• Skywalker
    mamalolo skrev 2017-01-22 09:20:25 följande:

    Känner så väl igen mig! Det är så knäckande att hoppas och sen bli gruvligt besviken. Jag fick fysiska symptom denna gången...hade liksom hoppats så intensivt att jag fick stressont i magen och bröstet. Stor kram!

    Det ser inte ut på din kurva som att du har progesteronbrist. Jag har inte heller bekräftad sådan men innan min senaste graviditet vände min kurva redan på dag 6-7 och så kom mensen på dag 9-10. Man såg tydligt att progesteronet inte verkar så mycket och länge.

    Hur länge har ni försökt nu igen?


    Tack och kram till dig med! Det är svårt det där med att vara positiv men ändå inte hoppas för mycket (och bli knäckt). Vi har försökt sen i maj så nästa besök blir nr 10. Om två veckor kommer vi få de första provsvaren.
  • Skywalker

    Jag har tittat in här men inte skrivit så mycket sen mensen kom i helgen. Jag har svårt att hitta orken till att vara positiv just nu. Bara gråter och känner att det är för mycket. Graviditetsbeskeden från vänner duggar tätt och det lägger tyvärr bara på en massa oro och ångest då det skett på en gång för alla jag känner. Hur gör man för att orka?

  • Skywalker

    Tack för fina ord! Det är bra att påminnas om att det faktiskt kan ta tid. Det kan bli bra till slut. Det får vara mitt mantra. Vi har bara försökt i nio månader så 24... Det känns nästan obegripligt mycket. Jag har fyra kompisar som blivit gravida på första (möjlgen andra i ett fall) försöket, och det påverkar mig massor och gör att jag har svårt att tro att det inte är nåt fel när månad efter månad går utan att det händer för mig. Jag funderar lite på att ta en paus från tempning och äl-test och allt men det känns samtidigt läskigt att släppa kontrollen...

    Hoppas jag inte låter "bortskämd" för er som försökt ännu längre! Hejar så på er och tycker ni är sjukt starka.

  • Skywalker
    Bell13 skrev 2017-01-25 13:44:18 följande:

    9 månader är också lång tid och jag menade absolut inte att det är mer synd om mig. När vi började försöka med syskon tog det sig på andra försöket och vi fattade ingenting, det blev tyvärr missfall. Efter missfallet tog det 7 månader att bli gravid igen och det blev också missfall. Hoppas på tredje gången gillt nu. Försök nr 2 är det för oss nu.

    Hoppas på försök nr 8 för dig


    Det trodde jag inte du menade heller. :) Men två missfall - fy vad tufft. Jag tycker det värsta är att inte veta om det någonsin kommer gå. Kunde någon bara lova att det kommer gå bra till slut hade det känts liiite mer okej att vänta. Även om längtan är stor så hade det gått att stå ut. Den här rädslan är så kämpig. Vi har iaf tagit lite prover (spermaprov, äggreserv och tsh) så får se om dom säger nåt.

    Nästa försök blir nr 10 för oss. ;)

    Hoppas på tredje gången gillt för dig!
  • Skywalker

    Malin - som alla andra redan sagt så är det helt okej att vara negativ ibland, det är ju helt sjukt jobbigt att gå igenom det här och vissa dagar är tunga. Som FrökenE sagt så känner vi alla med dig och hoppas så för er!

    Så mycket fint folk det finns i den här tråden <3

  • Skywalker
    mamalolo skrev 2017-01-25 16:59:20 följande:

    Jag vet precis hur det känns. Har visserligen varit gravid två gånger under det senaste året men ingen av graviditeterna har lett till ett levande barn. Jag känner mig också gråtig och ledsen. Många vårbarn i min bekantskapskrets. Påminns om att jag själv skulle ha fött i april.

    Vi får peppa varandra och det är så klart helt ok att känna sig deppig och ledsen hur få eller många gånger en än har försökt. Man kan inte rå för det man känner.

    Jag tycker ovissheten är oerhört svår att hantera. Jag kan lika gärna bli gravid nästa ÄL som aldrig någonsin igen och min hjärna tenderar att anta det senare.

    Stor tröstkram!


    Ja precis. Vissa dagar blir det bara för mycket. Den här himla längtan i bröstet och så ovissheten och rädslan. Försöker påminna mig om att de absolut allra flesta får ett barn till slut. <3
  • Skywalker

    Mitt clearblue ägglossningstest bestämde sig för att inte funka imorse (det blinkade som det gör när det indikerar att det funkar men la av just när jag tömt min lilla kopp i toan och spolat) och dom är ju inte billiga. Blev riktigt irriterad. Särskilt eftersom jag hade en känsla av att det skulle gå från tom ring till blinkande (hög fertilitetet) idag. Nåja kan ju lita på mina kroppsliga tecken ändå. :) Däremot ligger min sambo nerbäddad med hög feber så hur vi ska få till det blir nästa problem...

Svar på tråden Tempar/Fertility friend