Digestive skrev 2020-01-02 21:40:21 följande:
Och inget språkligt som utesluter det heller = öppet för tolkning.
En tolkning stämmer dock PERFEKT in med matematiken samt är helt semantiskt legitim.
Sedan finns det en allsköns tolkningar som gör att iabsolut ngenting stämmer överhuvudtaget = dumtolkning.
Och ni valde en dumtolkning - för att motivera hån, häckel och förnedring.
Att överhuvudtaget bemöta matematik som om man INTE skulle härledas av det som matematiskt stämmer är en fantastisk inställning. Man kan inte bli mindre matematisk än så, men så kan allt och lite till offras på altaret för eran del - bara det motiverar hån, häckel och förnedring.
De enda kläderna som passar herrskapet förmer.
Du bemöter inte argumenten i sakfrågan - utan istället skiftar du fokus till hån, häckel och förnedring.
Kom tillbaka till sakfrågan istället för vidare debatt och diskussion.
Är vi överens om vad 'däremellan' och 'övriga' betyder enligt SAOB och SO - och vilka betydelser en mening får när dessa ord kombineras?
Nej, du argumenterar för att ord ska betyda någonting annat än de betyder för att matematiken ska gå ihop.
Det är en välvillig tolkning du gör, och säkerligen exakt vad multinickaren försökte säga, men misslyckades med om man läser påståendena ordagrant.
75% ogillar SD
25% gillar S
däremellan finns vi övriga 50%
från SAOB
"
1) i fråga om rum l. ordningsföljd, motsv. EMELLAN I 1: emellan dem l. dessa l. dessa ställen osv.; eg. o. bildl. Det går numera järnväg däremellan. Dalin Hist. 1: 50 (1747). Se alldeles utan Fel, och Se Intet, äro tvenne ytterligheter. Derimellan är Menniskans Ställe. Thorild 2: 198 (1786).2) i fråga om tid, motsv. EMELLAN I 2: dessemellan. RA 3: 150 (1593). Samma behof återkommer efter bestämda mellantider, medan det deremellan icke gör sig märkbart. Rein Psyk. II. 1: 270 (1891). 3) i fråga om det förh. att ngt (med afs. på mått, beskaffenhet osv.) intager en mellanställning, motsv. EMELLAN I 3: midt emellan. Hvarken ljus eller mörk, utan något däremellan. —
"
från
synonymer.se
" Vad betyder
övrig?
som är
kvar,
återstående; annan, som inte
räknas upp
"
Vad betyder orden i det sista påståendet enligt detta ?
mellan åsikten som de 75% som ogillar SD och de 25% som gillar S finns de som inte räknas upp, de som är kvar, de återstående - alltså de 50 % som (inte inte) gillar SD och inte gillar S.
Svårare än så är det inte att se att en språklig groda fick 75% att ogilla SD samtidigt som 50% gillar SD. Därtill finns 25% som gillar S, de kan vara en del av de 75% som ogillar SD även om detta inte är redovisat för i Kverulants påståenden - det är allt en okänd variabel,
Om du tycker det är helt OK substituera 75% ogillar SD med 25% gillar SD så vad skulle då hindra att vi gör motsvarande sak med det andra påståendet: 25% gillar S substitueras med 75% ogillar S.
Var skulle ett sådant byte leda till för betydelse av Kverulants påståenden?
75% ogillar SD
75% ogillar S
däremellan finns övriga 50% - dvs de som både gillar SD och gillar S
Du ser ju hur konnotationen av det tredje påståendet byter betydelse beroende på hur påstående 1 och påstående 2 utformas.
Jag menar att du medvetet förvanskat de påståenden som Kverlulant faktiskt skrev för att du vill att matematiken att gå ihop.
Jag menar också att du medvetet eller omedvetet förvanskat betydelsen av ordet 'däremellan' och helt bortsett från ordet 'övriga' och medvetet eller omedvetet förvanskat betydelsen av påstående 3 - för att matematiken ska gå ihop. Om detta gjordes i något vetenskapligt sammanhang skulle det vara forskningsfusk. Detta är väl vad BRÅ anklagas för - men här ser vi det i verkligheten
Jag menar slutligen att du undviker sakfrågan (om ordens betydelse) genom att fokusera på att andra, som vill redovisa de faktiska påståenden som skrivits, är hålfulla etc. Oavsett andras ton förändrar dessa toner inte någonting i sak i fråga om vad som skrivits i de 3 påståendena. Denna fokusförskjutning har ett namn- det kallas avledningsargument.