Att kyssa en tjej

Oj, vad dryg jag lät nu. Förlåt! Men tyckte det var så roligt att du drog den parallellen. 

Kanske va lite fånigt ^^
När jag var yngre kramades vi mkt, kanske inte riktigt så nära som TS men vi kunde hålla om varandra när vi kolla film osv.
Men ja tycker ju de låter som TS och tjejen är mer än vänner ;)

Perfekt med lite hångel i helgen

Vi har pratat, verkligen pratat, och jag har berättat precis hur jag känner. Tyvärr känner inte hon samma. Eller, hon  har tänkt tanken, men avvisat den. Hon älskar vår relation och jag är den enda människan hon har, och någonsin har haft, en sådan relation med, men hon säger att hon helt enkelt inte är kär i mig. En del av mig ser tillbaka på de senaste månaderna och tänker "inte en chans, hon ÄR kär i mig, det är ju så jävla uppenbart". Den delen vill ge det lite mer tid, känna hur det känns, se om hon kanske eventuellt ändrar sig. Hon kanske bara måste smälta det lite, känna efter lite, våga satsa. Den delen vill ge det några veckor, försöka umgås som vanligt (vilket hon vill) och se om hon tar sitt förnuft till fånga. Även om hon var tydlig så lät hon även väldigt vacklande. 

En annan del av mig vet att hon var väldigt tydlig när hon förklarade att hon har funderat på om hon är kär i mig men kommit fram till att hon inte är det.  Den delen vill bara bryta totalt med henne och aldrig mer se henne. 

Så, nu fick ni slutet på historien. Ge mig en kram! 

åh, fina fina du..!!! Du är otrolig och fantastisk på alla sätt.
Som jag hade längtat efter att det skulle bli ni, hoppats och väntat.

Bryt inte med henne. Hon är en jättefin vän och den närhet ni har kommer inte att ändras..
Kanske, kanske har du rätt i din känsla trots allt. Kanske behöver hon tid och kommer att våga.

Jag önskar så att det var jag som var hon, har en såå stark lust att kyssa dig trots att jag inte är gay. Du verkar så härlig och mysig bara.

Stoor, stoor kram och en mjuk och fin puss!!         

Tror ni det går att få tråden borttagen på något sätt? Gör typ ont att läsa den!

Å, TS, vad ledsamt att läsa om ditt enorma bakslag! Jag tycker att det är helt uppenbart att hon känner NÅGOT för dig, men vet du hur vanligt det är att kvinnor kärar ner sig i en annan kvinna men INTE agerar på det? Jättevanligt! Vi har väldigt stora hinder fortfarande och för ett flertal känns det omöjligt att stå för såna känslor öppet. Jag är ganska mycket äldre än du och har läst på nätet i 15 år om såna här relationer och att det så ofta går i stöpet just pga att den ena parten inte vågar. I det här fallet har du ju frågat och fått nej så du kan ju knappast tjata dig till ett ja men jag är rätt så säker på att det finns mer under ytan än tjejen törs erkänna i nuläget. Mitt tips är att fortsätta umgås, absolut inte bryta med henne, och se tiden an. Pratade ni något alls om öppenhet, om det för dig vore aktuellt att hålla det privat för bara er två? Kan hon ha fått uppfattningen att du menar att ni ska ha ett förhållande som vilket som helst, som alla känner till, från dag ett?

TS, deppa inte ihop nu utan försök njuta av er fina relation och ta den för vad den är just idag, men var öppen för att den kan förändras. ni har ju ganska kort tid av sådan intimitet som du har beskrivit här, bakom er, så vad som ligger framför er vet ingen. En fin vänskap förhoppningsvis, kanske mer, kanske inte.

KRAM TS! 

Men faan! :(

Jag har hoppats så mycket att du skulle få hennes kärlek. Jag är så ledsen för din skull, du är en underbar tjej som vore så värd att få dina känslor besvarade.

Starkt gjort av dig att till slut ta upp det med henne. Men inte det slut på sagan du och vi alla ville ha.

Lång kram från mig (jag hoppas att hon på nåt sätt ska ändra sig)

Jag tycker heller inte att du ska bryta tvärt även om jag förstår att du bara vill bort från allt. Kanske upptäcker hon att hon inte vill vara utan dig, att kärleken kan växa fram.

Kan bara inte fatta att hon inte känner samma! Jag var 99% säker på att hon kände som jag. Kan man verkligen ha så fel? Jag har bara så svårt att tänka mig att det inte skulle kunna vara ömsesidigt. Till och med nu, när hon har sagt att det inte är något, så tror jag liksom knappt på henne... Det har varit lite spänt mellan oss efter samtalet, men jag tänker ge det i alla fall två veckor och se hur det känns sedan. Kanske behöver hon bara lite tid. Kanske, kanske.