• Anonym (Ansvar)

    DU skapar DITT liv!

    Jag är så trött på folk som bara skyller allt på omständigheter runtomkring och inte tar ansvar för sitt eget liv.

    Det liv du har det har du skapat själv och kan inte skylla på omständigheter (det finns så klart ett undantag, Sjukdom. Det kan man inte styra själv)
    Jag tycker folk är så snabba med att skylla ifrån sig istället för att ta eget ansvar.

    Nej jag mår dåligt på grund av att jag inte har något jobb, för att den här personen sa så eller gjorde så, för att det är mörkt på vintern osv osv osv.

    Nej du mår dåligt för att du väljer att må dåligt. Det är ett val man har. Du behöver inte må dåligt. Och du kan själv välja om du vill låta andra människor få dig att må dåligt. för det kan dom bara om du låter dom göra det.

    Och ja har du en man som inte lyfter på arslet och inte hjälper till eller bara är allmänt pantad så är det inte på grund av honom som du mår dåligt, det är på grund av att det är du som valt honom och gjort ett dåligt val helt enkelt. väldigt lätt att ändra på.

    Så varför skyller folk ifrån sig så mycket istället för att ta ansvar?

  • Svar på tråden DU skapar DITT liv!
  • Anonym (seenitall)

    Måste säga att trots att trådar som den här är tröttsamma så blir jag jätteglad av att läsa alla kloka inlägg här. Heja, mänskligheten. :)

  • tankfull
    Anonym (Ansvar) skrev 2015-04-02 22:51:29 följande:
    Man har ALLTID ett val och jag personligen skulle aldrig skaffa barn bara för att få barn med någon som inte var rätt. då skulle jag hellre skaffa barn själv. typ insemination i Danmark eller vad som helst. Men Ja då får man skylla sig lite själv.
    Det var ju då valet denna person gjorde som skapade situationen.
    Jag kan inte reglerna för insemination men jag skulle tippa på att alla inte får det i en handvändning och att det kostar en hel massa pengar som inte alla har.
    Har man inte råd så har man inte valet. Och visst, en kvinna som närmar sig 40 kunde ju alltid skaffat barn tidigare - men någon annan man som inte heller känts rätt! Det är ju det som är poängen - om man inte finner kärleken och bara har ett begränsat antal år på sig att kunna bli mamma då har man bara valet mellan pest eller kolera. Antingen barnlös eller barn med Mr Wrong. Då är det rätt svårt att "välja glädje".
  • tankfull
    beccagranen skrev 2015-04-02 23:21:30 följande:
    Vad är det för fel på människan som letat men inte kunnat finna en stabil partner på drygt 20år? Och trotts att man funnit "den rätta" så finns det inga framtida garantier. Därför ser man till att vara självständig och trygga sin framtid, tar förhållandet slut så kan man klara sig själv, och kanske tom fått dom barn man önskat. Så vad är problemet?
    Vad är det för fel på alla människor på dejtingsajter, på alla människor som skiljer sig och hittar nån ny och sen skiljer sig igen, och vad är det för fel på alla de människor som nöjer sig och lever år ut och år in med någon som inte är den stora kärleken?
    Visst, man kanske får barn som man önskat men genom att man som kvinna har en begränsad tid att bli gravid så kan man då inte välja omständigheterna kring att få barn och dessa omständigheter (att uppfostra barn ihop med pappan halva tiden) försvinner inte då man skiljer sig.
    Så jag menar att valet mellan två dåliga saker (barnlöshet el. fel pappa) inte ger valet att kunna skapa sitt liv som man vill ha det.
  • Anonym (Ansvar)
    Anonym (seenitall) skrev 2015-04-02 23:05:07 följande:

    Nej, vet du TS, du förstår inte.

    Man väljer om man fortsätter att kämpa eller om man ger upp. Men att man kan välja lycka och hur ens liv ska vara.. du kan bara inte mena allvar.


    Jag menar inte att man måste lyckas med allt man tar sig för för att vara lycklig. Jag menar att man trots hur en situation ser ut kan välja att vara lycklig ändå. Lycklig för det man kan vara lycklig för. vissa kan vara lycklig för mindre saker än andra. Det är som sagt något man får öva på. Oftast finns det alltid något att vara lycklig och tacksam för.
  • Anonym (Ansvar)
    Anonym (En elak jävel) skrev 2015-04-02 23:12:56 följande:
    Nej, jag har inte skrivit att du har sagt att man inte får visa känslor. Du har skrivit att man kan välja känsla, jag kallar det förträngning. Det är först när man möter känslan och låter den ta plats ut som man sedan kan släppa den och gå vidare.
    och jag skrev att man absolut får visa känslor och att man ska visa känslor. Man kan inte alltid gå och vara glad om man är ledsen eller arg. Känslor är helt okej. Självklart blir man arg och ledsen ibland. Men det ska inte prägla hela livet menar jag. Man kan vara lycklig även fast man blir arg och ledsen ibland.

    Jag är lycklig MEN sen händer det saker ibland som jag blir jätte arg på. Då är jag arg en stund men jag låter inte den ilskan ta över mitt liv. Jag är fortfarande lycklig.
  • Anonym (Ansvar)
    beccagranen skrev 2015-04-02 23:14:42 följande:

    Instämmer ts! Faktum är att de flesta "slipade" människorna i min omgivning har ett tungt bagage med trasslig bakgrund. Jag tror mer på att det handlar om att ta den enkla vägen och gömma sig med offerkoftan eller kämpa, även om man går i motvind. Jag har även arbetat många år utomlands, runt om i europa. Och det är väldigt typiskt svenskt beteende att gnälla, söka medömkan och vara allmänt lat och se sig som offer.i sverige går var och varannan "in i väggen"/panikångest/deprimerad och det ligger troligen mycket i att vi har möjligheten att kunna stanna upp och pausa vardagen. Ex i london var det annat, där fanns det driv och hunger att få jobba. Lika så har jag arbetat med människor med fysiskt handikapp, och där fanns det mer driv än hos "friska". Nä svenskar är riktigt bekväma och mjäkiga människor, numera.


    Jag har bara ett ord att säga som passar: Halleluja!!

    äntligen någon som förstår. Offerkoftan, så var ordet ja. Du har absolut helt rätt.
  • Daniel12

    Jasså? Själv är jag trött på alla egoistiska människor som säger "Kan jag så kan alla", utan att se de minsta nyanser eller skillnader hos människor ang. bakgrund, uppväxt och förutsättningar. Typiskt den nya ego-generationen med charlatanen Dr Phil i spetsen, och ytterst en agenda från amerikanska staten att folk ska "lära sig" ta ansvar för sina egna liv så att staten på sikt ska slippa bry sig om människor som mår dåligt eller inte kan eller orkar lika mycket som andra.

    Folk som skriver inlägg liknande TS är lättlurade och godtrogna. Men som flera sagt,funkar det för TS så är det väl skitbra.

    Visst kan vi till stor del välja hur vi vill må, det håller jag med om, samt att många gräver ner sig för minsta lilla och har onödigt stor offerkofta, men att generalisera så grovt och säga att alla människor kan bara för att du och ett antal andra kan, så gör det inte det till någon universell regel eller allmängiltig utgångspunkt.

  • Anonym (Ansvar)
    Anonym (sara) skrev 2015-04-02 23:25:53 följande:
    Jag tror du missar poängen. För att man ska KUNNA välja rätt så måste man ha rätt verktyg och rätt kunskaper om hur livet fungerar. Om man inte har det så kan det vara nästintill omöjligt att välja rätt, hur mycket man än försöker. Jag går i terapi och försöker lära mig dessa verktyg nu, men det tar tid, och fram tills att jag lyckats så kommer jag fortfarande att välja fel för att jag inte alltid vet bättre. Och fram tills dess kommer jag troligtvis att må ganska dåligt. Men då menar du att jag får skylla mig själv också om jag är olycklig fram tills att jag lyckats reparera den skada mina föräldrar orsakat? Det fungerar inte så att man knäpper med fingrarna och sen kan man bara börja välja rätt och bli lycklig. Föräldrarna har 18 år på sig att sabba sitt barn. Hur lång tid tror du det tar att reparera skadan?

    Positivt tänkande i all ära, men när man hårddrar det riskerar man att framstå som väldigt oförstående och dömande. Du låter som någon som blivit frälst. Du har hittat något som fungerar för dig i ditt liv, och du är övertygad om att samma sak fungerar för alla andra. Men du missar en sak. Vi är alla individer. Vi fungerar inte alla som dig.

    Jag vet exakt hur du menar och jag förstår att det är svårt för dig. Det är ju jättebra att du går i terapi och får hjälp det visar ju att du har vilja att förändra din situation och jag måste säga att det ändå verkar som att du vet mer än du tror. Du vet ju vad problemet är och vad du har svårt för.

    Men hur som helst. Jag menar inte att du kan välja att inte ha dina problem. Dom finns ju där med dig oavsett. Jag menar att du trots dina problem kan välja att vara lycklig. Det är en helt annan sak.
    Jag menar dina problem lär ju inte vara det enda i ditt liv. Du lär ju ha något i ditt liv även om det är små saker som faktiskt är bra.
    Och att välja att vara lycklig är ju inte att välja att ha ett perfekt liv. Det är helt enkelt bara att välja att trots det här jobbiga som jag nu jobbar på så ska jag ändå vara lycklig.

  • Anonym (Ansvar)
    Anonym (seenitall) skrev 2015-04-02 23:38:52 följande:
    Du glömmer sådant som anknytningsmönster och andra trauman. Nej, man behöver inte ha suttit inlåst i en källare hela barndomen för att det ska sätta stora spår. Det finns mycket du kan läsa i ämnet för att få förståelse och kunskap.
    självklart inte. Men alla har någon form av bagage så att använda det som en ursäkt för att göra sig själv till ett offer är bara fel. Vissa har mer bagage än andra men oavsett så vet ju denna person uppenbarligen om problemet så att skylla på detta för att man inte är lycklig resten av livet är ju en helt annan femma.
  • Astarte

    Jag kan delvis hålla med dig, men samtidigt tänker jag att mörka tankar, uppgivenhet och hopplöshet många gånger är symtom på just sjukdom, även om personen inte tror det själv.

    Visst finns det många som bra ser sig som offer, men många är också drabbade av en depression. När man är glad och pigg är det lätt att få saker gjorda oh ta för sig av livet (se framåt och skapa sitt liv), men inte när man inte mår bra eller kan tro på sig själv.


Svar på tråden DU skapar DITT liv!