Gravida från Tempar/Fertility Friend

Nej det kan jag inte påstå utan de gör ont typ överallt nedtill. Dock bättre nu på morgonen förutom en spänd känsla i livmodertrakten. Vet inte om det är Alvedon som verkar fortfarande.

Är lite orolig för uvi? Eller början på mf :(

Känner mig ju helt slut, mår illa, känner mig sjuk

Det är missfall för mig har två olika läkare konstaterat. Det fanns bara rester kvar som jag fått tabletter för att få ut.

Önskar alla här stort lycka till

Mmm den satt inte så lågt att den täckte livmodermunnen (föreliggande moderkaka). Men det kan ju ändå vara något blodkärl i moderkakan som brustit. Eller från livmoderslemhinnan. De såg att det fanns lite blodklumpar ansamlade i livmodern längst ner som antagligen kommer ut snart.

Jag har varit väldigt då på att skriva här, men för oss rullar det på i alla fall... Är inne i v 27 nu och det känns faktiskt som att det börjar närma sig så smått. Har börjat längta väldigt mycket efter vår dotter nu! <3

Nu är det ju ett tag kvar, men har börjat fundera på preventivmedel efter fl. Det får absolut inte ske någon olycka de närmsta åren efter, men vill inte använda hormonella p-medel. Men hur funkar det att tempa om man ammar? Går det ens?

Får väl skaffa ett pessar annars

Nästan inget blod idag. Inatt var det en del visserligen men inte sen dess. Men jag har mycket sammandragningar som oroar mig lite.

Ja den 27:e har jag rul så då ska de även följa upp detta med blödningen och sammandragningarna. Innan dess, på tisdag, har jag bm-tid. Jag ska fråga mer om sammandragningar då och be att man håller extra koll så inte livmoderhalsen påverkas av sammandragningarna.

Ja det känns bra även om jag kanske får ligga på lite och påminna dom om vad de skulle kolla. Det är ju olika personer man får träffa hela tiden.

Och snart är det fredag och dags för dig att få lyssna på hjärtat <3

Gissar att du längtar till dess.

Ni som inte kunnat glädjas i början av graviditeten, hur har ni hanterat de känslorna?

Min hjärna är helt inställd på att även denna graviditeten kommer sluta i mf/ma. Jag drömmer om det på nätterna och drömde innan jag plussade att jag skulle plussa, men få mf. Jag har undvikit att ringa bm för det är ju ingen ide om det ändå ska bli ett mf av det hela. Typ så går mina tankar just nu. Igår försvann nästan all ömhet i brösten dessutom och då är det inte någon känsla längre utan ett faktum :/ läser och läser och vet att symptom kan försvinna utan att det behöver vara något, men det hjälper inte.

Någon som känt likadant och hur har ni lyckats hantera känslorna?

Jag försöker alltid tänka att det inte tjänar något till att oroa sig. Bättre att tro att allt kommer gå bra och glädjas tills motsatsen är bevisad. Meeen det funkar ju såklart inte alla gånger. Oron kommer ändå titt som tätt och det kan man inte göra något åt. Även när barnet är fött kommer man oroa sig. Något som dock verkligen hjälpt mig är att få göra ultraljud. Jag gjorde vul i v 8 när mina symptom helt plötsligt försvann och jag var övertygad att det var ett nytt MA, kub i v 12 och sen ett ul i v 18 pga blödning. Den 27 dec har jag rul. Varje gång man får se sin lilla bebis må bra där inne blir man lite tryggare och det håller i sig i slla fall några dagar. Så har du möjlighet att boka något privat ul kan jag rekommendera detta. Annars kanske du kan prata med din bm om oron och se om du kan få någon extra kontroll.

Så småningom kommer du ju även få livstecken genom att känna fosterrörelser så hela graviditeten behöver inte bli lika mentalt jobbig. Vilken vecka är du i nu?