Nu är det klart att det blir en igångsättning idag. Antingen hinntagning eller tabletter. Jag tror dock inte på hinnorna då jag i fredags inte var öppen för det. Senast tisdag vid lunch ska bebis vara ute, annars snittar dom:)
Nu vart jag nervls
Ngn som känner igen sig i det här? Senaste veckan efter jag ätit frukost har jag blivit helt sänkt. Skakig, matt, tyngandes och lätt illamående. Mina tarmar har varit ur form hela magen. Mår allmänt dåligt.
Brukar bli bättre när jag tvingar mig igång för dagen, ätit lunch osv.
Japp, behöver typ sova frukost ;)
Samma symtom som första trimesten, trött, illamående, matt, svimningskänslor, kallsvettas mm. Känns som jag inte riktigt får luft! Bm sa de va rätt vanligt! Magen gått från förstoppad till tvärtom, många toalettbesök. Behöver kissa varje gång jag byter ställning.
En liten uppdatering från förlossningen. Hinnorna är nu tagna är öppen 4 så nu får vi vänta in resten.
Ganska coolt endå att vi är dom enda här så vi har läkare, Bm och sköterska helt för oss själva:) perfekt dag att föda barn på:)
Spännande tider här i tråden! Lycka till ni som är igång :).
Jag är både otålig och samtidigt vill jag skjuta på det, är lite orolig för hur det ska gå. Bf om 12 dgr så det kan ju dröja till typ fyra veckor till. Det känns vidrigt att tänka sig att må såhär så länge...
2229 kom en underbar liten pojke ut! Moderkakan hade ett svart hörn=kantsläpp så tur jag stod på mig:)
Ja, jag har faktiskt känt mig sådär på förmiddagarna! Efter frukost som du säger. Typ som ett rejält blodsockerfall fast det är helt motsägelsefullt precis när man ätit. Har flera förmiddagar fått parkera sonen framför tvn och joinat honom liggandes som en padda i soffan. Brukar också bli bättre vid lunchtid. Konstigt!
Bf +3 idag.
Vaknar och hinner knappt öppna ögonen innan smärta från fogarna söker mig nåt så fruktansvärt.
Kan knappt gå eller göra något utan mycket smärta i fogen där framme.
Öm i resten av kroppen med....
är hemma själv med vår 6 åriga dotter och orkar/vill liksom inte. Orkar inte säga nej till henne om allt för att jag inte kan/vill/orkar. Har varit hon och jag länge nu och vi går varandra på nerverna direkt.
Att hon ska ta hänsyn till mig hela tiden....
Bara gråter en massa och ringer till slut min man, mamma och pappa. Mamma kom sen efter ca 45 min oh hämtar dottern, hon ska sova hos dom tills imorgon.....
Så nu har jag pallat upp mig med massa kuddar i soffan, till den ställning som gör minst ont. Förberett med vatten, mat, mobilladdare och stolthet och fördom på tv:n. Ska inte lämna soffan för något. Bara vila, sova, slappa, gråta. Ja vara själv....
Är så trött på detta nu....
Åå idag har jag haft sånt tryck nedåt och mkt sammandragningar. Känns som det trycker så att det är ett under att vattnet inte går. 10 dgr till bf och sen ännu längre väntan. Kommer va psykisk tortyr att gå på helspänn såhär så länge.
Här frågar nog lagom mkt, än så länge ;). Vid bf kommer det väl ännu mer hehe. Då kanske man blir less på det.
Synd att man har dålig koll på bf-listan, speciellt nu när det rasslar in bebbar för fullt. Det är så spännande att höra om allas erfarenheter! Det är ju så olika. Och spännande att höra om
tiden efter med alla hormoner och allt.
Men är speciellt nyfiken på att höra hur det går för er som inte ska bli igångsatta eller snittas, utan det ska starta av sig självt.
Ska ngn starta en fortsättningstråd dit man kan gå över längre fram när bebbarna är födda?
Kul att se att det börjar "trilla" ut lite bebisar nu.
Jag har bf 13/7 men blir förhoppning igångsatt imorgon. Var på ett lyckat vändningsförsök förra veckan men lilleman har troligtvis vänt sig igen. Ska till obstetriska mottagningen imorgon för ul och om han behöver vändas igen så blir det igångsättning direkt efter.
Vid förra vändningen beräknades han väga 3800g o hade gott om utrymme med mkt foservatten, så jag räknar med en lätt vändning imorgon också trots storleken.
Har en hel del förvärkar som håller i sig över 1min men som inte gör ont, de får gärna hålla sig lugna tills det är dags.