Skulle du kunna tänka dig att adoptera?
Motivera gärna ditt svar.
-
-
Svar på tråden Skulle du kunna tänka dig att adoptera?
-
Jag har ju alltid haft barnlängtan så om jag inte kunde få barn på egen hand så skulle jag nog skaffa mig det på annat sätt. Jag är inte rasist men isf skulle jag nog adoptera eller skaffa en spermadonator med samma etniska ursprung som jag själv. Jag tror att jag skulle relatera mer till barnet då.Siri29 skrev 2013-08-24 20:00:10 följande:
Men kan du inte tänka hur du skulle resonera. Rent hyptetiskt. Adoption var ju uteslutet för att dina henerinte var med i bilden. Spermiedonation och äggdonation innebär ju också att generna inte heller går vidare i nästa generation?
Men som sagt du får ta mitt svar med en stor nypa salt eftersom jag inte befinner mig i den situationen. Jag har en son som är 2.5 år som kommit till på naturlig väg -
Nope snarare tvärtom. Fyra barn tätt och numera steriliserad så jag slipper oroa mig för fler preventivmedelsbarn.Siri29 skrev 2013-08-24 19:29:54 följande:
Gissar att du aödrig upplevt ofrivillig barnlöshet.
Att det är ofrivilligt barnlösa som adopterar visar ju att det ses som sista alternativet. -
Ja, jag är alldeles övertygad om att jag hade velat ge det ett försök om jag hade haft svårt att bli gravid. Och det hade säkert varit en spännande resa att göra om så hade blivit fallet. Det som jag (med ett utifrånperspektiv) tycker verkar oerhört tungt med det sättet att bli förälder är alla dessa moment av väntan (väntan på utredning, väntan på godkännande, köer till landet, väntan på barnbesked, väntan på att få resa, osv, osv). Jag fattar inte att folk inte blir galna på kuppen.
-
När vår utredning visade att vi behövde hjälp för att få barn, var mitt förstaval adoption, men sambons IVF, vilket är billigare och kan gå snabbare, så han "vann". Jag har vänner som adopterat och vet att jag ser de barnen som lika egna som andras hemmatillverkade, så biologiska band är tämligen irrelevanta för mig. Det är dem man växer upp med som är viktigast.
-
Ja, hade jag haft en stark barnlängtan och svårt att få barn så skulle jag absolut kunna göra det. Enda negativa är ju att det verkar lite krångligt med mycket pappersarbete och sånt...
-
Nej, jag skulle inte kunna tänka mig att adoptera. Av många olika anledningar. Jag vill gärna bli gravid igen, få vara med om en graviditet till. Att vara gravid är så mysigt att jag skulle kunna vara det hela tiden. Även om det är förenat med massor av oro. Jag ville att barnet skulle ha våra gener och vara vårt på riktigt. Titta efter likheter hos oss. Få vara med från början. För mig är det helt otänkbart att ta emot en 2 - åring. Jag ville ha ett litet barn. Därtill ett barn vars utseende inte skiljer sig från vårt eget allt för mycket. Barnet ska kunna tas av utomstående att vara vårt eget. Vet inte hur jag skulle ställt mig till äggdonation eller spermadonation. Spermadonation för då skulle barnet vara mitt. Äggdonation om det absolut inte fanns något alternativ förutom adoption, men inte då jag har ett biologiskt barn. Då skulle de bara bli halvsyskon.
-
Det har jag aldrig sagt..Tuffen skrev 2013-08-24 20:38:29 följande:Bara för att man inte kan tänka sig att adoptera betyder det inte att man har ett minimalt hjärta......
Jag motiverade varför JAG skulle kunna tänka mig att adoptera.. det har ingenting med ditt eller någon annans hjärta att göra :) -
Dr Mupp skrev 2013-08-24 20:55:31 följande:Nope snarare tvärtom. Fyra barn tätt och numera steriliserad så jag slipper oroa mig för fler preventivmedelsbarn. Att det är ofrivilligt barnlösa som adopterar visar ju att det ses som sista alternativet.
Inte alls bara. Vet flera adopterade som själva valt att adoptera. Och som även har biologiska barn. Men visst majoriteten är nog ofrivilligt barnlösa. -
Första barnet 130825 skrev 2013-08-24 21:31:24 följande:Nej, jag skulle inte kunna tänka mig att adoptera. Av många olika anledningar. Jag vill gärna bli gravid igen, få vara med om en graviditet till. Att vara gravid är så mysigt att jag skulle kunna vara det hela tiden. Även om det är förenat med massor av oro. Jag ville att barnet skulle ha våra gener och vara vårt på riktigt. Titta efter likheter hos oss. Få vara med från början. För mig är det helt otänkbart att ta emot en 2 - åring. Jag ville ha ett litet barn. Därtill ett barn vars utseende inte skiljer sig från vårt eget allt för mycket. Barnet ska kunna tas av utomstående att vara vårt eget. Vet inte hur jag skulle ställt mig till äggdonation eller spermadonation. Spermadonation för då skulle barnet vara mitt. Äggdonation om det absolut inte fanns något alternativ förutom adoption, men inte då jag har ett biologiskt barn. Då skulle de bara bli halvsyskon.
Jag kan garantera att folk som använder sig av spermiedonation exempelvis inte resonerar som du. Det är inte så att mannen i de paren inte ser barnet som hans bara för att det inte har hans gener. Inte heller ser man på det som halvsyskom etc. För mig verkar det vara lite sorgligt att vara så hooked på biologi som du är. Ditt barn kanske inte blir/är likt dig eller din man ändå. Eller delar dina intressen. Kärleken till barn har inte med gener att göra. -
Känner att den här tråden för övrigt blev rätt poänglös. Lade den under adoption vuxen för att jag ville att andra som sälva är adopterade skulle berätta hur de resonerade. Men det verkar inte som att ni som svarar själva är adopterade. Kan inte familjeliv så bra, tydligen blev min fråga nte tydlig nog.