Följas åt efter MF/MA i juli/augusti?

Hej! Jag hänger gärna på!

Jag fick missfall i vecka 11, 12 juli. Konstaterades via vul att fostret hade slutat utvecklas i vecka 7 så med hjälp av cytotec avslutades det hela.

Jag blödde i ca en vecka efter tabletterna och har idag fått min första mens. Alltså ingen bebis på första försöket här men det känns ändå bra att veta att kroppen fungerar som den ska efter den här karusellen!

Som du skriver vet jag inte hur man ska lyckas hantera oron i en eventuell ny graviditet. Hoppas på att vi kan hjälpas åt med den biten :)

Vi har två busiga pojkar på 5 och 7 år. Det var dock mitt första missfall. Första barnet för dig?

Jag förstod ganska tidigt att något var fel. Redan i vecka 6 fick jag bruna flytningar och i vecka 7 åkte jag in till gynakuten efter att det kommit färskt blod. Allt såg bra ut då, hjärtat pickade på och bm sa att jag skulle slappna av. Att det var normalt trots att jag blödde varje dag.

Men sen i vecka 11 visade det sig som sagt att fostret slutat växa strax efter första ultraljudet :( Jag kände mig så lurad!

Ända graviditetssymtomen jag hade var ömma bröst och det höll i sig till cytotec gjort sitt.

Hur var det för dig? Blöder du mycket? Hoppas att medicinen hjälper dig och att allt kommer ut. Även om allt känns jobbigt tyckte jag själv att det var en stor lättnad när allt var klart.

Läste nu att ni försökt . Hoppas ni lyckas vid nästa äl :) vi kanske lyckas samtidigt :)

Hej! Beklagar sent svar, har varit mycket nu ett par dagar.

Det har aldrig varit en självklarhet att vi ska ha en trea. Efter att vi fick dottern 2012 så kände vi oss nöjda. Vi hade en av varje och livet kändes komplett. Sen för något år sen började vi (eller mest jag men sambon gick med på det) prata om en bebis till men tänkte att vi skulle vänta till 2016 innan vi började försöka. Tog ut min pstav o började med p-piller okt -14 och åt dom till maj -15 då jag slutade för att jag inte mådde bra av dom. Har alltid mått skit av hormoner men var ju tvungen att ha något skydd. Så i maj kände vi att vi ser vad som händer. Blir det så blir det. Och det tog 1,5 månad :) trodde inte det skulle gå så snabbt men vi blev jätteglada. Nu gick det ju som det gick tyvärr.

Blöder fortfarande inte mer än vanlig mens, igår kväll var det mer än det varit innan och även ganska brutal mensvärk. Upptäckte under ett toabesök att fosterhinnan kommit ut. Sen dess har det varit ganska lugnt, ingen smärta och väldigt lite blod. Hoppas det är över snart. Plussar dock fortfarande, vill bara att det ska bli minus så man kan försöka igen.. :)

Nu skrev jag en hel uppsats ;) hur var ni oense? Hört att många är lite oense om just nr 3. :)

Tråkigt som sagt att det blev som det blev men vi hoppas på att det tar sig lika fort igen :) Jag blev gravid på andra försöket efter att jag tog ut spiralen.

Jag vet inte riktigt hur lång tid efter ett missfall man kan plussa. Det är väl såklart olika. Jag gjorde ett test tre veckor efter och det var negativt iaf. Skulle testa tidigare men det blev inte av.

Det känns som att trean är lite lurig att komma överens om. Vi var precis som ni nöjda med de två barn vi har. Vi hade gjort oss av med de flesta bebissakerna. Men så ångrade jag mig helt plötsligt. Min man var inte alls sugen och att släppa tanken om en trea var nog bland det svårast jag försökt göra. Antar att han behövde tid att tänka för nu är han ivrigare än mig :)

Haha samma här ang bebissakerna. Har knappt en pryl kvar för vi Böda tänkte att det blir ingen mer. Nu står vi med skägget i brevlådan och får köpa nytt :) (förhoppningsvis, om det blir någon bebis)

Skriv gärna här när du plussat! :)