Någon mer som precis fått mf och vill försöka igen?
Vi har inte åldern mot oss på samma sätt så det är ingen stress men det där med åldersskillnad har jag också känt press över. Hade verkligen inte heller trott att det skulle bli så här, allt gick ju så bra med första barnet. I juni är det ett år sen vi bestämde oss för syskon även om vi inte började försöka "på riktigt" förrän i augusti (pga strul med cykeln efter förlossning och amning). Nu kan vi inte försöka igen förrän i juni och då kommer det ha gått ett år sen vi började...dessutom är juni den månad vi skulle fått barn om inte ma hade hänt i december och det känns lite tungt att man ska komma till den punkt då man skulle fått barn egentligen och inte ens vara gravid.
Vi måste nog helt enkelt tillåta oss själva att deppa ihop för att sen komma igen och våga hoppas för som du säger, ge upp är ju omöjligt att tänka sig. Vi ska få våra efterlängtade bebisar en dag och då kommer vi glömma allt jobbigt som vi känner nu!
Det jobbiga är också att min man inte vill ha barn så mycket som jag, han gör det mest för min skull, så det är svårt att älta för mycket med honom.