Kan blyga elever få högsta betyg hos er?

Nej, man bedömer och betygsätter inte elever efter personlighet utan efter vilka kunskapskrav de har uppnått. Idag finns tydliga kunskapskrav som ska uppnås för ett specifikt betyg. Vissa av dem är enklare att uppnå om man inte är jätteblyg, men mycket är ju också en träningsfråga. I de nationella proven i svenska (muntlig del) ska man t.ex. klara av att leda och även fördela ordet på ett bra sätt i ett gruppsamtal. Det är en större utmaning för den som är blyg.

I mina barns klass så är det många som räcker upp handen men de blyga får aldrig svara ändå bara jojja upp och ner med handen och spara rösten

Jag måste faktiskt säga att jag tycker att det nya betygssystemet inte direkt ger utrymme för sådana personlighetsskillnader, det är medfödda drag att vara tex introvert (blyg) men skolan bygger alltför mycket på att man ska vara framåt, visa upp sig inför alla andra och ta för sig. Alla är helt enkelt inte skapta för att hålla muntliga föreläsningar eller ge muntliga svar inför hela klassen, utan mår fysiskt dåligt av den sortens uppgifter. Det finns en mycket intressant bok om sk "blyga" barn som heter "Quiet - the power of introverts".

Det har också uppmärksammats en hel del i media de senaste åren att blyga barn inte längre får det utrymme de behöver i skolan:
www.ur.se/Produkter/155240-Skolministeriet-Blyg-i-skolan
www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/plugget-hard-skola-for-de-tysta-i-klassen_3805173.svd

Med tanke på de kunskapskrav som finns och det kriterier som idag finns för hur man ska sätta betygen utifrån dessa kunskapskrav så måste barnet uppnå även de muntliga delarna på högsta nivå för att kunna nå högsta betyg. Det är i själva verket en omöjlighet för introverta barn. Särskilt då de alltid ställs i relation till de extroverta, utåtriktade, som helt naturligt ligger mycket högre i nivå på dessa kunskapskrav. Det är biologiska skillnader som vi aldrig kommer att komma ifrån. Det går inte att träna bort. Och då bör inte heller betygen grunda sig på sådana egenskaper. Personlig åsikt efter att ha jobbat inom högstadiet ett år och tvingats sätta betyg som jag själv känner är helt felaktiga pga ett snett system. Men ramverket är väldigt snävt idag. Det finns såklart både för- och nackdelar med det, jag ser också många fördelar med systemet, absolut!

Jag fick inte högst betyg av den anledningen. Jag var inte blyg men jag var ganska utfryst i min klass och prata inför sina plågoandar är inte något som är vidare trevligt. Jag höll mig därför osynlig för att slippa. Men givetvis tog man inte hänsyn till det. Som barn ska man tydligen tåla allt och lärarna tog inte direkt mitt parti. Det var jag på klabbet som man säger.

De får högsta betyg om de uppnått kunskapskraven för de högsta betygen i mina ämnen. Vissa kunskapskrav testar muntliga färdigheter och blyga elever brukar generellt ha svårare för dem. Visst anpassar man med små grupper osv men ju högre nivå man är på desto större krav ställs. Om jag ser till engelska, som är mitt ena ämne, så ställs det på gymnasienivå krav på att man ska kunna tala i varierande sammanhang, både formella och infomella, och då krävs det naturligtvis att man kan prata med fler än sina närmaste vänner i smågrupp.

I mitt andra ämne som inte är ett språkämne så lämnas mer utrymme för elevrna att påverka om de vill redovisa sina kunskaper muntligt eller skriftligt. Jag brukar låta klassen avgöra och vill därefter gärna att alla följer taget beslut (för att jag ska få ihop det med 190 elever helt enkelt) men om någon är otroligt rädd för att tala inför folk t ex så kan jag göra undantag i enstaka fall.   

När det gäller att uppmana elever att räcka upp handen och "ta för sig" så brukar jag bara göra det med de elever som jag misstänker inte riktigt kommer till sin rätt skriftligt (om vi inte pratar om språk då). Då kan jag säga att "det gick ju inte så bra på provet men jag har märkt att du kan mer i diskussioner som du deltagit i så ta chansen att visa vad du kan muntligt istället" ungefär.

Här är artikeln jag letade efter som jag vet att jag läste alldeles nyligen:
www.gp.se/nyheter/sverige/1.912190-skolan-mardrom-for-blyga

Här är också en rapport från socialstyrelsen om blyga barn (nkl ängsliga, oroliga barn och barn med ångestsyndrom av olika slag) för den som är intresserad:
www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17954/2010-3-9.pdf

Rapporten handlar om när sådana egenskaper leder till besvär och barnet drabbas negativt av sin blyghet, man kan ju dock undra vad som egentligen ses som besvär... är det verkligen ett problem att inte vilja räcka upp handen inför hela klassen? Varför? Jag tycker att man behöver ställa sådana här förväntningar på ända och fundera på varför man ständigt måste "tränas" och "pressas" när man är blyg. Sedan är det naturligtvis skillnad på att vara normalt blyg/introvert, jämfört med att ha social fobi eller rejäla ångestsyndrom. Oro och ängslighet kan ju också ha andra orsaker och då kan man ju behöva gå till botten med det eftersom ingen mår bra av att vara konstant ängslig eller gå med ständig oro. 

Jag var väldigt blyg när jag var yngre och tyvärr sänkte det mitt betyg bade i samhällskunskap och svenska. Jag tror inte att den som inte varit blyg själv kan första hur det känns att sta inför en grupp när pulsen fördubblas och tankarna laser sig.

Idag haller jag bade föreläsningar och föredrag och är inte alls lika blyg längre. Tycker tom att det kan vara roligt när folk är intresserade.

Samtidigt så finns det många barn med andra, medfödda svårigheter som hela tiden ska bedömas efter medelelevens måttstock. Jag kan inte se att det är MER orättvist att blyga förväntas prata än att barn med ADHD förväntas sitta stilla och tysta.

Poängen var att skolan inte är individanpassad, ej heller betygskriterierna, och de kommer nog tyvärr aldrig att bli det då intresset för det inte verkar finnas.