Bim Juli 2016

Jag har också ett barn fött i april 2014, och har sagt att jag vill ha max 3år till nästa. 

Nu ska ni få höra om min galna morgon...

Sa ju igår att jag INTE skulle testa idag. Men så läste jag och mannen igår att om man inte har någon ägglossning (vilket vi misstänkte att jag inte hade haft eftersom jag har haft NOLL flytningar hela månaden) så kan det bli så att mensen kommer något senare än vanligt. Då tänkte ju jag att om jag inte får mens imorgon (idag) så kommer jag ju tro att jag är gravid så därför är det bäst att testa ändå så  jag har svart på vitt liksom. Så jag testade imorse och det var ju såklart blankt negativt och jag har stirrat på testet i princip resten av dan men det är och förblir negativt.. Tänkte över testandet imorse.. Kände att jag har blivit knäpp av testandet, verkligen alltså! Och jag har lovat mig själv dyrt och heligt att nästa månad ska det inte bli såhär! Nästa månad ska jag vänta till BIM och då ta ETT test och thats it.

Får bekänna testberoendet för mannen så får han ha koll på mig. Men det är först nästa månad det, ja denna månad (idag, alldeles nyss) stack jag iväg till apoteket igen och köpte TVÅ!! Testa tidiga test av olika märken, jag kände mig såååå DUM! Jag visste ju att jag skulle få sitta där sen och va ledsen över testen och alla pengar jag lagt på dem i onödan.. Så jag köpte en cheesecake och marabouchoklad också att trösta mig med efter testningen. 

Bestämde mig för att testa, inte kolla på testet förens efter 3 minuter gått och efter 10 minuter kasta testet och inte kolla på det mer. Jag gjorde detta, och när jag efter 3 minuter tittar på testet så är det två mycket tydliga streck där!! Kunde fan inte tro det! Slet upp det andra paketet också och det blev också positivt efter några minuter. Tog en sån sticka som jag testade med imorse (allt i samma urin), och den blev extremt svagt positiv, nästan så man inte ser det, men jag ser det, det finns där. HUR kunde det bli ultranegativt imorse? Jag hade ju ens inte behövt köpa dessa testen nu, det jag hade hemma visade ju positivt på mitt andraurin nu ändå! Under natten höll jag mig 9 timmar, nu höll jag mig 3,5 timme. Detta är så sjukt att jag inte kan fatta det! Mannen kommer hem och äter lunch när som och jag vet inte hur jag ska säga detta till honom! Har liksom inte hunnit fatta det själv!

Nu ska ni få höra om min galna morgon...

Sa ju igår att jag INTE skulle testa idag. Men så läste jag och mannen igår att om man inte har någon ägglossning (vilket vi misstänkte att jag inte hade haft eftersom jag har haft NOLL flytningar hela månaden) så kan det bli så att mensen kommer något senare än vanligt. Då tänkte ju jag att om jag inte får mens imorgon (idag) så kommer jag ju tro att jag är gravid så därför är det bäst att testa ändå så  jag har svart på vitt liksom. Så jag testade imorse och det var ju såklart blankt negativt och jag har stirrat på testet i princip resten av dan men det är och förblir negativt.. Tänkte över testandet imorse.. Kände att jag har blivit knäpp av testandet, verkligen alltså! Och jag har lovat mig själv dyrt och heligt att nästa månad ska det inte bli såhär! Nästa månad ska jag vänta till BIM och då ta ETT test och thats it.

Får bekänna testberoendet för mannen så får han ha koll på mig. Men det är först nästa månad det, ja denna månad (idag, alldeles nyss) stack jag iväg till apoteket igen och köpte TVÅ!! Testa tidiga test av olika märken, jag kände mig såååå DUM! Jag visste ju att jag skulle få sitta där sen och va ledsen över testen och alla pengar jag lagt på dem i onödan.. Så jag köpte en cheesecake och marabouchoklad också att trösta mig med efter testningen. 

Bestämde mig för att testa, inte kolla på testet förens efter 3 minuter gått och efter 10 minuter kasta testet och inte kolla på det mer. Jag gjorde detta, och när jag efter 3 minuter tittar på testet så är det två mycket tydliga streck där!! Kunde fan inte tro det! Slet upp det andra paketet också och det blev också positivt efter några minuter. Tog en sån sticka som jag testade med imorse (allt i samma urin), och den blev extremt svagt positiv, nästan så man inte ser det, men jag ser det, det finns där. HUR kunde det bli ultranegativt imorse? Jag hade ju ens inte behövt köpa dessa testen nu, det jag hade hemma visade ju positivt på mitt andraurin nu ändå! Under natten höll jag mig 9 timmar, nu höll jag mig 3,5 timme. Detta är så sjukt att jag inte kan fatta det! Mannen kommer hem och äter lunch när som och jag vet inte hur jag ska säga detta till honom! Har liksom inte hunnit fatta det själv!

copycat: Har också läst det om RFSU, läste om en som köpte båda rfsu:s tester, dvs testa tidigt och det vanliga. Hon fick positivt på det vanliga och negativt på testa tidigt! Jag tror absolut att du är gravid, jag har använt mig av billiga-testers test och de har aldrig felat för mig! Jag gjorde ett ägglossningstest idag också samtidigt som jag gjorde de positiva testen och det ser ut precis som ditt test. Lite halvstarkt sådär men inte positivt för att vara ÄLtest, gjorde ett för några dagar sedan och det var nästan helt blankt, bara ett jäääättesvagt streck. 

Fortsätter hålla världens alla tummar och tror inte hoppet är ute än! Många kramar!!!

Fattar inget, igår plussa jag med clearblue vanliga test. Och idag fick jag inte gravid med clearblue veckoindikator :/

Ska du testa digital då? Aldrig testat med ett sådant test;) Sugen på att prova det, men känns som att jag har lagt pengar på tester så det räcker..

Några dagar sen jag skrev nu, hoppades då på en graviditet eftersom min mens var sen och fick spökstreck på testet. Dock kom mensen sen och värken kom på dag tre, fattade inget.. Nu har jag dock kommit till den grad att jag gett upp. Har gråtit varje dag sen mensen kom och klarar inte av att se ett barn eller någon gravid. Vänder bort blicken direkt. Så nu ska jag och mannen försöka oss på en utredning, för jag tror något är fel. Och när folk säger att t.om tankarna och stressen kan påverka, ja då är det ju kört för oss för det går inte en dag utan att jag tänker på det. Räknar ner dagarna tills vi kan försöka igen och sen när vi väl är där känner mannen prestationsångest så vi kan aldrig få till det tillräckligt endå så det känns omöjligt. Och det gör inte saken bättre att jag gråter varje dag och han får trösta mig och sen får han pressen på sig att försöka göra så jag inte gråter månaden därpå. Nä usch.. Vill köra på en utredning direkt! Hade vi haft pengar hade jag gått raka vägen till en ivf mottagning men förhoppningsvis får vi hjälp. Någon mer som snart ger upp eller redan gjort de? :(