• Anonym (Hur ska man tänka)

    Pappan vill resa med barnet

    Pappan har talat om att han vill ha med barnet på en semesterresa som är en vecka.

    Vanligtvis har pappan varannan helg och resan sträcker sig även över barnets helg med mig. För mig går det bra att de reser men jag vill gärna att barnet då är hos mig helgen efter då som egentligen är pappans helg. Men annars går det en hel månad mellan mina och barnets helger. På vardagarna finns inte så mycket tid då jag är ensamstående och jobbar heltid så helgerna är värdefulla.

    När motsvarande resa på samma sätt gjordes förra året och jag efter resan ville ha helgen efter blev jag anklagad för umgängessabotage. I år vill pappan inte prata om det alls.

    Vet inte hur jag ska tänka. Å ena sidan vill jag låta barnet åka, å andra sidan känns det orimligt att inte ens kunna prata med pappan om detta.

    Pappan tycker att jag har barnet så mycket ändå och det har han i och för sig rätt i. Men pappan valde själv att flytta en bit bort så att han inte kan ha varannan vecka.

    Hur hade ni tänkt?

  • Svar på tråden Pappan vill resa med barnet
  • Anonym (Usch)
    Brumma skrev 2017-01-06 00:39:27 följande:

    På riktigt är du alltså inte medveten om att ganska många dels ändrar sig under tiden de "lever", speciellt under en skilsmässa?

    En god relation mellan två människor kräver två personer som arbetar för den relationen. Man f0r inte en god relation genom att det enbart är på ena personens villkor. Eller anser du det också? Att det bara är "tanter" som skall bjuda till och samarbeta för en god relation? Det är inget du tycker papporna behöver?


    Jag är medveten och är tant. ;)
  • Brumma
    Anonym (Usch) skrev 2017-01-06 00:53:13 följande:

    Jag är medveten och är tant. ;)


    Om du är medveten om att människor kan förändras, hur kan du då lägga skulden för deras beteende på deras föredetta partner?

    Att du är tant är inget svar på frågan- har pappor inget ansvar för relationen med sitt ex? Skall "tanterna" acceptera att bli överkörda konstant för att behålla en "god" relation? För jag vill nog påstå att relationen knappast är god när ena parten är den som alltid styr och utnyttjar den andra föräldern till max.
  • Anonym (Hur ska man tänka)
    Brumma skrev 2017-01-06 00:28:24 följande:

    Helt ärligt tycker jag det beror lite på .

    Just kräksjuka är lite speciellt och jag anser inte att man flyttar på ett barn med kräksjuka (eller annan sjukdom där barnet faktiskt inte mår bra av att flyttas). Är jag sjuk i kraftig influensa, kräks eller har hög feber vill jag inte ut o åka liksom... Jag vill ligga nedbäddad i sängen/soffan där jag blev sjuk ända tills jag blir frisk.

    Så ja, om barnet blir kräksjuka eller liknande medans barnet fortfarande är hos dig anser jag att barnet stannar hos dig och du vabbar. INTE pga att du är mamman och att pappan slipper ansvar utan pga det enkla faktum att det inte ligger i barnets bästa att flyttas under sjukdomen. Självklart gäller samma sak omvänt om barnet insjuknar hos pappan. Men då du har boendet är chansen högre att barnet blir sjukt under tiden hos dig.

    Att ni avbokar fritids påverkas ju inte om barnet är sjukt, oavsett om barnet åker på semester som planerat eller är hemma sjukt kommer fritids inte att nyttjas.

    Dock- hur stor är chansen/risken att barnet blir sjukt just när resan ska vara? Du funderar väl knappast (hoppas jag) på att säga nej till resan för att MÖJLIGHETEN finns att barnet KANSKE blir sjukt och att pappan EVENTUELLT då inte kommer vabba?


    Fast om ett barn är kräksjukt i ett par dagar så vore det ändå rätt mycket av en jobbvecka kvar för min del. Vad ska jag göra då? Ta av min semester och dessutom sätta kollegor i klistret? Nej, sannolikheten är inte stor förstås men det är en sån grej jag faktiskt tycker att man kan kräva av den andra föräldern att faktiskt prata om. Precis som att man är klar och tydlig vem som har ansvaret när som helst annars. Det är så klart inte en oviktig fråga.

    Sen håller jag med om att man inte flyttar på ett kräkigt barn självklart men det var lite av en annan diskussion. Jag pratar om ansvaret för barnet den veckan.
  • Brumma
    Anonym (Hur ska man tänka) skrev 2017-01-06 00:58:46 följande:

    Fast om ett barn är kräksjukt i ett par dagar så vore det ändå rätt mycket av en jobbvecka kvar för min del. Vad ska jag göra då? Ta av min semester och dessutom sätta kollegor i klistret? Nej, sannolikheten är inte stor förstås men det är en sån grej jag faktiskt tycker att man kan kräva av den andra föräldern att faktiskt prata om. Precis som att man är klar och tydlig vem som har ansvaret när som helst annars. Det är så klart inte en oviktig fråga.

    Sen håller jag med om att man inte flyttar på ett kräkigt barn självklart men det var lite av en annan diskussion. Jag pratar om ansvaret för barnet den veckan.


    Ansvaret för barnet den veckan ligger hos den som efter överenskommelse skulle ha barnet.

    Är man kräksjuka brukar man vara det ett par dagar. Sedan gäller 48 timmar efter sista symptom. Dvs inte efter sista kräkning. Torde bli hela veckan ungefär. Plus att man själv som vuxen förmodligen smittats.
  • Anonym (Anna)
    Anonym (Hur ska man tänka) skrev 2017-01-06 00:58:46 följande:
    Fast om ett barn är kräksjukt i ett par dagar så vore det ändå rätt mycket av en jobbvecka kvar för min del. Vad ska jag göra då? Ta av min semester och dessutom sätta kollegor i klistret? Nej, sannolikheten är inte stor förstås men det är en sån grej jag faktiskt tycker att man kan kräva av den andra föräldern att faktiskt prata om. Precis som att man är klar och tydlig vem som har ansvaret när som helst annars. Det är så klart inte en oviktig fråga.

    Sen håller jag med om att man inte flyttar på ett kräkigt barn självklart men det var lite av en annan diskussion. Jag pratar om ansvaret för barnet den veckan.
    Hur gör du i vanliga fall om barnet blir sjukt? 

    Om barnet har kräksjukan, så tror jag inte dina arbetskamrater vill ha dig på jobbet, risken är ju stor att du blir smittad.
  • Anonym (Usch)
    Brumma skrev 2017-01-06 00:58:29 följande:

    Om du är medveten om att människor kan förändras, hur kan du då lägga skulden för deras beteende på deras föredetta partner?

    Att du är tant är inget svar på frågan- har pappor inget ansvar för relationen med sitt ex? Skall "tanterna" acceptera att bli överkörda konstant för att behålla en "god" relation? För jag vill nog påstå att relationen knappast är god när ena parten är den som alltid styr och utnyttjar den andra föräldern till max.


    Har inte uttalat mig så.
  • Brumma
    Brumma skrev 2017-01-06 01:01:40 följande:

    Ansvaret för barnet den veckan ligger hos den som efter överenskommelse skulle ha barnet.

    Är man kräksjuka brukar man vara det ett par dagar. Sedan gäller 48 timmar efter sista symptom. Dvs inte efter sista kräkning. Torde bli hela veckan ungefär. Plus att man själv som vuxen förmodligen smittats.


    Anonym (Hur ska man tänka) skrev 2017-01-06 00:58:46 följande:

    Fast om ett barn är kräksjukt i ett par dagar så vore det ändå rätt mycket av en jobbvecka kvar för min del. Vad ska jag göra då? Ta av min semester och dessutom sätta kollegor i klistret? Nej, sannolikheten är inte stor förstås men det är en sån grej jag faktiskt tycker att man kan kräva av den andra föräldern att faktiskt prata om. Precis som att man är klar och tydlig vem som har ansvaret när som helst annars. Det är så klart inte en oviktig fråga.

    Sen håller jag med om att man inte flyttar på ett kräkigt barn självklart men det var lite av en annan diskussion. Jag pratar om ansvaret för barnet den veckan.


    Lägger till att det i mina ögon är så att barnet stannar dör barnet blivit sjukt. Oavsett vem som skulle ha dagen efter osv.

    Dvs blir barnet sjukt hos dig stannar det hos dig. Hinner barnet åka till pappa stannar det hos pappa.
  • Brumma
    Anonym (Usch) skrev 2017-01-06 01:05:59 följande:

    Har inte uttalat mig så.


    Anonym (Usch) skrev 2017-01-05 23:53:56 följande:

    Men exakt....du tänker rätt och detta behöver modern förstå och rätta dig efter för det är barnets behov till (god relation) båda föräldrar som styr. Så jävla trött på tanter som gnäller på gubbarna de VALT ATT SKAFFA BARN MED och sen dumpat och avfärdar som skräppappor (denna skräpis vill resa med sitt barn, inte så skräpigt skulle jag säga). Ta gärna ansvar för att du valde denna kille en gång i tiden och då är det ditt eget omdöme och val det är fel på om du gnäller senare..Skärp dig ts, och all lycka till i fs. Han verkar vara en god person också. No biggie.


    Du skrev här att modern borde förstå och rätta sig efter att barnet har behov av att föräldrarna har en bra relation. Med tanke på att pappan upprepade gånger kör över mamman, skiter i planering och överenskommelse och vägrar diskutera ansvar så är det ENBART mamman som arbetar för den goda relationen. Då undrar jag om det ENBART är mamman som skall arbeta för rekationen eftersom du skriver att hom ska flrstå och rötta sig.

    Vidare skriver du att du är trött på tanter som gnäller på de män de skaffat barn med och att DE ska ta ansvar för att de valt den mannen att skaffa barn med . Då undrar jag vem som har ansvar för att pappan beter sig illa. Pappan eller TS? Och undrade om du på allvar tror att man alltid vet hur folk kommer förändras i framtiden.

    Om du inte uttalade dig så, hur menar du i inlägget ovan?

    Att det INTE är så att TS skall lägga sig platt och själv ta ansvar för relationen? Att det ÄR pappans eget ansvar? Att TS omöjligt kunde veta hur pappan skulle agera efter skilsmässan? Eller?
  • Anonym (Hur ska man tänka)
    Brumma skrev 2017-01-06 01:17:30 följande:

    Du skrev här att modern borde förstå och rätta sig efter att barnet har behov av att föräldrarna har en bra relation. Med tanke på att pappan upprepade gånger kör över mamman, skiter i planering och överenskommelse och vägrar diskutera ansvar så är det ENBART mamman som arbetar för den goda relationen. Då undrar jag om det ENBART är mamman som skall arbeta för rekationen eftersom du skriver att hom ska flrstå och rötta sig.

    Vidare skriver du att du är trött på tanter som gnäller på de män de skaffat barn med och att DE ska ta ansvar för att de valt den mannen att skaffa barn med . Då undrar jag vem som har ansvar för att pappan beter sig illa. Pappan eller TS? Och undrade om du på allvar tror att man alltid vet hur folk kommer förändras i framtiden.

    Om du inte uttalade dig så, hur menar du i inlägget ovan?

    Att det INTE är så att TS skall lägga sig platt och själv ta ansvar för relationen? Att det ÄR pappans eget ansvar? Att TS omöjligt kunde veta hur pappan skulle agera efter skilsmässan? Eller?


    Tack för att du verkar förstå att det handlar om balansen mellan att göra vad som är bäst för barnet och samtidigt kunna stå upp för sig själv på ett rimligt sätt.

    Det är verkligen inte utan anledning jag funderar på hur man sätter gränserna. Det handlar också om att det ofta inte blir rätt hur jag än gör. Låter jag barnet själv kontakta pappan är det fel men kan inte pappan nå barnet inom en timme så "kan han inte nå sitt barn." Och så vidare. När jag skickat barnet dit lite förkyld (barnet var i skolan samma dag) och det råkade bli värre när barnet var hos pappan och de reste iväg den helgen fick jag en sån utskällning via sms att jag skickat barnet sjukt. En gång när barnet hade influensa och verkligen låg nedbäddad skulle pappan absolut hämta barnet i alla fall.

    Så även om jag faktiskt försöker tillmötesgå pappan också så funkar det liksom inte...
  • Anonym (undrar)
    Anonym (Hur ska man tänka) skrev 2017-01-05 09:25:22 följande:

    De åker lördag kväll och kommer hem sent lördagen därpå.

    Jag har ett arbete och ta hänsyn till så kan verkligen inte åka när som helst.

    Barnet är på fritids på vardagarna och hos vänner när jag arbetar helg.


    Varför är barnet inte hos pappan de helger du jobbar?
Svar på tråden Pappan vill resa med barnet