Vi som fått missfall och vill följas åt till nästa plus!

Man vet aldrig. Men du sa väl tidigast den 10: de så ta ett nytt test imorgon. :)

Spännande! Det kan ju komma en liten blödning när man blir gravid. :)

Jo men förståelsen för missfallet.

Eftersom vårt ma upptäcktes på kub-ul i v 13 blev det en stor besvikelse för min man också eftersom han var med och såg det lilla fostret på skärmen utan livstecken. Vi grät bägge de första dagarna vilket var bra att kunna dela sorgen. Nu en månad senare är han dock helt inställd på att gå vidare och har släppt det mesta även om han såklart är ledsen fortfarande. Jag har däremot inte alls kunnat gå vidare ännu, kanske också eftersom jag haft rester kvar (skrapning idag).

Tror det olika också hur man reagerar. Jag vill mest prata om det och gråta ibland, medan han sörjer genom att försöka återgå till det normala så snart som möjligt och fokusera på att se framåt. Jag känner att vi kan dela sorgen bättre än jag kan med någon annan, men han kan ändå aldrig förstå till fullo.

Min sambo var riktigt ledsen själv. Han sa det inte, men det märktes på honom. Han var också så glad åt graviditeten, så tror att han också upplevde en väldig tomhet när missfallet var ett faktum. Största skillnaden tror jag är att han kunde släppa det tidigare ön vad jag kunde. Han har dock varit en klippa under hela tiden

ja :) 
ja vi får se imorgon om det visar sig vara något :) 

Min sambo visade inte så mycket hur han kände, först och främst kom väl chocken att det hände så sent, chocken att det hände hemma utan någon som helst "förvarning". Sen ville han nog vara stark åt oss båda och verkligen ta hand om mig (jag förlorade massa blod under skrapningen). Jag frågade honom flera gånger hur han kände osv, men han svara bara "du är prio ett nu, nu ska jag se till så att du mår bra igen".. 
Tror även att han hade något lättare för att gå vidare och tänka positivt, men han hjälpte mig med så mycket också! 

Min sambo säger inte heller så mycket men det syns att han oxå är ledsen och han har varit en klippa ändå och hjälp till massa hemma när jag inte orkat eller bara funnits där när jag varit ledsen.
Blev inget plus för oss den här månaden, för mensen kom igår.

Nu måste det vara mensen som börjat här för min del, blod men inte mycket, men men! Sa det till sambon och sa "äsch nya tag som gäller denna månad då" men han verkar ha ångrat sig, antar att han inte vill ha barn nu.. 
Jaha från ett missfall till längtan att bli gravid igen, tre månader sen jag fick missfall och hunnit en månads försök med många förhoppningar och långa dagar och nu detta.. Vadå lurad.. Ursäkta men vafan gör man nu då? 

Mensen kom idag med. För tidigt och helt fel tidpunkt.

Tog ett nytt test precis (annat märke) och det visar också plus! Jeaj! :) verkar som jag blivit gravid direkt efter förra mf, även om strecket är svagt men fullt läsbart.

Hoppas så att det lilla pyret vill stanna denna gång!

Har inte sagt något till mannen då det är så tidigt och vill att han ska slippa bli ledsen om det skiter sig igen.

Läskigt att gå och jämföra detta med mitt ma i april och mf i början på augusti som startade en vecka efter plus.

Hoppas så att jag slipper gå igenom det igen.