Nora har börjat att äta en gång i timmen mellan 23 och 06 ungefär så jag antar att det är växtspurt. Jag upplever dock ingen trötthet så länge jag lakterar, och mannen brukar kunna sova på dagen när det är hans hemmadagar så det är inget egentligt problem, jag blir lite trött i axlarna bara.
På dagen sover hon lite varstans, i våra knän, i sin säng, i babynest, i babysitter, i vagn, i sele, i sjal. På natten sover hon i vår säng, som klistrad vid sin pappa. Så när han jobbar kväll får jag snällt sitta i soffan och vänta på att han kommer hem innan det är aktuellt att lägga sig. Det är även han som söver om henne efter att jag har matat henne på natten. Jag har på 10 veckor inte lyckats med det mer än vid enstaka tillfällen.
Ni som ammar eller har ammat, hur har ni resonerat kring kläder? Nu när kroppen har återtagit åtminstone rimliga proportioner vill jag såklart ha på mig roliga kläder men den oglamorösa sanningen är ju den att de enda ställena jag går till utan bebis är gymmet och jobbet. På gymmet är det av uppenbara skäl rätt begränsat vad en har att välja på i klädväg och efter att nyligen ha slängt en klänning efter att ha råkat skvätta klorin på den på jobbet är jag lite osugen på att ha något annat än billiga kläder när jag jobbar. Återstår bara min lediga tid. Hur har ni andra tänkt och gjort? 100% amningsvänliga kläder eller total valfrihet i garderoben och sen levt med att det har varit lite meckigt att krångla fram en bröstvårta då och då?
Jag brukar amma ca 1,5 år. Jag har jättesvårt att se det som "den korta tiden". Vantrivs dessutom i byxor som inte är träningstights, jag är helt klart en klänningmänniska.
Jag vill föda barn och vara en del av arbetslivet på samma villkor som en man, det behöver ju inte påverka vad barnen får att äta. ;) Jag har jobbat när de yngsta har varit 14, 10 och 8 dagar och de har behövt väldigt lite tillägg, det har räckt bra med det jag har pumpat. Den äldsta hade jag däremot enskild vårdnad om och var ledig alla dagar utom 3 under hans första levnadsår. Han avbröt själv amningen efter 8 ynka månader, så huruvida jag haft någon att dela föräldraförsäkringen med eller inte har inte haft med amningslängden att göra.
Med de tidigare barnen har jag ammat 3/4-1 år ungefär. I mitt liv är det ändå en övergående period så jag kör på amningslinnen/t-shirts. På 3 omgångar har jag samlat på mig 5 olika färgställningar, så det blir i all fall lite variation, även om det är mindre färgglatt än vad jag vanligen trivs i. När amningen är över är det en befrielse att få återgå till de vanliga kläderna. Nertill blir det kjol och svarta leggings. Tyvärr är det inte alla kjolar som matchar så enkelt till amningslinnena då 2 varianter är randiga. Sedan har jag nästan alltid på mig bärselen när vi är iväg, då det är enda som duger vid grinighet, oftast är det lättast att få honom att rapa där med.
Det förvånade mig att du ammar så länge när du ville tillbaks till jobbet tidigt, men skönt att man kan tänka fel.
Hur reagerar hon på järndropparna? Vi hade det inte jättelattjo den första tiden.
Vilka sötnosar! Vår lilla Alma föddes ju 5 veckor för tidigt i mitten på september. I torsdags var vi på BVC, då var hon 2,5 månad och väger nu 4600 g och är 55,5 cm lång. Hon börjar växa ikapp och ligger inte längre under -2 standardavvikelser utan har klättrat över den kurvan. Hon har rullat från mage till rygg vid flera tillfällen och ger svarsleenden. Inte helt stabil i nacken men jag vet att det tog lite tid för storebror att bli det också Hon har ju dessutom 5 veckor extra på sig att "kunna allt" dom ska vid 2,5 månad iom hennes korrigerade ålder.
Lite småknölig är hon när hon ska sova, vill inte sova själv och vaknar väldigt lätt om man lyckats smyga ner henne i vaggan. Det går dock bättre och bättre men i princip har hon sovit på mig eller väldigt tätt intill även på nätterna. Inatt sov hon ett 3-timmarspass i spjälsängen som vi satt fast i vår säng, riktigt lyxigt!
Vi har haft det lite bättre de senaste kanske 10 dagarna. Det går iofs åt en del pysventiler och diverse magpreparat men väldigt ofta går det att bryta hysterin bara genom att lägga ner henne och bencykla en stund. Hon vägde 2440 gram har jag för mig så jag resonerar likadant om det skulle bli olidligt.
Hon har haft jätteknölig mage och det eskalerade förra helgen så sen i måndags har hon faktiskt inte fått några droppar.. Nu vägde ju hon 2482 g när hon föddes och gränsen var 2500 så jag vill nånstans tro att det finns en liten marginal och att det kanske inte är hela världen om vi gör uppehåll när hon har stora problem.
Går det bättre för er nu? Tycker det varit lika hela tiden
Ja det är ju inte så att ersättningsbarn muterar, det är mer att de överlag har en jämnare tillväxtkurva än amningsbarn som brukar ha mer ryckiga kurvor. ;) Slutresultatet blir nog detsamma.
Någon som testat att ha barnvakt än? Jag var lite sugen på Star Wars, tillsammans och inte var för sig, men det är kanske lite för tidigt.