Fortsättningstråd för oss med BF i April 2014 med första barnet
Jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen! Om i alla fall Något kunde få vara bra! Min kropp har helt gett upp! Mina knän värker (gammal träningsskada), min axel värker (gammal jobbskada och lillen tröstas i stort sett bara av att man guppar han upp och ner = döden för axeln), min rygg gör såå ont, mina fogar har inte läkt så dom värker och värker, mina bröst gör så ont att jag knappt kan ha lillen på bröstet för att rapa honom, jag fick ett stygn långt upp på insidan av blygdläppen och jag är rädd att hon träffa en nerv eller så för det gör jätteont i min klitoris när jag ställer mig/sätter mig/får minsta tryck mot den. Som om inte allt det tar mycket energi så får jag sova typ 2-3 timmar/dygn. Lillen har bara haft ett par bra nätter med 3-4 timmar sammanhängande sömn sen han kom. Och 90% av hans vakna tid är han ledsen och gråter och skriker så jag har migränliknande huvudvärk. Jag vet inte vad jag ska göra! Jag känner mig så fruktansvärt dålig som inte har energi och ork att trösta min egen son, just nu gråter jag nästan lika mycket som han... Jag tycker synd om min sambo som kommer hem från jobbet och har två stycken att trösta. Lillen somnar alltid vid bröstet men vaknar och gråter när jag ska ta upp och rapa honom eller byta blöjan. Hur länge orkar man ha det såhär?!?!?
Du är jätteduktig och en kämpe och absolut inte en dålig mamma. Orken tar slut av att ha ont och inte få sova ordentligt.
Pigan har ju inte knip varje kväll/natt men tycker min energi och tålamod tryter de ggr hon har det så tycker du är hur duktig som helst för din lille prins verkar ha magknip oftare.
Jag önskar så att det vänder snart för er så att du får sova och att du slipper värken (som säkert också blir värre av sömnbristen).
Massa kramar