Mammor från Tempar/Fertility Friend

Ja samma här - var absolut inte magen eller nått utan han stirrade omkring sig överallt och var orolig bara stackars små. Men gäller det även om de sover i vagnen? Är ute på stan nu och är helt bananas med black friday men han har ju sovit hela tiden. Blir de stimulerade ändå av alla ljud och stök tror ni?

Jag tycker inte hon blir lika påverkad om hon lycka sova sig igenom besöken. Fick henne att somna i bärsjal i onsdags under flytten och det var folk som hjälpte till oss hela dagen och det skramlade och vad KAOS! :P Men då var hon inte så panikorolig på kvällen. Så kanske är samma för din småtting nu när han sovit så gott genom allt stök. :) Vi ska iväg och äta ikväll hos sambons mamma och pappa eftersom det är så rörigt med flytten så ska ta med både vagnen och bärsjalen och se hur det fungerar. :/

Innan de sover hela natten, dvs ca 12 timmar, kan säga ganska länge.

Vad menar du?

Bah.. råkade skicka iväg för snabbt. Innan de börjar sova hela natten, dvs 12 timmar, kan dröja ganska länge. De brukar ju behöva äta någon gång under den tiden ett tag. Men oftast räcker det med att de börjat sova 5-6 timmar i stöten och hålla sig till korta uppvak för att man ska börja känna sig som människa igen. Svårt att säga när det kommer. Det är ju väldigt olika. Det kan ju dessutom komma och gå lite under utvecklingsperioderna. Er son verkar ju sova ganska lite överlag och ingen större skillnad på dag eller natt. Det kan ju ta ett tag innan de får ordning på dygnsrytmen och jag förstår att det blir svårt för dig att få någon sammanhållen vila. Det är svår att säga något generellt om när eller hur. Men det kommer helt säkert att bli bättre och det kommer förmodligen ganska snart. Om ett år kommer nog denna period att kännas superkort, trots att den säkert känns evighetslång just nu. Försök att håll fast vid det när det känns hopplöst. <3

Sen jag fick Ylva så förstår jag inte längre hur jag fixade tvillingarna. Då är Ylva ändå väldigt enkel och lättsam på alla plan. Men jag förstår liksom inte hur det var möjligt att få in allt x2. Jag upplevde det inte ens som tufft. Sen fick jag ju visserligen en rad stressrelaterade problem när de var ca ett halvår. De berodde nog mest på det psykiska ansvaret, men säkert också på en praktiskt stressig vardag. Trots att jag inte upplevde det så just då. Jag är faktiskt riktigt imponerad över 20åriga mig och tacksam över att jag fick tvillingarna flest och inte tvärtom :)

Utvecklings samtalet gick bra:) Min sambo var hemma och gick en promenad med Ylva under tiden. Det blev inte alls som jag planerat för. Men det var bara bra tror jag. Jag har inte varit ifrån henne tidigare och har haft väldigt svårt att släppa taget. Nu fick mon sambo känna sig lite självständig, Ylva fick en timmes go sömn och jag fick ha utv.samtalen i lugn och ro (bara goda ord från skolan om tjejerna dessutom).

I morse skrattade jag så tårarna sprutade. Ylva stökade lite vid 8-tiden men jag kände mig inte riktigt redo för morgon. Jag hade redan ammat henne och tänkte att jag borde ge henne nappen ist för bröstet så att hon inte "glömmer" den. Jag la mig på rygg och lyfte upp henne på mitt bröst. Så vi låg mage mot mage , med hennes huvud under min haka, och gav henne nappen. Ganska snart måste jag ha dåsat till.. för när jag vaknar en stund senare så har ungen spottat ut nappen, hasat nedåt minst 10 cm och serverat sig själv. Haha, blicken alltså. Så himla nöjd :) Förlåt för den makabra jämförelsen. Men den minen:

Haha kan tänka mig. De kan verkligen ge en speciella blickar när de ammar. Min lilla har bara ögonkontakt korta korta stunder än så länge förrutom när vi liggande. Då stirrar han rakt in i mina ögon nästan hela tiden (förrutom om han är jättetrött) och verkar snacka med ögonen. Särskilt på morgonen då jag får den galna "hit med maten jag håller på att dö av svält"-blicken kombinerat med desperat frustande samtidigt som han gillar ner mjölk så fort han kan får alltid mig att börja skratta också.

"Förutom när vi liggammar" skulle det stå

Vad tror ni är mest sannolikt här?

Pappan har varit borta två kvällar - torsdag kväll kom han hem sent från konferens och gick upp tidigt fredag morgon till jobb. Igårkväll kom han hem sent på natten från julfest och la sig då på gästrummet pga alkohol. Lillenhsr alltså inte sett pappa från torsdg morgon till lördag morgon. I vanliga fall är pappa superpoppis och förrutom precis när han ska äta sä är pappa lika bra som mamma. Men nu tål han inte pappa. Han skriker som besatt och klöser honom i ansiktet och pä bröstet men blir helt lugn när han kommer till mig, han vill helst ligga på mig hela tiden. Detta är nytt då han i vanliga fall gillar pappa lika myxket och dessutom brukar sova gott sjölv. Obs! han är inte hungrig eller vill äta. Lillen är 4 veckor och 1 dag idag. Vad är problemet tror ni?

A) pappa har varit borta för länge och lillen har glömt vem han är och har en fas när hsn bara gillar de han känner (men vi hade andra gäster torsdag kväll och det gick bra)

B) pappan luktar annorlunda då han snusat och druckit vin och luktar snus och/eller alkohol. Dock känner jag ingenting och jag har väldigt bra luktsinne. Han drack 2 glas vin och en julöl.

C) noone of above. Han är bara mammig just nu och hade nog varit det oavsett om pappan varit hemma hela tiden

Pappa är jätteledsen här hemma och jag försöka säga att han nog inte gjort nätt fel och att det bara är en fas men vet ju inte egentligen

PS. Efter att jag sövt lillen har jag nu lagt han i armarna på pappa så hoppas det blir bra när han vaknar. Ni som är på snap har fått en post war bild. Är de inte fina då? Men ni ser kanske på sigges svullna ansikte stt det varit en kamp