• Cyanea

    Vi som äntligen är gravida efter IVF i April/Maj 2015

    Jag hoppar gärna in här! 

    Idag var officiell TD för oss, RD15, och jag fick ett klockrent "Gravid 2-3" på mitt CB-digital :D Vi tjuvtittade redan igår, maken har nämligen examensfest idag så vi ville inte förstöra dagen med tråkiga besked, men då med CB-plus. Plusset hann komma upp innan jag ens hunnit lägga ner testet på en plan yta, och det var jättestarkt :D

    Detta är vårt tredje frysförsök, fjärde ET när man räknar in färskförsöket. Vi har hållit på i tre år. Alla tre FET har varit stimulerade då jag på grund av stress slutat ägglossa. Detta var sista frysåterförandet för detta IVF-försök, så samtliga kvarvarande embryon tinades. Alla tre klarade tiningen så de odlades vidare till blastocyst. En blev toppenfin, så det är den som jag fick tillbaka. 

    Förra försöket blev vi också gravida. Tyvärr började jag blöda senare under självaste TD, vilket visade sig vara världens långsammaste, mest utdragna och anonyma missfallet ever. Ingen smärta, ingen mängd blod, bara lite lite lite varje dag under veckorna fram till VUL. 

    Igår fick jag en försiktig, rosa spotting. Det var så missfallet började förra gången, så jag är väldigt orolig. Nån annan som haft så? 

  • Cyanea

    Blåblomman: Då gjorde du dagen efter oss! Vi fick tillbaka vår blastocyst den 14:e :D 

  • Cyanea

    Ananas: Vet precis hur det där är... Så vitt jag vet varierar det jättemycket mellan folk. En vän till mig som nyligen var gravid skrattade när jag frågade henne om detsamma. Hon svarade något i stil med: "Tror du verkligen att folk hade orkat med graviditeten om man mått fruktansvärt dygnet runt?" ;)

    Kroppen kan vara ganska bra på att känna av förändringar. Den kände av förändringar av hormon när du fick tillbaka ditt embryo. Man missar ju liksom lite grann av tillvänjningen när man odlar utanför kroppen, så chocken blir nog större när man får ett fullskaligt embryo istället för en naturlig befruktning. Nu har den hunnit vänja sig lite, därför känner du inte lika mycket. 

    Håller tummarna för dig! 

  • Cyanea
    Ananas skrev 2015-05-31 11:05:53 följande:
    Så är det såklart, att det går upp och ner. Jag är egentligen inte en orolig person, men efter ett missfall sist så stiger såklart oron. Jag VILL VERKLIGEN detta nu. Är inte säker att jag orkar med fler försök om det inte fungerar. Blir ju sjuk vid varje stimulering med överstimulering och sjukskrivning i flera veckor som följd och detta är sista vi hade i frysen. 

    Vad jobbigt det låter med stress så ägglossningen försvunnit Beror det på jobb eller annat? 

    Har du blött eller haft fler spottings?

    Jag vet många som blöder tidigt i graviditeten och har läst så mkt som att 30 % gör det(?). Själv är jag också väldigt orolig vid minsta tendens till blod då jag inte blödde något med min son som nu är 3 år. Jag tyckte mig ana något färgat på pappret när jag torkade mig i förrgår, men det var så lite att jag inte riktigt vet vad jag såg... men oron sätter så klart igång. Undrar hur lång tid det tar innan hcg minskar så man ser på graviditetstesten att det är missfall på G?

    Hoppas iaf att vi inte behöver vara med om det och att vi lyckas
    Jag känner igen mig så väl i det. Vi har dock haft tur, jag producerade en herrans massa ägg och de gjorde ICSI på dem, så vi fick 7 finfina embryon. 1 klarade inte upptiningen, resten klarade det fint, så vi har haft en del att ta av. Men jag blev också överstimulerad vid vårt enda plock, så jag förstår verkligen att du inte är sugen på det en gång till. Vet inte om det hjälper dig, men jag försöker att inte se så långt i förväg, utan tar det när det kommer. Kanske vill du försöka igen om detta inte går vägen, kanske inte, men det är svårt att veta innan det är ett val du behöver göra. 

    Yep, det är jobbet. Gick in i väggen i höstas... Sen är det klart att barnlösheten satt sina djupa spår också. Det blev helt enkelt för mycket för mig att ta. 

    Jag hoppas verkligen att det inte är något farligt. Peppar-peppar har jag inte sett mer än då. Det har sett fint ut sedan i torsdags. Väldigt bra fråga, för förra gången, när vi fick missfall, fick vi fina test ända fram till ultraljudet. Väldigt jobbigt, för då fanns liksom hoppet kvar hela vägen och det blev rätt brutalt att se en helt tom livmoder. Jag tror att vi ska prova ett nytt CB-digital nu i veckan. Går det över till 3+ har embryot i alla fall levt längre än tills vi testade första gången. 

    Jag håller tummarna för oss allihop! :D 
  • Cyanea

    Ananas: ET 4/5 (med 5-dagars blastocyst), VUL vecka 25, BF 25/1-16
    Frunihuset: FET 7/5 (5-dagars blastocyst), VUL 15/6, BF 18/1-16
    Cyanea: FET 14/5 (5-dagars blastocyst), VUL 17/6, BF 29/1-16
    Blåblomman:

  • Cyanea

    Äsch, man får inte ropa hej... Lite blod på Lutinusresterna som kom ut med applikatorn:'( Usch, förstår inte varför det aldrig bara kan få gå vägen! Nu är jag ju jätteorolig för att det är missfall nummer två på gång :'(

  • Cyanea
    Ananas skrev 2015-05-31 21:01:46 följande:
    Åh neeeej Jag förstår verkligen att du är orolig. Det hade jag också varit, men som sagt så betyder inte blod alltid missfall. Håller tummarna så hårt jag bara kan att det är ofarligt och att vi får följas åt!! Kramar
    Tack, Ananas. Det hoppas verkligen jag också ;) 

    Nu på kvällen var det bara lite brunt på applikatorn. Jag hoppas på att det innebär att blödningen redan slutat och att det inte var mer än ett stackars blodkärl som sprack av någon anledning. Usch... hur ska man släppa oron den här veckan? 

    Kram!
  • Cyanea
    Ananas skrev 2015-05-31 21:34:00 följande:
    Ja, det är verkligen inte lätt att inte oroa sig Känner du något annat? Symptom som har avtagit? Eller något som påminner om hur det brukar kännas inför mens? 
    Nej, inget har direkt avtagit. Mår riktigt, riktigt illa, kräks lite, extremt trött, lite molande smärta i bäckenet och blygdbenet, konstig aptit, lite för bra luktsinne, lättrörd och lättirriterad, ömma bröst... Minns knappt hur det är att ha mens, jag har inte haft normala cykler sedan före ÄP i augusti... 

    Hur är det med dig nu då? Några symptom? :) 
  • Cyanea
    kärolajnan skrev 2015-06-07 09:57:38 följande:

    Den där glädjen för plusset var kortvarig. Idag när jag testade igen var det negativt. Har tom testat två olika test..tidigt missfall kanske?

    Fan! Att det aldrig ska bli vår tur!


    Hur går det för dig? Vad är det som händer? När har du testat på dagen? Och i vilken vecka är du? Känner så fruktansvärt mycket med dig. Fick själv missfall vårt förra försök och förstår din panik. Usch... säg till om det finns något jag kan göra för dig. 
  • Cyanea

    Hej tjejer! 

    Jag ser att det tillkommit några till sedan jag var inne senast - kul!! Och stort grattis till era fina plus! 

    Tänkte uppdatera lite, det var några dar sedan jag hann vara inne senast ;) 

    Mår riktigt, riktigt USELT, vilket gör mig glad. Kräks, har svårt att äta, mår illa dygnet runt, kissar på nätterna, sover middag och går och lägger mig tidigt utan mina sömntabletter (kan normalt sett knappt sova alls utan dem, kan vara vaken flera dygn i sträck utan sömn), stora ömmande bröst - you name it. I torsdags fick jag ännu en liten droppe blod på Lutinus-applikatorn, men inget mer efter det. Jag är fortfarande orolig för att det är ett dåligt tecken, men å andra sidan irriterar Lutinustabletterna slemhinnorna rätt ordentligt... 

    Hoppas allt är bra med er :) 

Svar på tråden Vi som äntligen är gravida efter IVF i April/Maj 2015