Aniiee skrev 2015-10-18 20:28:34 följande:
1: Ja, för det brukar vara det när det är tre historier på samma ställe med extremt kort avstånd =P
2: Jaså, är det ett bra sätt? Ja, kör i vind.... Som sagt, jag har skrivit på svenska också, men där kommer varningen "crappy svenska" helt utan humor. Så..... Varning för crappy svenska..... (Bonuspoäng till den som vet vad jag läste samma dag som jag skrev det....)
I Ödets Hus, som står på Ödets Tomt på Ödets Väg, vaknar en kvinna. I sommarvärmen har hon sovit naken, det tunna påslakanet som det inte är något täcke i har kasat ner till hennes midja. Hon ligger, som alltid, på mage, med båda armarna under sin kind. Alldeles bredvid henne ligger en annan kvinna. Den andra kvinnan ligger, som alltid, på rygg och sover. Den vakna tittar över den sovande mot fönstret. En glipa i gardinen visar norrhimlens ljusblå, med små ulliga moln med lätt rosa kanter. Gryningsljus. Gryningsljus över midsommarafton i Stockholm.
Den vakna sätter sig upp. Varför sova när man kan vara vaken en så vacker sommmardag? Glänsande kopparhår som räcker ner till rumpan faller runt hennes axlar och ner över hennes bara bröst. I vanlig ordning har hon sovit invid väggen och måste förbi sin älskarinna. Ett litet leende spelar på hennes läppar när hon långsamt glider upp grensle över den sovandes höfter. Hon lutar sig försiktigt framåt. Kopparhåret smeker den andras lätt solbruna hud. Kyssen är knappt ens en kyss, mer som en smekning, läppar mot läppar.
Den unga kvinnan med kopparhåret lämnar sin säng och går bort till garderoben. Hon öppnar dörrarna och får syn på sig själv i spegeln. Djupblå ögon betraktar kritiskt kroppen. Inte lång, inte smal. Inte kort, inte tjock. Lagom. Kvinnlig. Med kvinnans former. Ändå aldrig riktigt nöjd. Hon vänder sig från spegeln, den ska inte få kasta några skuggor över hennes dag. Klänningen hon väljer är av sammet, mossgrön med guldband. Hon har sytt den själv. Nästan. Hon går ut i köket och plockar fram två korgar. Sedan går hon ut i trädgården.
Solen har ännu inte torkat upp i gräset. Daggen är sval mot bara fötter. På högra sidan av den smala trädgårdsgången prunkar doftande, röda och vita rosor, päron- och äppelträd blommar, på några växer kart. Längst in åt sydöst står vinbär och rabarber. Längst ut åt norr står jordgubbar och vilda smultron. Hon nynnar när hon skär fem rabarberstånd. Nynnande går hon och sätter sig bland jordgubbarna. Hon sitter där och nynnar ock plockar och tänker. Tänker på Ödet och Kvinnan.
Aniiee skrev 2015-10-18 20:30:04 följande:
Jag vet. Jag försöker släppa det där, men det är fasen inte lätt......
Jag tror du missade min poäng.
Lämna det du gör och gör nåt helt annat, så kanske du kan komma tillbaka med en mer avslappnad inställning. Det känns lite som att du vill lite för mycket. Jag vet inte om det är medvetet, men jag får inget flyt i det jag läser.
"Glänsande kopparhår som räcker ner till rumpan faller runt hennes axlar och ner över hennes bara bröst."
Jag hade nog valt att ta bort kroppsdelarna och skrivit "nakna kropp" istället. Sedan om det är viktigt för beskrivningen så hade jag lagt till nåt om att håret räcker ända ner till rumpan i en bisats eller ny mening...fast det är jag det, du har ditt sätt att skriva på.