Här är vad forskningen säger om orsakerna till vad skillnaderna i resultat på AT-provet kan bero på när man jämför läkare med svensk utbildning och läkare med utomeuropeisk utbildning:
"Att AT-läkare som har studerat utanför EU har sämre resultat på AT-provet kan ha flera orsaker. Språkliga svårigheter kan spela en roll. Provet innehåller relativt mycket text som ska läsas igenom under tidsbegränsning, vilket sannolikt är en nackdel för de AT-läkare som inte är vana att söka information i svenska läromedel. En del av dessa AT-läkare upplever kanske inga större språkproblem i vanligt förekommande patientarbete men får svårare i den mer ovana tentamenssituationen. Dock är det osannolikt att språksvårigheter förklarar hela skillnaden i provresultat. Det finns nämligen även en markant skillnad mellan AT-läkare som studerat utanför Sverige beroende på om de studerat inom respektive utanför EU.
Grundutbildningens upplägg varierar naturligtvis också en hel del mellan olika länder. Förutom att det kan föreligga rena kvalitetsskillnader är det lätt att tänka sig att den svenska läkarutbildningen är mer anpassad till de krav som ställs inom just svensk sjukvård än läkarutbildningen i t?ex Ryssland eller Mellanöstern. De AT-läkare som studerat i något icke-EU-land har visserligen hunnit arbeta åtminstone 13 månader i Sverige när det blir dags att skriva AT-provet, men det är en relativt kort tid jämfört med hur länge de svenska studenterna har varit verksamma i det svenska sjukvårdssystemet.
Legitimerade läkare från länder utanför EU måste göra AT för att få arbeta i Sverige (om de inte är färdiga specialister som fått godkänd provtjänstgöring). Många av dessa kan således vara läkare som har arbetat länge inom en specialitet och därför hunnit glömma bort vad de lärt sig inom andra områden. Många har även en relativt lång tid mellan sin grundexamen och AT-provet av andra orsaker, men någon registrering av tid mellan examen och AT-prov finns inte i vår databas, varför närmare analys av denna eventuella påverkan inte har kunnat göras. Vissa kunskaper har kanske också med tiden hunnit bli förlegade."
Ålder var en signifikant faktor:
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=12712
Undrar hur många läkare med svensk läkarutbildning och som kanske också specialiserat sig som skulle underkännas på AT-provet 20-30 år efter sin ursprungliga examen?