• Anonym (Hur ska man tänka)

    Pappan vill resa med barnet

    Pappan har talat om att han vill ha med barnet på en semesterresa som är en vecka.

    Vanligtvis har pappan varannan helg och resan sträcker sig även över barnets helg med mig. För mig går det bra att de reser men jag vill gärna att barnet då är hos mig helgen efter då som egentligen är pappans helg. Men annars går det en hel månad mellan mina och barnets helger. På vardagarna finns inte så mycket tid då jag är ensamstående och jobbar heltid så helgerna är värdefulla.

    När motsvarande resa på samma sätt gjordes förra året och jag efter resan ville ha helgen efter blev jag anklagad för umgängessabotage. I år vill pappan inte prata om det alls.

    Vet inte hur jag ska tänka. Å ena sidan vill jag låta barnet åka, å andra sidan känns det orimligt att inte ens kunna prata med pappan om detta.

    Pappan tycker att jag har barnet så mycket ändå och det har han i och för sig rätt i. Men pappan valde själv att flytta en bit bort så att han inte kan ha varannan vecka.

    Hur hade ni tänkt?

  • Svar på tråden Pappan vill resa med barnet
  • Anonym (H)

    Jag skulle svara honom skriftligt (via mejl) att han får välja mellan att åka på såna dagar att din helg inte drabbas eller att kompensera din helg. Har du det skriftligt så blir det tydligt att du inte motsätter dig extra umgänge men att det är hans ansvar att dottern även får helg med dig.

  • Brumma

    Jag hade nog faktiskt låtit barnet åka och inte krävt pappans helg.

    För om jag räknar rätt kommer barnet då - om du får pappans helg - inte träffa sin pappa alls på tre veckor.

    Visst förstår jag att man vill ha helger men väger man att ha vardagar i tre veckor men missa en helg mot att inte träffas alls på tre veckor hade det inte varit ett jättesvårt val. Om man tittar ur barnets perspektiv då.

    men det är hur jag förmodligen gjort :)

  • slutatsnusa

    Har barnet någon egen åsikt?

    Jag hade följt schemat annars blir det som sagt lång tid för barnet utan att träffa pappa.

  • cupcakemom

    Är detta något som händer väldigt sällan hade jag inte tjafsat om den där helgen övh... Är det ofta så måste man ju sätta ner foten för att inte bli överkörd.

    Visst det är tråkigt att bara ha den "trista" vardagen men detta EN gång du förlorar din helg... Och det är ju inte så att du inte träffar barnet alls.... Du får väl mysa till det på kvällarna den veckan helt enkelt.

  • Anonym (Hur ska man tänka)
    Brumma skrev 2017-01-05 08:54:12 följande:

    Jag hade nog faktiskt låtit barnet åka och inte krävt pappans helg.

    För om jag räknar rätt kommer barnet då - om du får pappans helg - inte träffa sin pappa alls på tre veckor.

    Visst förstår jag att man vill ha helger men väger man att ha vardagar i tre veckor men missa en helg mot att inte träffas alls på tre veckor hade det inte varit ett jättesvårt val. Om man tittar ur barnets perspektiv då.

    men det är hur jag förmodligen gjort :)


    Jag håller med dig, tycker tre veckor att inte träffa pappan är för lång tid också. Men det skulle med lite vilja gå att lösa, barnet skulle gärna få vara där ett par dagar på vardagarna mellan tillfällena. Pappan har i och för sig sex mil enkel till barnets skola men jag tycker att det borde kunna funka vid enstaka tillfälle.

    Pappan byter inte heller helger om jag till exempel behöver jobba vilket jag kommer att göra "min" helg innan vilket gör att det egentligen blir en och en halv månad mellan barnets och mina helger. Kan inte pappan hjälpa förstås men det ställer verkligen till det om jag ska ge barnets helg med mig och vi inte får någon i gengäld.

    Sen är det klart att det lite också handlar om ifall jag ska vara generös men aldrig få det tillbaka. Har hänt så många gånger nu och jag har sagt ja för att barnet så gärna vill. Men pappan är benhård på att hålla umgängesschemat.
  • Anonym (Hur ska man tänka)
    cupcakemom skrev 2017-01-05 09:00:28 följande:

    Är detta något som händer väldigt sällan hade jag inte tjafsat om den där helgen övh... Är det ofta så måste man ju sätta ner foten för att inte bli överkörd.

    Visst det är tråkigt att bara ha den "trista" vardagen men detta EN gång du förlorar din helg... Och det är ju inte så att du inte träffar barnet alls.... Du får väl mysa till det på kvällarna den veckan helt enkelt.


    Det är väl lite det saken handlar om också. Inte att det händer så ofta kanske men att han alltid vägrar om jag behöver byta men jag förväntas göra det. Och att han helt sonika ens vägrar prata om det gör förstås att jag känner mig ledsen. Men vill inte vara på en sandlådenivå. Däremot att jag jobbar helgen innan då barnet ska vara hos mig blir det denna gång så långt mellan helgerna.
  • Brumma
    Anonym (Hur ska man tänka) skrev 2017-01-05 09:05:33 följande:
    Jag håller med dig, tycker tre veckor att inte träffa pappan är för lång tid också. Men det skulle med lite vilja gå att lösa, barnet skulle gärna få vara där ett par dagar på vardagarna mellan tillfällena. Pappan har i och för sig sex mil enkel till barnets skola men jag tycker att det borde kunna funka vid enstaka tillfälle.

    Pappan byter inte heller helger om jag till exempel behöver jobba vilket jag kommer att göra "min" helg innan vilket gör att det egentligen blir en och en halv månad mellan barnets och mina helger. Kan inte pappan hjälpa förstås men det ställer verkligen till det om jag ska ge barnets helg med mig och vi inte får någon i gengäld.

    Sen är det klart att det lite också handlar om ifall jag ska vara generös men aldrig få det tillbaka. Har hänt så många gånger nu och jag har sagt ja för att barnet så gärna vill. Men pappan är benhård på att hålla umgängesschemat.
    Jag förstår det där med att alltid ge men aldrig få tillbaka. Dock känns det som om detta, just denna resa, inträffar relativt sällan? 
    Här var det istället mamman som till min bonus aldrig gav tillbaka vilket ledde till att vi aldrig gav det minsta av "vår" tid. Vi tog gärna barnet oftare, men gav aldrig bort ngn helg då tiden med barnet, när man har vh, är så oerhört sällsynt och viktig.

    Att du arbetar helger kan ju inte gärna pappan styra och jag förstår att han inte vill byta - däremot kanske han gärna tar extra? Skall man byta varje gång den andra föräldern vill blir det svårt att planera. Även här gjorde vi så att vi gärna tog barnet en extra helg när mamman ville ut o festa tex, men hade även vår helg som planerat veckan efter. Just för att vi aldrig någonsin fick ngt tillbaka annars när det var vi som behövde hjälp eller byta. 
  • Brumma
    Anonym (Hur ska man tänka) skrev 2017-01-05 09:09:41 följande:
    Det är väl lite det saken handlar om också. Inte att det händer så ofta kanske men att han alltid vägrar om jag behöver byta men jag förväntas göra det. Och att han helt sonika ens vägrar prata om det gör förstås att jag känner mig ledsen. Men vill inte vara på en sandlådenivå. Däremot att jag jobbar helgen innan då barnet ska vara hos mig blir det denna gång så långt mellan helgerna.
    Men om semesterresan är en vecka så går väl inte hela din helg? Eller åker de på söndag på pappans helg?

    Han ber ju inte om att få byta, utan om att få möjligheten om att åka på semester. Ngt du skulle kunna göra närsomhelst eftersom du har barnets boende. Han KAN inte göra det utan att inkräkta på din tid.. 
    Det ÄR skillnad.

    Var är barnet när du arbetar?
  • Brumma
    Anonym (Hur ska man tänka) skrev 2017-01-05 09:05:33 följande:
    Jag håller med dig, tycker tre veckor att inte träffa pappan är för lång tid också. Men det skulle med lite vilja gå att lösa, barnet skulle gärna få vara där ett par dagar på vardagarna mellan tillfällena. Pappan har i och för sig sex mil enkel till barnets skola men jag tycker att det borde kunna funka vid enstaka tillfälle.

    Pappan byter inte heller helger om jag till exempel behöver jobba vilket jag kommer att göra "min" helg innan vilket gör att det egentligen blir en och en halv månad mellan barnets och mina helger. Kan inte pappan hjälpa förstås men det ställer verkligen till det om jag ska ge barnets helg med mig och vi inte får någon i gengäld.

    Sen är det klart att det lite också handlar om ifall jag ska vara generös men aldrig få det tillbaka. Har hänt så många gånger nu och jag har sagt ja för att barnet så gärna vill. Men pappan är benhård på att hålla umgängesschemat.
    Glömde ju svara på extratiden :)

    Sex mil enkel väg - och sedan skall han tillbaka till arbetet? När börjat det?
    Barnet behöver gå upp en halvtimme/timme tidigare än normalt några dagar, och dessutom komma hem betydligt senare.
    hur ställer sig fritis till det tex?
Svar på tråden Pappan vill resa med barnet