Säger alla barn "jag älskar dig" till sina föräldrar?

Mina två stora tjej 10 år och son 8 år säger ofta jag älskar dig till både mig och min sambo (bonuspappa) och vi till dom

Vår två åring är tvåspråkig och säger "i Love u" när vi säger hejdå eller när hon ska sova "gooonatt mamma i Love u, byby puss puss" har blivit hennes nu ska jag sova ramsa

Men det är ju också hela kärnpunkten: att kommunikation handlar om både sändare och mottagare, och vad dessa har för respektive ryggsäckar, värderingar och tolkningsramar. Jag betvivlar inte att det för exempelvis Aniiee innebär att frasen "jag älskar dig" tappar värde om den används för ofta, medan det inte gör det för mig. Men det innebär också att det är vanskligt att lägga sina egna tolkningsramar på andras kommunikation.

Mamma sa att hon älskade mig nästan varje dag i min uppväxt. Vi säger fortfarande att vi älskar varandra, det gör jag med syrran också och till syrrans barn. Jag älskar dem ju så själnklart säger jag det.
Min son är bara 1 år men han har hört att jag älskar han mest av allt varje dag i hela sitt liv han med. och jag o sambon säger också ofta att vi älskar varandra.
Hellre veta en gång för mycket att man är älskad än en gång för lite, så resonerar jag.

Jag tror att den ökade användningen av frasen "jag älskar dig" är en del av det inflytande amerikansk kultur har på oss (inget fel i det). Vi har sett en massa tv-serier och filmer där det sägs "I love you" åt höger och vänster och har tyckt det verkar mysigt.

Samma fenomen som att folk tror att det är gammal tradition att pappan lämnar över bruden och att prästen ska säga "nu kan du kyssa bruden".

Somliga är rädda för att muslimerna ska förändra vår kultur. Amerika har redan förändrat hur vi beter oss mot varandra i våra allra viktigaste relationer.

Bara en reflektion.

Kanske skulle svara också.

Mina föräldrar och jag säger det aldrig till varandra. Jag säger det då och då till mina barn. Jag vet inte om de sagt det tillbaka, tror inte det. De är sex och två år gamla.

jag säger till min morsa: fan vad jag hatar dig.

ordet älska har aldrig nånsin förekommit   i v år familj från något håll.

Jag fick aldrig höra orden "jag älskar dig" från mina föräldrar när jag växte upp men jag hörde ofta " var försiktig gumman" "är du hungrig" "var rädd om dig"

Och massa kramar. Så visst visste jag att jag var älskad. Men har ändå saknat att höra orden.

Min mamma var jättedålig i höstas och låg mkt på lasarettet, Då och där när

Äsch skickade för tidigt och fel står det med..

Då när vi båda var ledsna. Trodde verkligen hon skulle dö så snyftade jag att jag älskar henne. Hon grät och sa det tillbaka. Det kändes... så skönt på nåt sätt. Fast ja redan visse :).

Mina tonåringar säger ofta till varandra och till oss att de älskar oss/varandra <3

Jag är uppväxt med att min mamma sa det men min pappa sa aldrig det, han visade det i stället. Jag och min bror använde heller aldrig det uttrycket. Däremot säger mina barn det till mig och jag till dom varje dag...

Va fint att läsa att dina barn har en sån fin relation med sin bonuspappa <3

Har haft det likadant.