• Anonym (:/)

    Ni som har lite pengar att röra er med varje månad, blir ni deprimerade av detta?

    Jag har nyligen blivit sjukskriven och eftersom jag har varit sjukskriven innan, för flera år sedan vet jag vad jag har att vänta mig. Först och främst är jag naturligtvis ledsen över att inte kunna jobba. Men på andra plats kommer faktiskt ekonomin.

    Det är så jävla tråkigt rent ut sagt att inte kunna köpa något bara för att man vill ha det, att kunna ta en sväng förbi stan innan man åker hem och spontanköpa några klädesplagg bara för att det är roligt. Att inte kunna köpa en plocksallad från salladsbaren när man inte orkar göra middag. Att inte kunna fika/äta ute och gå på bio med vännerna flera gånger i veckan. Sedan gillar jag inte den klassiskt billiga maten, som falukorv, soppor och grytor. 

    Nu får ni andra spy lite galla över er ekonomiska situation. 

  • Svar på tråden Ni som har lite pengar att röra er med varje månad, blir ni deprimerade av detta?
  • Fru Darcy

    Jag har varit både rik och fattig, just nu är jag mittemellan. Jag var djupt olycklig som rik, jobbade extremt mycket och hade knappt någon fritid. Sen pluggade jag, levde på existensminimum i 3,5 år, det gick bra pga motivation och jävlaranamma. Nu har jag lite mer pengar att röra mig med, men jobbar 80% för att få mer tid för mina barn och fritidsintressen. Har skalat bort all onödig konsumtion och känner mig rikare än någonsin! Bor själv med två barn varannan vecka.

  • Arboga
    Anonym (sjukpensionär) skrev 2017-01-20 21:12:05 följande:

    Ja, så klart att jag är deprimerad. Det är inte roligt att leva på bara 4000 efter räkningarna är betalda. Det går ju att leva på lite om det är tillfälligt, några månader eller ett halvår, men år ut och år in. Jag sparar i månader för att få handla lite på årets höjdpunkt, bokrean, och lika länge för att få årets semester, en dygnskryssning med någon av finlandsbåtarna. Varje gång jag unnar mig de två sakerna så ifrågasätter jag mig själv och mina prioriteringar. Den där kryssningen kanska borde ha blivit en vinterjacka istället, de där böckerna borde jag kanske inte ha köpt, för jag behöver skor, eller något.

    Spontanshoppa för mer än 50 kr är uteslutet. Jag grämer mig lite för att jag köpte en ny, fin kokbok för 20 kr häromveckan. Fikat på stan var det länge sen jag gjorde och biobesök kostar mycket mer än det smakar, för först måste jag ta bussen dit, som kostar, det är mer än 5 km till bion, och sedan själva bion, som kostar, och sen ska jag hem också.

    Jag vänder på varenda krona, ifrågasätter allt jag gör som kostar pengar och sliter hellre lite till på kläder och möbler, i hopp om att det ska hålla. Jag behöver en ny sängbotten, det är hål i tyget och minst en bräda är av, men den får hålla lite till. Mitt skrivbord är 25 år gammalt och saknar några knappar, fronter och bakstycken, men än håller det. Av hörnsoffan finns bara mittdelen kvar, utan ben, med den går att sitta i, i alla fall. Idag har jag ätit fläskkotlett till middag, vilket är onödigt dyrt, men någon gång måste man väl unna sig?

    Jag har en sak i mitt liv som många skulle tycka är onödigt och dyrt, här på forumet är det alltid första rådet att göra sig av med, en hund, men hon är billig i drift och skänker mig sådan glädje. Utan henne hade jag gått under för länge sen.

    Tack för att jag fick klaga av mig lite. Hoppas ni andra får det bättre snart.


    I o m att du prioriterar din hund före ett biobesök och har råd så ska du så klart ha kvar din hund.
  • Anonym (:()

    Jag mår jättedåligt av att inte ha pengar. Har knappt några kläder kvar och jag har inte råd att köpa några nya. Funderar nästan på att börja försöka sno en tröja eller ett par byxor. Har två par strumpor som jag växlar mellan. Och inte får jag några klädpengar av soc. Fick 500 kronor i klädbidrag för ett par månader sedan och det räckte till en jacka och ett par skitskor. Är på behandling så någon inkomst har jag knappt. Och alla andra här åker och shoppar titt som tätt, fattar inte hur de kan ha det så bra med pengar... 

  • Fru Ve

    TS vi har levt flera år på en lön p.g.a. studier och kommer att fortsätta ha det så minst 1½ år till eftersom vi ska vara föräldralediga. Jag är sjukskriven också just nu. Så jag har aldrig råd med något av det du räknar upp, t.ex. spontanshoppa, äta ute mer än någon gång per månad eller så. Köper bara det som är nödvändigt och lagar mat hemma. Men nej, det är inget jag känner mig speciellt deppig över. Visst livet kanske ibland skulle kännas lite mer "guldkantat" och mer roligt om man hade mer pengar. Men jag är van och det är ett val vi gör att ha det så här. Kanske skillnad om man INTE kan välja, t.ex. är långtidsarbetslös eller sjukskriven lång tid? Vi har valt att mannen tar mindre studielån, har valt att skaffa ett till barn och min sjukskrivning är tillfällig. 

    Det gäller att man hittar mening med saker som är billigt eller gratis och inte funderar så mycket på allt man vill ha. Men är man van vid en högre levnadsstandard kanske det är svårt? Jag har levt såhär i 10 år så jag vet inget annat.

  • Rödtjärnens Anna
    Anonym (Va) skrev 2017-01-21 13:26:09 följande:

    Det är ett val du gör, att jobba deltid. Och det är också ett val du gör att inte ställa dig i div bostadsköer för att i framtiden kunna flytta till ett billigare boende.Det är ett val du gör att leva på en liten inkomst. Att inte välja ett annat yrke och att vara sjukskriven.


    För mig är det inte ett val att arbeta deltid. De lågkvalificerade arbeten som finns där jag bor är framför allt arbete inom vård och industrin. Jag vore en säkerhetsrisk pga koncentrationsvårigheter till följd av psykisk sjukdom. Jag vill varken riskera mitt eller någon annans liv. Jag har utretts under flera år.

    Jag tror inte att jag är helt unik då det gäller koncentrationssvårigheter och sjukersättning.

    Det kanske är lätt att byta bostad. Problemet är att man ibland har bostadstillägg/bostadsbidrag som blir mindre eller tas bort om man skaffar en billig lägenhet. Då kan det bli dyrare i längden att ta en billigare lägenhet... och som jag skrev förut, man kanske inte ens godkänns av hyresvärden om man har för låg hyra.

    Jag måste erkänna att jag hade precis samma åsikter som du då jag var yngre. Men när jag sett verkligheten har jag blivit mer ödmjuk.
  • Anonym (sjukpensionär)

    Jag ser att flera har ifrågasatt om 4000 kr är lite pengar efter att räkningarna är betalda. Flera har även gissat eller föreslagit hur de 4000 kr fördelas. Men ni har ju ett friskt perspektiv, i alla fall de flesta av er, gissar jag. Ni behöver förmodligen inte mediciner utanför högkostnadsskyddet, hyra hjälpmedel, betala ledsagning och hjälp i hemmet, regelbundna inläggning på sjukhus, läkarbesök, rehab, specialkost och annat som man kan behöva när man inte är frisk eller har ett handikapp. Jag säger inte att jag behöver allt det, men det kan ju vara något att tänka på i fortsättningen.

    För att bli personlig, jo, jag behöver allt det där förutom specialkost och iläggning på sjukhus. Min mat kostar ungefär 2500 i månaden, inklusive allt annat på mataffären, även hundmat och hundgodis. 1500 kvar alltså, till mediciner i och utanför högkostnadsskyddet, läkarbesök, rehab, hyra av hjälpmedel, ledsagning, hjälp i hemmet/boendestöd, kläder, spar, saker som behöver ersättas, nöjen. 

    Det kostar pengar att vara sjuk och ha handikapp. Jag förstår att det kan vara svårt att förstå om man inte är där själv. Visst finns de som har sjukersättning och inte har så mycket utgifter runt omkring sin sjukdom/handikapp, och de lever säkert hyfsat, men tänk två gånger om ni ser en sjukpensionär beklaga sig, för den har förmodligen mer utgifter än du vet eller ens kan föreställa dig.

  • Anonym (Va)
    Rödtjärnens Anna skrev 2017-01-21 15:21:45 följande:

    För mig är det inte ett val att arbeta deltid. De lågkvalificerade arbeten som finns där jag bor är framför allt arbete inom vård och industrin. Jag vore en säkerhetsrisk pga koncentrationsvårigheter till följd av psykisk sjukdom. Jag vill varken riskera mitt eller någon annans liv. Jag har utretts under flera år.

    Jag tror inte att jag är helt unik då det gäller koncentrationssvårigheter och sjukersättning.

    Det kanske är lätt att byta bostad. Problemet är att man ibland har bostadstillägg/bostadsbidrag som blir mindre eller tas bort om man skaffar en billig lägenhet. Då kan det bli dyrare i längden att ta en billigare lägenhet... och som jag skrev förut, man kanske inte ens godkänns av hyresvärden om man har för låg hyra.

    Jag måste erkänna att jag hade precis samma åsikter som du då jag var yngre. Men när jag sett verkligheten har jag blivit mer ödmjuk.


    Vad hindrar dig från att arbeta som lokalvårdare eller restaurang? Där riskerar du knappast någons liv. Det är bara två av alla yrkesval du kan göra. Om du bara vill...

    Jag är 40 och arbetar just nu inom socialtjänsten, har tidigare jobbat på arbetsförmedlingen, så nog har jag sett verkligheten.
  • Anonym (Jag)
    Anonym (sjukpensionär) skrev 2017-01-21 15:24:03 följande:

    Jag ser att flera har ifrågasatt om 4000 kr är lite pengar efter att räkningarna är betalda. Flera har även gissat eller föreslagit hur de 4000 kr fördelas. Men ni har ju ett friskt perspektiv, i alla fall de flesta av er, gissar jag. Ni behöver förmodligen inte mediciner utanför högkostnadsskyddet, hyra hjälpmedel, betala ledsagning och hjälp i hemmet, regelbundna inläggning på sjukhus, läkarbesök, rehab, specialkost och annat som man kan behöva när man inte är frisk eller har ett handikapp. Jag säger inte att jag behöver allt det, men det kan ju vara något att tänka på i fortsättningen.

    För att bli personlig, jo, jag behöver allt det där förutom specialkost och iläggning på sjukhus. Min mat kostar ungefär 2500 i månaden, inklusive allt annat på mataffären, även hundmat och hundgodis. 1500 kvar alltså, till mediciner i och utanför högkostnadsskyddet, läkarbesök, rehab, hyra av hjälpmedel, ledsagning, hjälp i hemmet/boendestöd, kläder, spar, saker som behöver ersättas, nöjen. 

    Det kostar pengar att vara sjuk och ha handikapp. Jag förstår att det kan vara svårt att förstå om man inte är där själv. Visst finns de som har sjukersättning och inte har så mycket utgifter runt omkring sin sjukdom/handikapp, och de lever säkert hyfsat, men tänk två gånger om ni ser en sjukpensionär beklaga sig, för den har förmodligen mer utgifter än du vet eller ens kan föreställa dig.


    Fast i ditt första inlägg så skrev du att du hade 4000 kr över efter räkningar och det va svårt att få det att räcka till mat, hunden, transport, nöjen, kläder, möbler. Inte ett ord om hjälpmedel och medicin. Vi kan bara svara utifrån den info som du givit. Vi kan inte gissa vad du kanske kan ha för mer utgifter.
  • Anonym (sjukpensionär)
    Anonym (Jag) skrev 2017-01-21 16:18:34 följande:
    Fast i ditt första inlägg så skrev du att du hade 4000 kr över efter räkningar och det va svårt att få det att räcka till mat, hunden, transport, nöjen, kläder, möbler. Inte ett ord om hjälpmedel och medicin. Vi kan bara svara utifrån den info som du givit. Vi kan inte gissa vad du kanske kan ha för mer utgifter.
    Ja, ursäkta att jag skrev om saker jag önskar att jag hade råd med, och inte om saker som jag faktiskt använder mina pengar till. 
  • Anonym (Visst!)
    Anonym (Va) skrev 2017-01-21 15:25:17 följande:
    Vad hindrar dig från att arbeta som lokalvårdare eller restaurang? Där riskerar du knappast någons liv. Det är bara två av alla yrkesval du kan göra. Om du bara vill...

    Jag är 40 och arbetar just nu inom socialtjänsten, har tidigare jobbat på arbetsförmedlingen, så nog har jag sett verkligheten.
    Du bekräftar något jag tänkt ganska länge; att de som arbetar på socialen och AF har den typen av åsikter som du har. Det är lite "ash, du bara överdriver".

    Jag kan faktiskt till viss del förstå. Möter man flera personer som är mer eller mindre lata, personer som inte riktigt vill jobba byggs fördomar lätt upp. Men till och med du måste väl hålla med om att det är ett tankesätt man som tjänsteman måste vara vaksam på hos sig själv, för det är ju inte så att det är konstruktivt eller sant att dra alla över en kam.

    Okej, du har säkert träffat många som är direkt lata, det betvivlar jag inte. Men att utifrån det gå på mig och andra som du gjort här och betvivla att någon någonsin kan vara sjuk är naturligtvis inte bra.
Svar på tråden Ni som har lite pengar att röra er med varje månad, blir ni deprimerade av detta?