Nu har vi varit på UL igen och tvillingarna mår fortfarande bra. De är enäggs och delar moderkaka men har var sin inre hinna. Nu kommer jag att följas upp via specMVC med UL varannan vecka efter RUL. Jag skall på ett till UL i vecka 17 innan RUL och själva RUL kommer att genomföras av en läkare. Så dessa två små kommer att bli väldigt väl uppvaktade kan man lugnt säga
Är det första barnet (eller barnen för din del ?
vi har en dotter sedan innan född mars 2012 och tanken var väl att vi bara skulle ha ett barn till men moder natur tyckte tydligen annorlunda 
Idag fick jag "svar" om jobbet. Jag får förlängt en månad via bemanningsföretaget och sedan kommer de låta mitt bemanningsföretaget söka rekryteringen av två tjänster. Min och min kollegas som sagt upp sig. Närmsta chefen sa att jag troligen inte behöver oroa mig. Hur svårt var det att vara att informera mig (och mina kollegor) om att denna tjänsten måste gå via annons innan de kan tillsätta någon. De har nämligen i veckor fått mig att tro att jag ska få vara kvar utan problem och inte nämnt att jag ska behöva söka min egen tjänst. Det är helt okej att de måste gå via en viss process men jag anser att de kan informera mig om den.
Jag kommer ju inte kunna vänta en hel månad till innan jag kan berätta om att jag är gravid. Så jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Jag funderar på att berätta efter RUL som planerat. Det är ju diskriminering om de nekar mig jobbet bara pga graviditet och det blir svårt att påstå nåt annat då jag både har utbildning, erfarenhet och är bra på jobbet. Dessutom väldigt omtyckt på arbetsplatsen. Men får väl se vad som står i arbetsannonsen innan jag bestämmer mig.
Imorn blir det "på riktigt" officiellt på jobbet att jag är gravid. Jag tänkte ha på mig en lite tightare topp som visar den rundade magen som bara har exploderat i helgen! Skall först iofs på ett möte hos kund och vill helst inte att mötet skall handla om det så kanske får jag ha med mig ombyte? 
Jag är lite nervös, hur berättar man liksom inför en lite större grupp (ca25 personer)? Hur hade ni gjort? Sagt det "officiellt" inför alla eller låtit det sprida sig pö om pö? På ett sätt vill jag bara ha det "överstökat". Känns så krystat att bara från ingenstans säga "förresten, jag är gravid".
Jag berättade först lite pö om pö för de kollegor jag pratade med igår och sedan på mötet så sa jag till alla att jag väntade barn och sen att det var två stycken. Alla blev jätteglada och såklart förvånade.
Apropå att berätta på jobbet, iaf ett av dom.
Jag berättade för en kollega idag, som försökt bli gravid i 3 år. Det tog emot!! Jag sa att jag hade en hemlis, som jag egentligen inte vågade berätta för henne.
Hon förstod direkt och sa lite skämtsamt att den kan jag behålla för mig själv:/
Men när hon smält det en stund så gratulerade hon och tyckte det var roligt. Puh!
Äntligen helg! Några planer?
Jag var förbi och lånade lite tapetprover till barnrummet från makens jobb. Kanske är lite tidigt att börja men maken ska jobba på annan ort från slutet av oktober till jul så han vill komma igång. Vi ska även passa på att fräscha upp några andra rum i huset. Flyttade in förra året och har i stort sett inte gjort något invändigt. Men nu ska de slitna 90-tals tapeterna bort en efter en
Sedan har jag börjat fundera kring packningen till bröllopsresan som är nästa månad. Efter ha jobbat hela sommaren kommer jag äntligen få min semester! En vecka på medelhavet väntar men att äta gott, ta det lugnt och rå om varandra. Jag har dock insett att jag behöver köpa lite nya kläder. Kan knappt ha mina vanliga jeans längre. Än så länge går det men det är knappt. Nu är dessutom fyra veckor kvar innan bröllopsresan så jag hinner få större mage. Mest lite finare vardagskläder till middagarna ombord. Har nog lite sommarkläder som jag ändå kan ha.
Från att haft en skitvecka (med jobbet) men snart är veckan glömd och jag ska bara fokusera på familjen och allt det positiva vi har framför oss! 
Måste bara dela med mig: i går fick jag klartecken för kejsarsnitt. Har oroat mig över att inte få ks redan sen INNAN jag blev gravid och trodde inte att jag redan nu i v 14 skulle få ok. Jag som hade laddat för världens strid och trott att detta skulle bli ett grått moln genom hela graviditeten. Vad ska jag göra med all den energin nu...? 
Någon som har gjort ks och har lite erfarenheter att dela med sig av?
Men snälla tycker ni att det är bättre och prata om HEMSK förlossning och ks här? för jag blir verkligen rädd att höra om dessa :(... sorry