Påven Johanna II skrev 2017-03-09 20:59:13 följande:
Det påstås eller antyds alltid att vi som säger "Jag älskar dig" ofta till varandra inte menar det och att det blir oviktigt och utslitet om man säger det för ofta. Jag undrar verkligen vad det beror på att det påstås så, eftersom jag inte alls känner igen mig i det och det gör inte mina barn heller. Jag menar det varje gång jag säger det och känner inte alls att det skulle vara viktigare och betyda mer om jag sparade det till något särskilt tillfälle som dödsbädden eller minuten före mina döttrars bröllop eller vad som nu kan betraktas som värdigt för en sådan kärleksbetygelse.
Ni som känner att "frasen" bara är en fras som kan bli sliten låter ju uppenbarligen bli att använda den, det tycks mig som om det borde räcka men ni vill gärna ta det ett steg längre och försöka stämpla oss som inte känner så och följaktligen inte behöver låta bli som ... ja, jag vet inte. Oseriösa? Ytliga? Falska?
K grrl skrev 2017-03-09 21:42:25 följande:
Fick samma reflektion...
Själv säger jag det ofta till barnen. Precis som "förlåt". Jag gör det för att jag känner det. Det är alltid av känsla och det är en känsla jag gärna delar med mig av.
Alltså, personligen är jag förmodligen skadad av att vara hemma i 2 språk där orden slängs omkring en flera gånger i sekunden, typ, utan reflektion och utan djupare mening.
Jag tror absolut på att ni menar det när ni säger det. Ni påstår det, och jag kan inte bevisa motsatsen. Men jag är av filosofin att de ljuva och det hemska bör sägas sällan, för annars förlorar det sin mening, kanske inte för er som uttalare, men av er omgivning som mottagare. Lite... "Jaja, så där säger hon alltid."
