BF Juli 2017 ny

Hej alla kompisar! Har sett att det är många som är vakna på natten av olika anledningar, och det är jag med! Börjar kännas i kroppen nu att man sover för lite. Får inte plats att vända mig och har allmänt svårt att ligga skönt pga foglossningen (eller generellt ont i ljumskarna och bäckenet, vet inte om det är foglossning eller annat).

Ni som gått ner och jobbar deltid; har ni lyckats få sjukskrivning eller har ni alla gravpenning? Eller tar ni föräldradagar eller hur gör ni? Bara tjänar mindre? Jag har jobbat deltid sen sonen föddes och skyddar min SGI genom att ta fp nu, vilket gör att jag inte bara kan gå hemma utan att ta ut någon form av ersättning. Men jobbar på kontor, så är väldigt osäker på om fk skulle godkänna någon form av sjukskrivning för min del. Hur hade ni gjort? Har bf 26/7 så det är ju ändå ett tag kvar!

Vet faktiskt inte riktigt. Min är fixerad, men tycker ändå att han byter sida ibland, det känns så i alla fall.

Läste nyss att det inte har något samband med när/om barnet fixerar sig och när det föds. Vissa fixerar sig ju aldrig.

Mitt första barn fixerade sig, men mitt andra blev inte mer än ruckbar. Och trean fixerade sig i vecka 35.

Besök hos barnmorskan idag i v 33+2 det mesta såg bra ut. Dock hade mitt tsh värde sjunkit tsh 1,5 och t4 hade gått ner till 7!!! Super lågt så väntar på läkaren ska ringa imorgon. Blodtryck 135/85 så lite högt men endå okey

Barnmorskan ville inte känna hur bebisen ligger.. utan sa att det kommer hon inte känna efter fören nästa besök i v 36+3 fast jag frågade flera gånger om hon kunde känna. Känns som jag varit hos bm väldigt lite. V 23+3, v 28+1, v 33+2 (idag) nästa besök v 36+3 och sista besöket 38+4

Hur ofta besöker ni barnmorskan?

Är det ditt första eller har du fler barn? Vet att man går oftare när man väntar första.

Nu blev jag så glad så jag bara var tvungen att berätta på en gång. Det kom ett återbud så nya smittades är 22 juni ;)

Tycker mig se sådana där panda kuddar överallt. Är det något att ha?

De ska vara bra ergonomisk och förebygga platt huvud och minimera kvävningsrisken.

Men samtidigt, hur vanligt är det att en bebis kvävs av sin kudde egentligen.

Står lite i valet och kvalet om man ska köpa en sådan eller en vanlig kudde?

Händer så mycket i tråden så jag hinner knappt med!

Kan ju inte citera och kommentera alla inlägg som jag gärna vill, men jag läser alla iaf.

Idag var det sista besöket hos barnmorskan. Lilleman har fixerat sig, så antar att det är därför jag känt mindre rörelser sista veckan?

Var nyss iväg och köpte två goa luvtröjor att ha med till BB och en amningbh, så nu är allt klart och inköpt. Känns skönt.

Svårt det är med amningsbh...har en sen förra graviditeten, men den är lite för liten eftersom jag förstorat brösten sen dess.

Men den funkar..problemet med mina bröst är att de aldrig växer när jag är gravid. Sedan växer de inte så mycket när mjölken rinner till heller, men man vet ju aldrig.

Min storlek är jättesvårt att hitta också. Har ju 70e och hittade ingen amningsbh med den storleken..finns knappt vanliga heller..

Så jag köpte en 75d och den satt ok.

Vet att sist använde jag mest linnen utan bh..kanske blir samma nu..

Hej alla!

Nu är Olle snart 20 timmar gammal och en helt underbar bebis!

Visst sover han mestadels såklart, men är pigg och nyfiken emellanåt och inte det minsta gnällig. Hör nåt litet pip ibland, men han verkar extremt tålig. Hoppas det fortsätter så, hade varit skönt!

Mannen åkte hem för någon timma sedan och jag valde att stanna tills imon.

Kan vara skönt att få egentiden med Olle och passa på att vila innan jag åker hem till allt stoj. Längtar mycket tills mina andra pojkar får träffa honom iaf!! Äldsta sonen är så glad och längtar, yngsta sonen är också glad, men tror även han funderar mycket...han kommer nog även tycka det är jobbigt att inte vara minst längre...

Kan inte förstå att jag gått igenom detta nu..som jag har haft ångest över förlossningen. Nu är det klart...så skönt.

Förlossningen var ju skön på så sätt att det var en lugn och skön dag där allt startade sakta och lugnt...har ju inte riktigt varit med om det innan.

Kl.10 på förmiddagen sattes det in en ballong som ramlade ut strax innan 15...var något öppen då, men tappen var fortfarande långt bak och hans huvud en bit upp, så bm ville inte ta hinnorna.

Istället fick jag en shot av något som skulle starta värkarna. (Kom ej ihåg vad det hette)

Fick ju lite mer värkar, men inte så starka.

Kl.17 fick jag en shot till och värkarna ökade något, men fortfarande relativt milda och hanterbara.

Kl.19 fick jag dubbeldos av shoten och efter det började värkarna göra mer ont. Hanterbara, men helt annorlunda och fick kämpa mig lite igenom.

Vid 20.30 började det göra riktigt ont, och strax innan 21 kollade bm hur mycket jag öppnat mig. Då var tappen helt utplånad och öppen 5 cm. Då tog hon hinnorna och vattnet gick. Jag hade så ont så jag grät.

Tiden efter det var nog det värsta jag varit med om. Det gjorde så galet ont, fick panik.

Känslan när jag kände att huvudet kom ner och jag kunde krysta var underbar. Gjorde hur ont som helst, men vetskapen att det snart var över gjorde att jag inte försökte tänka på smärtan.

"Tyvärr" gick det så fort allting i slutet, så det var bara en undersköterska i rummet..haha, stackarn..hon höll emot samtidigt som hon försökte ringa personal och säga till mig att jag inte fick trycka.

Min bm var typiskt nog inne hos en annan som höll på att föda, så det blev lite panik ett tag. Men hon tryckte på knappen tillslut och två andra barnmorskor kom in och min bm hann också in och ta den sista biten..

Så han föddes 21.48...öppnade mig alltså de sista 5 cm på mindre än 50 min.

Moderkakan och den döda tvillingen kom ut lätt och smidigt strax efter. Den döda tvillingen var såpass tillbakabildad nu, så det var som en vit säck som satt fast i moderkakan, och man såg inte att det var ett foster. Kändes skönt på nåt sätt och vi valde nu att inte kremera utan att göra en minneshylla hemma istället med bilderna från ultraljudet.. känns fint och tycker inte det känns jobbigt nu.

Sydde 2 små stygn på blygdläppen och 1 stygn innanför, så det var bra! Inga sprickor, bada små revor. Känner mig rätt mörbultad där nere idag ändå, men så är det väl några dagar.

Sorry långt inlägg, kanske inte är så kul att läsa för er som har detta framför er. Förstår att ni har det tufft nu i slutet, tyckte själv det var jobbigt innan...

Känns skönt att inte vara gravid längre och nu ska jag fokusera på att få en stark och tränad kropp!

Känner mig helt klar med barn och vill definitivt inte gå igenom en förlossning till!!

Hej alla!

Nu är Olle snart 20 timmar gammal och en helt underbar bebis!

Visst sover han mestadels såklart, men är pigg och nyfiken emellanåt och inte det minsta gnällig. Hör nåt litet pip ibland, men han verkar extremt tålig. Hoppas det fortsätter så, hade varit skönt!

Mannen åkte hem för någon timma sedan och jag valde att stanna tills imon.

Kan vara skönt att få egentiden med Olle och passa på att vila innan jag åker hem till allt stoj. Längtar mycket tills mina andra pojkar får träffa honom iaf!! Äldsta sonen är så glad och längtar, yngsta sonen är också glad, men tror även han funderar mycket...han kommer nog även tycka det är jobbigt att inte vara minst längre...

Kan inte förstå att jag gått igenom detta nu..som jag har haft ångest över förlossningen. Nu är det klart...så skönt.

Förlossningen var ju skön på så sätt att det var en lugn och skön dag där allt startade sakta och lugnt...har ju inte riktigt varit med om det innan.

Kl.10 på förmiddagen sattes det in en ballong som ramlade ut strax innan 15...var något öppen då, men tappen var fortfarande långt bak och hans huvud en bit upp, så bm ville inte ta hinnorna.

Istället fick jag en shot av något som skulle starta värkarna. (Kom ej ihåg vad det hette)

Fick ju lite mer värkar, men inte så starka.

Kl.17 fick jag en shot till och värkarna ökade något, men fortfarande relativt milda och hanterbara.

Kl.19 fick jag dubbeldos av shoten och efter det började värkarna göra mer ont. Hanterbara, men helt annorlunda och fick kämpa mig lite igenom.

Vid 20.30 började det göra riktigt ont, och strax innan 21 kollade bm hur mycket jag öppnat mig. Då var tappen helt utplånad och öppen 5 cm. Då tog hon hinnorna och vattnet gick. Jag hade så ont så jag grät.

Tiden efter det var nog det värsta jag varit med om. Det gjorde så galet ont, fick panik.

Känslan när jag kände att huvudet kom ner och jag kunde krysta var underbar. Gjorde hur ont som helst, men vetskapen att det snart var över gjorde att jag inte försökte tänka på smärtan.

"Tyvärr" gick det så fort allting i slutet, så det var bara en undersköterska i rummet..haha, stackarn..hon höll emot samtidigt som hon försökte ringa personal och säga till mig att jag inte fick trycka.

Min bm var typiskt nog inne hos en annan som höll på att föda, så det blev lite panik ett tag. Men hon tryckte på knappen tillslut och två andra barnmorskor kom in och min bm hann också in och ta den sista biten..

Så han föddes 21.48...öppnade mig alltså de sista 5 cm på mindre än 50 min.

Moderkakan och den döda tvillingen kom ut lätt och smidigt strax efter. Den döda tvillingen var såpass tillbakabildad nu, så det var som en vit säck som satt fast i moderkakan, och man såg inte att det var ett foster. Kändes skönt på nåt sätt och vi valde nu att inte kremera utan att göra en minneshylla hemma istället med bilderna från ultraljudet.. känns fint och tycker inte det känns jobbigt nu.

Sydde 2 små stygn på blygdläppen och 1 stygn innanför, så det var bra! Inga sprickor, bada små revor. Känner mig rätt mörbultad där nere idag ändå, men så är det väl några dagar.

Sorry långt inlägg, kanske inte är så kul att läsa för er som har detta framför er. Förstår att ni har det tufft nu i slutet, tyckte själv det var jobbigt innan...

Känns skönt att inte vara gravid längre och nu ska jag fokusera på att få en stark och tränad kropp!

Känner mig helt klar med barn och vill definitivt inte gå igenom en förlossning till!!