Har du förtroende för regeringen?

Men jag antar att det trotts allt är bättre att komma med lite självkritik (även om det är lite kappvändande över det hela) än att försöka släta över eller låtsas som om man inte skrivit det man skrivit. Om inte annat så lär hon sticka ut ur mängden eftersom de flesta nog väljer överslätning eller att smyga ut bakvägen och låtsas att de aldrig skrivit vad de skrivit.

Om du inte håller med henne så kan du bemöta innehållet med sakliga argument;

När man gör sig dum för att få andra att se dumma ut.

Förstår man fortfarande inte vad du menar till och med efter att du har förklarat det så är det bara tråkigt och beklagligt. Ibland önskar man att folk hade "Uppdatera"-knapp på medvetandet.

Fast du kan inte göra mig ansvarig för dina språkliga särdrag oavsett om du påstår "att ingen tror att kriminalitet beror på etnisk härkomst" eller om du gör om barbari som syftade på ett tillstånd som rådde i ex-Jugoslavien till att jag kallat alla SD-anhängare för barbarer.

Då kan du ju mot den bakgrunden  lika väl påstå att S och Stefan Löfven kallar alla sverigedemokrater för fascister.

Skälen till att SD-väljarna börjat överge SD har jag nog tagit ett par varv nu. Ska jag ta det än en gång, så kan jag citera mig själv nästa gång du ställer frågan. I syfte att distansera sig från ett rasistiskt parti hamnade de övriga partierna på i princip samma invandringspolitiska åsiktsfläck, så är det inte längre. Jag har också tagit upp paradoxen att Alliansens invandringspolitik i mångt och mycket kom att präglas av att de behövde en samarbetspartner i riksdagen vilket innebar att det blev väldigt mycket MP över den politiken. Med MP i regering tillsammans med S har vi i stället fått en socialdemokratiskt präglad invandringspolitik.

Vad Widar Andersson har sagt om kulturmarxism har jag ingen aning om. han tillhör inte de skribenter jag läser.

S tar avstånd från SD, men de tar inte avstånd från deras väljare. Stor skillnad. Det finns heller ingen officiell hållning hos S att ge dessa väljare de nedvärderande epitet du valt att ge dem. Men du menar alltså, på fullt allvar, att det är mer representativt för S att kalla en stor väljargrupp, ett stort antal människor som man aldrig träffat och vars bevekelsegrunder man inte vet något om, för "korkade, obildade... Ect" än att kalla borgerliga politiker för syltryggar för att de inte vågar bryta med blockpolitiken? Jag är, liksom S-ministern Aïda och S-märkta ledarskribenten Widar, helt övertygad om att S skulle vinna på mindre kulturmarxistiskt influerad identitetspolitik. Vidare är du svaret skyldig; Vilka skäl skulle dessa väljare, under förutsättning att de är som du beskriver, rimligen kunna ha att byta parti?

Jag tycker dina två första stycken är intressanta; du är inte ansvarig för mina tolkningar av din text. Ok. Men jag ska tydligen hållas ansvarig för dina tolkningar av mina texter? Det får jag "vackert tåla"? Ponera att jag nu struntar i din förklaring om begreppet barbari och istället i inlägg efter inlägg fortsätter hävda att min tolkning är vad vad du menade. Känns det igen?

Att medvetet missförstå och/eller tolka meningsmotståndaren enligt "worst-case-scenario" är tyvärr väldigt vanligt i dagens debattklimat; en av de saker som Marteus tar upp i sin tankeväckande artikel om åsiktskorridoren. Jag länkade den härovan om du inte redan läst den.

Javisst. 

Vi gör oss skyldiga till samma debattekniska knep där, men det är klart att det är mer effektivt att kunna citera ett påstående som åtminstone taget ur sitt sammanhang är otvetydigt.

Du är bättre på det, absolut. Övning ger färdighet.