat en cysta men inget allvarligt. Skönt att få veta att allt är okej iallafall. Nästa ingrepp blir vid äggplock i höst! Kommer inte sakna den där stolen en sekund innan dess!

Hej! Fick tillbaka spermaprovet. Det var också bra! 111 miljoner spermier. Vafan. Inget fel har hittats. Vad gör vi nu. Har frågar men han är på semester en vecka?! Tar vi kontakt med ivf eller han? Fan ..

Va fick ni reda på ett ca antal på spermierna? Vi fick bara ett "det ser fullt normalt ut" som svar....

Men iof så sa de direkt att nästa steg för oss är IVF .

Inget konstaterat fel på någon av oss.....

Börjar bli smått nervös här. 30 dagar sen förra mensens första dag. Har aldrig så lång cykel. Brukar va 28 dagar..... å nu när jag verkligen VILL ha mens så var fan är den ...?

Har haft spottings och har mensvärk men ändå inget. Sista dagen för sprutstart är tisdag å man börjar på dag 2-3. Dag 1 är när mens kommer från morgon till kväll. Gaaaah , panik?

Hela kylen full av sprutor som bara väntar på mig. Spruträdd som jag är så längtar jag ju nästan...? Sjuk i huvudet man blir av detta. Sån karusell.

Ååh månaden känns så jäkla lång nu när jag redan vet att mensen kommer att komma.. vill bara hoppa fram till nästa ÄL om 3 veckor så man kan börja hoppas igen.

Såklart läst massor nu om kvinnor som blivit gravida efter att ha tagit bort polyper i livmodern. Vore ju helt otroligt om det skulle göra skillnad även för mig..

Nej, det bästa vore ju att kunna släppa tankarna helt fram tills det är dags för nästa försök, men det är ju helt omöjligt. Omgiven av vänner som skaffar barn också, det gör ju inte saken bättre direkt.

Ni som är i ivf svängen här - och om ni snusar , när i behandlingen ska ni sluta?

Jag börjar med sprutor måndag eller tisdag. Vet inte om jag ska sluta då , eller innan ägget sätts tillbaka ? Finns ju typ ingen forskning kring snusandet men jag fattar ju att det inte är bra å ska absolut sluta... är samtidigt så nervöööös inför allt detta så skulle ha väldigt svårt att dessutom sluta innan ägget kommer tillbaka ?

Satt precis å läste på allt om sprutorna igen, usch det är verkligen såååå otrevligt :(

Jag vet inte hur nikotin påverkar äggen. Själv levde jag så försiktigt. Vågade inte träna under sprutorna eller efter för den delen för man va svullen och öm efter äggplocket. Dock fick jag min mens idag så mitt första ivf misslyckades. Känns otroligt tungt :/ men får gråta idag och sen gå vidare.

Nytt försök i augusti och nu paus med hela bebisverkstaden fram tills dess. Ska dricka alkohol, ta en snus om jag vill och försöka att inte räkna dagar till äl/bim etc. Önskar mig mitt vanliga liv tillbaka typ.

Igår tog jag sista sprutan av bemfola. Imorgon blir det vul & då bestäms dagen när jag ska ta ovitrelle & när inseminationen blir av. Nu är det nära!!

Vi har för övrigt berättat för sambons föräldrar nu & även min pappa. Mamma ska få reda på det i veckan. Fy fasen vad skönt det är att ha berättat det!!

De blev jätteglada att vi berättade & vill mer än gärna stötta oss i det hela. Det blev verkligen en fin stund när vi pratade om det. :)