• Aniiee

    Ingen bryr sig om vad jag skriver. Nu slutar jag skriva!

    Jag skriver och skriver och skriver. Jag gör fan aldrig annat. Ja, ok, när jag inte sover, eller spelar..... men annars! Jag måste skriva hundratals ord om dagen, om inte tusentals. Men INGEN bryr sig. Alla mest bara klappar mig på huvudet och säger "du är så duktig". JAG VET!!!!! JAG ÄR BÄST! INGEN SKRIVER BÄTTRE ÄN JAG!(obs! ironi) Det är inte det jag vill höra. Jag vill ha kritik. Jag vill UTVECKLAS. Jag vill veta vad jag gör för FEL, vad jag kan FÖRBÄTTRA. Men nej. Det är det ingen som vill ge mig. Så nu lägger jag ned. Jag har skrivit 15 a5 idag, De får åka i soporna. Om nu ingen barmhärtig människa på den här skitsidan vill ge mig lite kritik, förstås.

    Så. Nu har jag kräkt av mig....*går ock skriver lite till*


    Will you be forgiven when the cold grave has come?
  • Svar på tråden Ingen bryr sig om vad jag skriver. Nu slutar jag skriva!
  • Gert
    Aniiee skrev 2015-10-18 15:53:47 följande:
    En till som inte fattat den här trådens syfte......
    Jag tror att det har med en kofta att göra.
    Give ´em Hell!
  • Aniiee
    Gert skrev 2015-10-18 16:47:44 följande:
    Jag tror att det har med en kofta att göra.
    Ja, den koftan klär ju dig, i alla fall =P
    Will you be forgiven when the cold grave has come?
  • Aniiee
    Ezra skrev 2015-10-18 16:44:27 följande:

    Du kanske redan gör det, men jag kan tipsa om text-baserat rollspel på engelska sidor!  Superbra om man både vill ha respons på det man skriver och bli bättre på att skriva!!

    w11.zetaboards.com/HavenCity/index/
    sonata-of-awakening.proboards.com/
    guardiansarising.b1.jcink.com/
    dotai.b1.jcink.com/


    Jag har faktiskt aldrig fattat vitsen med såna.......
    Will you be forgiven when the cold grave has come?
  • Kpax
    Aniiee skrev 2015-10-17 23:06:34 följande:

    Varning för crappy engelska, osammanhängande bitar och total förvirring. Här följer en femtedel av vad jag skrivit idag:

    ___________________________________

    "Alex?"

           Alex looked up. His cousin stood over him.

    "Hey", he muttered. "Did I fall asleep?"

    "Yeah", Nathan smiled crookedly. "Tired?"

              Alex sat up, making some space on the couch for his cousin. Nathan sat down and gave him a thoughtful look.

    "What are you looking at", Alex muttered self-consciously.

    "It's nice to see you sober for once", Nathan replied innocently. "How long has it been now, two months?"

               Alex frowned. He knew full well that Nathan was teasing him, but he wasn't in a teasing mood.

    "Eleven, thank you very much", he said dourly, "And it has been 18 months since I and Kevin started dating."

    "That long, huh? I must remember to thank him för that,"

    _____________________________________________________________

    "Brandriel?"

                Brandriel looked up. The King of Saringourd stood in the doorway, looking tired and anxious.

    "Majesty!" Brandriel jumped to his feet. "Are you well?"

                King Eirin sighed hevily and sank down on the edge of rooms large bed, by which Brandriel, Consort of the Kings youngest brother, had sat. Brandriel sat down on his chair again.

    "What did the healers say", the King asked.

               Both King and Consort stole a glance at the Prince Merill, laying pale and still in the bed.

    "As long as he survives the poisoning, he will be fine", Brandriel said softly.

                 King Eirin nodded.

    "Not quite the end to the Queen's Hunt that I wanted", he said. "Bloody dragon."

    _____________________________________________________________

    Elril could not see a path, but if Irestor claimed there was one, who was he to object. He had never set foot in a real forest before, and was hopelessly lost long ago. At least the Elf had promised there was food and clothing at the end of this supposed path. Maybe Irestor lived nearby. 

              Beside Elril, Zanedithas was shivering in his longshirt. Poor Zen, Elril though, he wasn't used to cold.

    "You were right", Zanedithas muttered through gritted teeth. "I do miss my duvet. But Most I think I miss my boots. My toes are going to fall off", he turned to Aylonna. "Can I borrow your shoes for a while?"

                Behind him, Adomorn snorted derisivly.

    "I don't think you'll want to", Aylonna answered evenly. "They're not very warm, and I think they'd be much to small for you".


    "Kevin and I", inte "I and Kevin".

    "sighed heavily" inte "hevily". Tycker hela det stycket känns lite konstigt. Jag hade hellre skrivit "The King let out a heavy sigh as he sat down on the edge of the large bed." Jag vet inte vad du vill säga med de andra du räknar upp, är det viktigt att de satt där före honom? Isf kanske något i stil med "(in the/he chose the/not knowing blabla sat in the) very same spot (...)". Tror bara man "steal a glance" när man smygtittar, det är alltså inte helt rätt i det här sammanhanget.

    "And was hopelessly lost long ago" betyder att han en gång för längesedan var vilse, är det vad du menar? Annars får du formulera dig annorlunda. Typ "He had been hopelessly lost for hours". Tror "he wasn't used to THE cold/temperature" är rätt.

    Skippa "do" i "I do miss my duvet", om det inte föregås av att någon frågar specifikt om täcket. Kanske "I miss my duvet, but most of all I miss my boots."

    Jag har inte läst de andra kommentarerna, så ber om ursäkt om jag upprepar vad någon annan skrivit. Jag är heller inte bra på att skriva (men läser mycket), och engelska är inte mitt modersmål. :)
  • Kpax

    Ah, ser nu vad Ezra skrivit och förstår att det var mer sånt du var ute efter. Jag kan inte sånt, men de exemplen du fick var jättebra, det blir verkligen skillnad i läsupplevelsen. :)

    Lycka till!

  • ninasord
    Aniiee skrev 2015-10-18 15:56:57 följande:
    Din "kritik" innehöll ju rena faktafel om mina texter., och var därmed inte saklig. Du skrev kritik till något jag överhuvudtaget inte postat. Du kan inte alls ha läst det jag postade igår och som du "kritiserade".

    Sedan vet du ingenting om mina kunskaper, erfarenheter eller syfte till mitt skrivande i allmänhet. 

    Så jag tycker du ska dra in hakan.....
    Men det är för att du inte förstår vad du gör fel till att börja med eftersom du inte har någon kunskap om författarskap. Det är en förutsättning för att du ska begripa den kritik som tilldelas.

    Jag ser din kunskap utifrån a) hur du skriver b) hur du bemöter kritiken.
    Varför du skriver är ointressant.

    Och du ska inte be om kritik om du inte vet hur du ska hantera den.
    Du vet ingenting om skrivkonst. Punkt.
  • ninasord
    Aniiee skrev 2015-10-18 16:06:29 följande:
    Det är just det här som jag är ute efter, men som tex "Ninasord" inte fattar! Tack! Rundown!
    Haha.. det är ju patetiskt. Hur hade du tänkt att utvecklas om du inte använder huvudet själv? Men okej, jag fattar NIVÅN på det hela. Drömmer
  • Aniiee
    Kpax skrev 2015-10-18 17:14:37 följande:
    1: "Kevin and I", inte "I and Kevin".

    2: "sighed heavily" inte "hevily". 3: Tycker hela det stycket känns lite konstigt. Jag hade hellre skrivit "The King let out a heavy sigh as he sat down on the edge of the large bed." Jag vet inte vad du vill säga med de andra du räknar upp, är det viktigt att de satt där före honom? Isf kanske något i stil med "(in the/he chose the/not knowing blabla sat in the) very same spot (...)". 4: Tror bara man "steal a glance" när man smygtittar, det är alltså inte helt rätt i det här sammanhanget.

    5: "And was hopelessly lost long ago" betyder att han en gång för längesedan var vilse, är det vad du menar? Annars får du formulera dig annorlunda. Typ "He had been hopelessly lost for hours". 6: Tror "he wasn't used to THE cold/temperature" är rätt.

    7: Skippa "do" i "I do miss my duvet", om det inte föregås av att någon frågar specifikt om täcket. Kanske "I miss my duvet, but most of all I miss my boots."

    8: Jag har inte läst de andra kommentarerna, så ber om ursäkt om jag upprepar vad någon annan skrivit. Jag är heller inte bra på att skriva (men läser mycket), och engelska är inte mitt modersmål. :)
    1: Faktiskt medvetet val, då det är meningen att slarvern ska prata slarvigt. 

    2: Slarvfel....

    3: Jag håller med om att det stycket behöver brytas upp i fler meningar. 

    4: Då tror du nog fel... tror jag... (eller rättare: Du tror fel helt enkel. Det kan använda på båda sätten =P Stole a glance = smygtittade/tittade hastigt.)

    5: Jag kände också att det var lite fel..... Ska komma på något bättre. Just nu lutar det år "was already hoplessly lost/was hopelessly lost already"

    6: "he wasn't used to BEING cold" ska det vara. Bra att du såg det Solig

    7: Du har rätt, det är "borttaget" ifrån ett sammanhang ett par sidor tidigare, när hans (Zanedithas') vänner retar honom om saker han skulle sakna. (Call-back till följande ordväxling: ?Yes. Friends forever. Even with that lazy dandy over there,? he flicked his thumb towards Zanedithas. ?Poor bastard, he must miss his duvet and his breakfast served by his bedside by now.?
    ?And his warm bath and his silk slippers?, he laughed.
    ?And his doeskin breeches and emerald ring.?
    ?And his marble and obsidian chess set?, snickered Elril.
    ?And his leather boots and his sword and his privy?, Zanedithas voice came from across the fireplace. ?Especially his privy.?
    (Observera att även detta är lite ur sitt sammanhang. Replik 1 och 3 kommer från Elril och Zanedithas' vän Adomorn)

    8: Det går ingenting med upprepningar. Tvärtom stärker det ju bara poängen. Om många ser/tycker samma sak så är det bara mer/bättre påtryckning om att något måste ändras.

    Tack så mycket Solig
    Will you be forgiven when the cold grave has come?
  • Aniiee
    Kpax skrev 2015-10-18 17:20:57 följande:

    Ah, ser nu vad Ezra skrivit och förstår att det var mer sånt du var ute efter. Jag kan inte sånt, men de exemplen du fick var jättebra, det blir verkligen skillnad i läsupplevelsen. :)

    Lycka till!


    Dina grejer var också bra =P
    Will you be forgiven when the cold grave has come?
  • Wilowa
    Aniiee skrev 2015-10-17 23:06:34 följande:

    Varning för crappy engelska, osammanhängande bitar och total förvirring. Här följer en femtedel av vad jag skrivit idag:
    ___________________________________
    "Alex?"
           Alex looked up. His cousin stood over him.
    "Hey", he muttered. "Did I fall asleep?"
    "Yeah", Nathan smiled crookedly. "Tired?"
              Alex sat up, making some space on the couch for his cousin. Nathan sat down and gave him a thoughtful look.
    "What are you looking at", Alex muttered self-consciously.
    "It's nice to see you sober for once", Nathan replied innocently. "How long has it been now, two months?"
               Alex frowned. He knew full well that Nathan was teasing him, but he wasn't in a teasing mood.
    "Eleven, thank you very much", he said dourly, "And it has been 18 months since I and Kevin started dating."
    "That long, huh? I must remember to thank him för that,"
    _____________________________________________________________
    "Brandriel?"
                Brandriel looked up. The King of Saringourd stood in the doorway, looking tired and anxious.
    "Majesty!" Brandriel jumped to his feet. "Are you well?"
                King Eirin sighed hevily and sank down on the edge of rooms large bed, by which Brandriel, Consort of the Kings youngest brother, had sat. Brandriel sat down on his chair again.
    "What did the healers say", the King asked.
               Both King and Consort stole a glance at the Prince Merill, laying pale and still in the bed.
    "As long as he survives the poisoning, he will be fine", Brandriel said softly.
                 King Eirin nodded.
    "Not quite the end to the Queen's Hunt that I wanted", he said. "Bloody dragon."
    _____________________________________________________________
    Elril could not see a path, but if Irestor claimed there was one, who was he to object. He had never set foot in a real forest before, and was hopelessly lost long ago. At least the Elf had promised there was food and clothing at the end of this supposed path. Maybe Irestor lived nearby. 
              Beside Elril, Zanedithas was shivering in his longshirt. Poor Zen, Elril though, he wasn't used to cold.
    "You were right", Zanedithas muttered through gritted teeth. "I do miss my duvet. But Most I think I miss my boots. My toes are going to fall off", he turned to Aylonna. "Can I borrow your shoes for a while?"
                Behind him, Adomorn snorted derisivly.
    "I don't think you'll want to", Aylonna answered evenly. "They're not very warm, and I think they'd be much to small for you".


    Har du testat att skriva på svenska? Om du måste varna för din engelska, så kanske svenskan är lättare för dig att hantera? Även om du vill ge ut verk på engelska, så kanske du kan lära dig mycket av att träna att skriva på svenska.
Svar på tråden Ingen bryr sig om vad jag skriver. Nu slutar jag skriva!