Omöjlig kamp om mitt kejsarsnitt?

Är det ditt första förlossning?

När jag var på ett sånt samtal så berättade hon att dom sällan beviljar kejsasnitt till förstföderskor pga rädsla. Om det handlade om medicinsk så var det lättare få det beviljat.

Jag har fött 3 vaginalt. Nu väntar vi fjärde barnet och har fått det beviljat pga traumatisk förlossning.

Ja det är min första. Det är sant att det inte är helt lätt att få kejsarsnitt utan medicinsk indikation, men det skiljer mycket från län till län. Och omöjligt är det inte, eftersom det finns personer där kejsarsnitt är det bästa alternativet trots att graviditeten är normal. 

Klart att du ska be om annan barnmorska för samtal om du känner att ni talade om varandra. Kanske till och med fråga om att få göra om första samtalet igen?

Hur upplevde din sambo samtalet och barnmorskan?

Måste bara säga att jag tycker absolut inte du är "föremål" för några påhopp och att din rädsla känns helt normal. Jag är varken gravid eller har fött barn men jag känner samma rädsla som du inför förlossningsskador på underlivet.

Jag hoppas att det går din väg, du får säkert en del goda råd här men om du förlorar kampen om kejsarsnitt så kanske det hjälper lite om man i sitt förlossningsbrev kräver att man ska göra allt om bara går för att undvika dessa skador.

I Finland har man lagt ner väldigt mycket arbete på att utforma tekniker som ska minska riskerna för underlivsskador, sprickor m.m, dom tar speciella grepp när dom ska få ut huvudet och så vidare.
Det kanske inte är till så stor tröst för dig men om du inte får något kejsarsnitt kanske det finns en annan väg att gå som känns okej för dig.

Hej! Ja du, det är en lång övertalningskampanj som sker från dag 1. Det bästa är om du är ute i god tid med din önskan om kejsarsnitt eftersom dels processen kan ta så lång tid dels för att du ska tas på större allvar eftersom de flesta börjar oroa sig inför förlossningen i slutet av graviditeten. Så ju tidigare desto bättre. Sedan gäller det att inte vika sig en tum. Tvekar du en minsta gång så får du äta upp det sen. Det är jättebra att ni får träffa läkaren nästa gång. Det är då ni kan få igenom ett kejsarsnitt. Men var förberedda. Framförallt på allt som talar mot kejsarsnitt, men även varför kejsarsnitt är det bästa och enda alternativet för dig. Visa att ni är pålästa och jag tror inte ens att det är någon mening att tacka ja till samtal med psykolog för redan då sträcker du fram handen till att din önskan ev kan pratas bort. Prata med din partner också. Mötena med läkaren kan vara tuffa och att vara ett team (alltså att ni tillsammans önskar kejsarsnitt i stf att partner endast är ett mentalt stöd) kan också hjälpa. Lycka till!

Värt att poängtera är väl att även om man läser mycket om förlossningsskador så är det ingalunda så att det på något vis är så att alla får det. Nu har jag inga siffror men gissar jag så är det nog en herrans massa födslar som löper på normalt men de skriver ju ingen om.

Tack så mycket för era svar!!

Jag ska nog be om att få byta amandabarnmorska, så att det känns som att det blir rätt från början. Det blir säkert svårt att "övertala" läkaren om man redan tappat hoppet om att få det beviljat.

Min sambo upplevde barnmorskan som en riktig idiot.. så hon var väl ganska långt ifrån kanon, så att säga. 

Om jag skulle bli nekad kejsarsnitt skulle vi först försöka med en annan läkare, men skulle det ändå bli nekat, så skulle jag definitivt begära att de minskade risken för förlossningsskador så gott de kunde. Bland annat skulle jag själv försöka att klara förlossningen på endast lustgas, så att jag inte är för bedövad för att känna om något händer.

Jag har varit noga med att säga att jag gärna pratar och bearbetar min rädsla för att förstå mig på den, men att jag inte kommer ändra min önskan. Jag tror att det var främst därför hon lovade oss ett möte med läkaren så pass tidigt. Jag hoppas att läkaren vi får träffa är sympatisk och förstår! Jag finner det så sjukt att man som kvinna inte får bestämma vad som ska hända med ens kropp, när det faktiskt finns fullgoda alternativ till det man inte känner sig okej med. 

Ja det är jag medveten om, att det är många som får en alldeles perfekt förlossning, inte får några bestående men och har en positiv upplevelse med sig i ryggsäcken. Och visst hoppas jag att jag också får det om jag blir tvungen att föda vaginalt. Dock är rädsla inte alltid så logisk, och för min del hade det räckt om jag visste att bara en person hade fått skador, för då kan det lika gärna hända mig också. Men jag förstår vad du menar.

Fast egentligen är det väl inte särskilt sjukt? Om man bortser från alla medicinska fördelar/nackdelar så kan man ju se till kostnaden. Svenska sjukvården är redan urholkad och budgeten är begränsad. Ett kejsarsnitt kostar ungefär dubbelt så mycket som en vaginal förlossning och den måste finansieras på något sätt. Hur ska vi trolla fram pengarna om alla fick bestämma fritt? Och då menar jag inte bara kejsarsnitt utan med det resonemanget så ska ju alla ha rätt att bestämma över sin egen kropp och sin egen vård. Om vi helt ska slopa de medicinska bedömningarna så måste vi övergå till det amerikanska systemet där var och en betalar för sin egen sjukvård. Det om något är orättvist, framförallt för familjer med individer som måste ha regelbunden sjukvård.

I Sverige får man inte betala för sin egen vård eftersom klasskillnader kan uppstå, samtidigt skulle problemet vara löst om alla rädda personer fick kejsarsnitt utan tjafs om de betalade ca 20000 kr som motsvarar mellanskillnaden mellan vaginal förlossning och kejsarsnitt.

Jag förstår din rädsla till 100%, jag valde själv att föda utan bedövning pga rädsla att spricka. Samtidigt förstår jag varför den här övertalningsprocessen finns och det är både pga medicinska och ekonomiska skäl. Med det här inlägget vill jag bara förklara varför det inte är busenkelt att få ett kejsarsnitt beviljat och det är helt logiskt i mina ögon.

Jag önskar dig lycka till och jag tror du får igenom kejsarsnittet om du strider vidare.

Jag har fått beviljat kejsarsnitt på grund av rädsla.. Första barnet..