svabb83

Äldre 16 Apr 23:14

396 svar

varför skaffa barn sent? tänker många fel?

Bara så nyfiken. varför skaffar så många barn så sent?

Rent biologiskt är kroppen i bäst "skick" att bli förälder runt 20-27. Ni vet minimera risken för barn med sjukdomar.

Men det jag undrar allra mest, hur ska era barn ha möjlighet till avlastning till sina barn när mormor morfar/farmor farfar är så gamla o inte orkar. O jag menar ju inte bara i ren avlastning och goda förutsättningar för föräldrarna med stöd i sin föräldraroll. Utan även en sund och fin relation med pigga mor- och far föräldrar.

Är tanken att era barn ska "köpa" den tjänsten i form av barnvakt?

Låter kanske något provocerande nu. Men jag är så nyfiken.. För enligt min beräkning blir så här, första barnet 30, nästa barn 32. föräldrarna 50-52 år när barnen är tjugo (inget konstigt) barnen satsar på studier/karriär, buffrar pengar, resor.. Ja ni vet. Dvs. de skaffar barn runt 30, föräldrar åldern 60-62, i bästa fall. Då är man iof ganska så pigg i bästa fall... (håller tummarna) men redan tio år senare är det liksom sjuttioåringar vi pratar om...

Alla har självklart sina fulla rätt att göra som de vill. precis som jag har mina åsikter.

Jag var/är ung mamma. Jag har inte rest, pluggat under tiden. Jag är drygt 40 när barnen är 20. Och jag kan då resa och göra min karriär. Utan att ta det från mina barn. Förstår ni vad jag menar? Jag har världens efterätt sen. Jag och barnen kommer att kunna uppleva så mycket tillsammans och jag är en pigg farmor då!

gbgumman

Äldre 21 Apr 11:39

#369

sextiotalist skrev 2015-04-21 11:09:38 följande:

Vaddå tillåta sig?

Tänker mig att man vill ha barn men avstår för att många säger att man "ska" hinna med ditten och datten. Eller att man har blivit gravid i misstag och väljer att inte behålla för att det skulle vara omoget enligt omgivningen även om man själv önskar behålla.

sverigesradio.se/sida/avsnitt/524593

hoppas länken funkar. Spännande program.

sextiotalist

Äldre 21 Apr 11:47

#370

gbgumman skrev 2015-04-21 11:39:16 följande:

Tänker mig att man vill ha barn men avstår för att många säger att man "ska" hinna med ditten och datten. Eller att man har blivit gravid i misstag och väljer att inte behålla för att det skulle vara omoget enligt omgivningen även om man själv önskar behålla.

sverigesradio.se/sida/avsnitt/524593

hoppas länken funkar. Spännande program.

Länken fungerade inte
Det finns de som resonerar så, absolut, men som vanligt, när man gör program så finns det ofta ett syfte.
Jag hade kanske inte en varit en person som de varit intresserad av, eftersom jag troligen inte stämmer in i den mallen.

Men vissa saker, som man kanske vill göra, fungerar inte med barn. Som jag skrivit innan, en kompis till mig var extremsportare och reste jorden runt för att få utöva detta (fungerar inte om man är förälder)
Att förena det studentliv jag hade med barn, fungerade inte (festa, plugga och hälsa på andra högskolor)
Flera av mina vänner hoppade på trainee-tjänster, vilket innebar många olika platser och rätt långa arbetsdagar, fungerar inte med barn. De var Latinamerika, Asien, USA, Afrika etc (och hade de sällskap, så körde killen samma race)

gbgumman

Äldre 21 Apr 12:01

#371

Klart man ska avstå att skaffa barn om man själv känner att man inte vill ha barn oavsett när det är. Men enligt folk i programmet så är det inte bara därför man avstår. Programmet heter Kropp och själ och sändes 7 april på p1. mycket spännande resonemang och människoöden även om jag inte tycker exakt lika som alla. Dock kan jag inte låta bli att känna extra mycket för fertilitetsforskaren Outi Hovatta. Hon har verkligen sett mycket i detta ämne.

BandAnna

Äldre 21 Apr 12:08

#372

svabb83 skrev 2015-04-16 23:14:41 följande:

Bara så nyfiken. varför skaffar så många barn så sent?

Rent biologiskt är kroppen i bäst "skick" att bli förälder runt 20-27. Ni vet minimera risken för barn med sjukdomar.

Men det jag undrar allra mest, hur ska era barn ha möjlighet till avlastning till sina barn när mormor morfar/farmor farfar är så gamla o inte orkar. O jag menar ju inte bara i ren avlastning och goda förutsättningar för föräldrarna med stöd i sin föräldraroll. Utan även en sund och fin relation med pigga mor- och far föräldrar.

Är tanken att era barn ska "köpa" den tjänsten i form av barnvakt?

Låter kanske något provocerande nu. Men jag är så nyfiken.. För enligt min beräkning blir så här, första barnet 30, nästa barn 32. föräldrarna 50-52 år när barnen är tjugo (inget konstigt) barnen satsar på studier/karriär, buffrar pengar, resor.. Ja ni vet. Dvs. de skaffar barn runt 30, föräldrar åldern 60-62, i bästa fall. Då är man iof ganska så pigg i bästa fall... (håller tummarna) men redan tio år senare är det liksom sjuttioåringar vi pratar om...

Alla har självklart sina fulla rätt att göra som de vill. precis som jag har mina åsikter.

Jag var/är ung mamma. Jag har inte rest, pluggat under tiden. Jag är drygt 40 när barnen är 20. Och jag kan då resa och göra min karriär. Utan att ta det från mina barn. Förstår ni vad jag menar? Jag har världens efterätt sen. Jag och barnen kommer att kunna uppleva så mycket tillsammans och jag är en pigg farmor då!

Då vill jag ställa en motfråga...
Varför skaffar många barn så tidigt? Långt innan de är mogna nog för att ta ansvar för både relationen och barnet?
På tok för många barn växer idag upp i s.k. "moderna familjer" där föräldrarna knappt klarar kommunicera med varandra.

Själv har jag väntat eftersom jag velat hitta en man som uppfyller mina krav avseende ett faderskap, som jag är beredd att kämpa tillsammans med och som jag litar på.

tankfull

Äldre 21 Apr 12:17

#373

gbgumman skrev 2015-04-21 10:44:40 följande:

Jag är inte ung idag utan snart 40. Både lång högskoleutbildning (5årig) och 12 år i yrkeslivet. Jag har erfarenhet av mycket. Sett både liv och död i vitögat. Att jag fick barn hyfsat ung ser jag inget fel i nu heller. Val i livet har jag gjort många i livet och oftast har jag tagit rätt beslut det tycker jag även idag. Kanske skulle jag försökt få barn ännu lite tidigare om jag helt hade levt om mitt liv. Men jag hade kanske inte mognad nog för det då

. Mina barn har haft bra föräldrar och ett bra liv. Inget har saknats dem. (jaja min som tycker kanske att han saknar en iphone6 men förutom det då). Jobbar nära barn och träffar föräldrar i olika åldrar. 90% är fantastiskt vettiga och ser ingen skillnad pga. ålder.

Ja, då borde du verkligen ha förstått vad jag menade då jag sa att man är mer färdig som människa vid 30 än vid 20 (fullärd är det aldrig någon som blir). Gjort är gjort, om du hade agerat annorlunda som mamma i dina beslut ifall du uppfostrat barn som du fött idag kommer du ju aldrig få veta. Min mamma var,, som jag sagt innan, mamma till 3 barn då hon var 21 år och hon kan i dagens läge erkänna att det kanske hade varit bättre att vänta lite. På en del sätt känner jag mig faktiskt äldre än min mamma, som skilde sig för 10 år sedan och nu för första gången lever själv i en egen lägenhet. Vi gör alla våra erfarenheter. Jag jobbar också nära barn och föräldrar och kan se skillnad i hur de tänker. Nu måste jag springa, får återkomma till diskussionen senare!

LinnAndersson

Äldre 21 Apr 12:27

#374

Jag tycker att folk måste sluta tänka så mycket om andra. Alla har olika förutsättningar, olika livsmål, ambitioner etc.

För någon passar det jätte bra att få barn i 30 års åldern eller senare och för andra passar det bra att få barn tidigare.

Jag och min sambo bor i en kranskommun till Stockholm i en hyres tvåa. Vi har ett barn och vi är båda mitt uppe i våra studier. VI blev gravida 2:a året in i min utbildning och första året in i min sambos utbildning. Jag tog ett studieuppehåll under vårterminen och var hemma med lilla Isak. Sedan under hösten hoppade jag på mina studier igen samtidigt som min sambo tog höstterminen ledigt och var hemma. Nu studerar vi båda två igen och Isak går på dagis.

Detta betyder inte att vi är dåliga föräldrar för att vi skaffar barn tidigt eller sent, vi lever inte på billiga makaroner och korv. Vi har ingen dålig ekonomi. Och dessutom så kan vi verkligen spendera tid med Isak. Det är alltid någon som slutar tidigt och kan hämta tidigt på dagis och göra massor av roliga saker, studera kan man göra när Isak sover. Vi har så mycket tid att spendera med Isak i dessa småbarns år och det har verkligen passat oss. På plussidan också så om några år min sambo en ingenjör examen och jag en psykologi examen.

Alla ska skaffa barn när det passa dem och jag kommer aldrig döma någon som gör annorlunda en vad jag gör, för jag är inte i deras skor.

gbgumman

Äldre 21 Apr 13:00

#375

LinnAndersson skrev 2015-04-21 12:27:11 följande:

Jag tycker att folk måste sluta tänka så mycket om andra. Alla har olika förutsättningar, olika livsmål, ambitioner etc.

För någon passar det jätte bra att få barn i 30 års åldern eller senare och för andra passar det bra att få barn tidigare.

Jag och min sambo bor i en kranskommun till Stockholm i en hyres tvåa. Vi har ett barn och vi är båda mitt uppe i våra studier. VI blev gravida 2:a året in i min utbildning och första året in i min sambos utbildning. Jag tog ett studieuppehåll under vårterminen och var hemma med lilla Isak. Sedan under hösten hoppade jag på mina studier igen samtidigt som min sambo tog höstterminen ledigt och var hemma. Nu studerar vi båda två igen och Isak går på dagis.

Detta betyder inte att vi är dåliga föräldrar för att vi skaffar barn tidigt eller sent, vi lever inte på billiga makaroner och korv. Vi har ingen dålig ekonomi. Och dessutom så kan vi verkligen spendera tid med Isak. Det är alltid någon som slutar tidigt och kan hämta tidigt på dagis och göra massor av roliga saker, studera kan man göra när Isak sover. Vi har så mycket tid att spendera med Isak i dessa småbarns år och det har verkligen passat oss. På plussidan också så om några år min sambo en ingenjör examen och jag en psykologi examen.

Alla ska skaffa barn när det passa dem och jag kommer aldrig döma någon som gör annorlunda en vad jag gör, för jag är inte i deras skor.

Jag är helt övertygad om att ni är toppenföräldrar. Ibland önskar jag att jag hade gjort lite lika. Men var så itutad att jag skulle göra klart studierna. Men det gick ju bra i alla fall och rätt kul var studentlivet även om livet med barn var mycket mer "jag".

Natulcien

Äldre 21 Apr 18:14

#376

gbgumman skrev 2015-04-21 11:00:17 följande:

Det har jag nog inte skrivit eftersom det inte är något jag tycker men det jag tycker är:
Synd om folk inte tillåter sig att få barn tidigt för att de känner att man måste hinna massa innan annars är livet förstört.

Jag förstår inte varför så många i tråden tjatar om att de som skaffar barn sent "känner att de ska hinna med en massa" och "inte tillåter sig" att skaffa barn?

Vadå "tillåter sig"? Jag ville absolut inte ha barn. Inte alls. Aldrig. Jag hade ett antal pojkvänner mellan ca 20 och 35 års ålder, men någon biologisk klocka ringde aldrig. Jag var så nöjd med mitt barnfria liv.
När jag var 35 fick jag en systerdotter och då hände något. Jag veknade lite inför detta med barn. När jag var 36 träffade jag Mannen. Och då började tankarna på barn komma. Barn var alltså inte meningen med mitt liv. Men kärleken var det. Och ur den enormt starka kärleken föddes längan efter barn. Och jag råkade ha tur som fortfarande var väldigt fertil och allt gick som på räls.
Idag är jag oändligt tacksam för det, men jag blir lite less på tjatet om att det är så dåligt att vänta med barn. Men...jag väntade ju inte. Det vara bara så att mitt liv förändrades, och det skulle jag önska att människor kunde vara lite mer ödmjuka inför.

amalie79

Äldre 21 Apr 18:31

#377

svabb83 skrev 2015-04-16 23:14:41 följande:

Bara så nyfiken. varför skaffar så många barn så sent?

Rent biologiskt är kroppen i bäst "skick" att bli förälder runt 20-27. Ni vet minimera risken för barn med sjukdomar.

Men det jag undrar allra mest, hur ska era barn ha möjlighet till avlastning till sina barn när mormor morfar/farmor farfar är så gamla o inte orkar. O jag menar ju inte bara i ren avlastning och goda förutsättningar för föräldrarna med stöd i sin föräldraroll. Utan även en sund och fin relation med pigga mor- och far föräldrar.

Är tanken att era barn ska "köpa" den tjänsten i form av barnvakt?

Låter kanske något provocerande nu. Men jag är så nyfiken.. För enligt min beräkning blir så här, första barnet 30, nästa barn 32. föräldrarna 50-52 år när barnen är tjugo (inget konstigt) barnen satsar på studier/karriär, buffrar pengar, resor.. Ja ni vet. Dvs. de skaffar barn runt 30, föräldrar åldern 60-62, i bästa fall. Då är man iof ganska så pigg i bästa fall... (håller tummarna) men redan tio år senare är det liksom sjuttioåringar vi pratar om...

Alla har självklart sina fulla rätt att göra som de vill. precis som jag har mina åsikter.

Jag var/är ung mamma. Jag har inte rest, pluggat under tiden. Jag är drygt 40 när barnen är 20. Och jag kan då resa och göra min karriär. Utan att ta det från mina barn. Förstår ni vad jag menar? Jag har världens efterätt sen. Jag och barnen kommer att kunna uppleva så mycket tillsammans och jag är en pigg farmor då!

Bara för att jag är 36 så är ju inte min mamma per automatik gammal. Hon är inte ens fyllda 60 så hon lär nog orka med att passa.

Varför inga barn innan, tja, det fanns ingen lämplig karl innan

Let it Rain

Äldre 21 Apr 18:36

#378

Natulcien skrev 2015-04-21 18:14:23 följande:

Jag förstår inte varför så många i tråden tjatar om att de som skaffar barn sent "känner att de ska hinna med en massa" och "inte tillåter sig" att skaffa barn?

Vadå "tillåter sig"? Jag ville absolut inte ha barn. Inte alls. Aldrig. Jag hade ett antal pojkvänner mellan ca 20 och 35 års ålder, men någon biologisk klocka ringde aldrig. Jag var så nöjd med mitt barnfria liv.
När jag var 35 fick jag en systerdotter och då hände något. Jag veknade lite inför detta med barn. När jag var 36 träffade jag Mannen. Och då började tankarna på barn komma. Barn var alltså inte meningen med mitt liv. Men kärleken var det. Och ur den enormt starka kärleken föddes längan efter barn. Och jag råkade ha tur som fortfarande var väldigt fertil och allt gick som på räls.
Idag är jag oändligt tacksam för det, men jag blir lite less på tjatet om att det är så dåligt att vänta med barn. Men...jag väntade ju inte. Det vara bara så att mitt liv förändrades, och det skulle jag önska att människor kunde vara lite mer ödmjuka inför.

Känner igen detta, det var likadant för mig och även i samma ålder.

varför skaffa barn sent? tänker många fel?

INNEHÅLL