Någon mer med svårigheter att få till ett syskon?
Känns ju som om man har brist på allt när man börjar läsa och ingen av kroppens funktioner funkar. .
Känns ju som om man har brist på allt när man börjar läsa och ingen av kroppens funktioner funkar. .
Ja sån bitterhet slår verkligen till ibland! :-\
Tycker du krämen verkar bra då? Jag minns jag tyckte det var lite krångligt när jag skulle börja och sluta med den och hur mkt jag skulle smörja med, mg hit och dit som var svårt att veta ur en tub liksom...
Men det var ju nåt att mensen inte kom igång förrän man slutade. Att man skulle fortsätta till dag tolv utifall att man blivit gravid. Hade man det skulle man fortsätta om inte skulle man sluta och då skulle mensen komma. Så man liksom mixtrade ju på nåt vis med cykeln kändes det som..
Läste ni detta? Var jag inte avskräckt innan blev jag det nu... Mardröm!!
Planterade in embryon i fel kvinna - TT
tt.omni.se/2f1b0bba223a6a3b0e259de12f38c1ed9fde6c40
Hej. Försöker med syskon.... ivf. Gjort 5 försök eller 6, tappat räkningen. Blandat 1-2 ägg vid åf.
Gjorde åf av 2 ägg i måndags 4/8 och har min testdag 18/8. Känns som en evighet dit......
Någon av er som kännt ett rejält hugg i magen ca äggdag 7? Det va kraftigt så pass att jag vaknade..sen inget mer. Jag inbillar mig att jag kände implantationen.....vägrar tro det är mensen.
Jag skickar ut en önskning. Så här vill jag att mitt liv ska se ut snarast möjligt!
Idag, den 9/8, för fem år sedan fick vi veta att vi väntade vår dotter Underbara underbara dag. Sen gick resten av graviditeten och förlossningen som en dans. Vill dansa igen!
Min man sexstrejkar. Troligtvis ÄL igår, då jag jobbade natt och vi inte sågs alls. Ska snart iväg till jobbet igen och nu vill han inte. Han "tycker inte att det är så kul när det blir så här, kiss på sticka och schemalagt". Nähä??? För jag tycker ju att det är jättekul!!! Jag sa att jag inte tyckt att det varit kul de senaste två åren och att jag nog är den som mår sämst av oss av allt detta. "Jaha, men om man mår så dåligt av nåt så kanske man inte ska hålla på då". Och sen gick han. Vi har inte haft sex sen i lördags.
Blir så tydligt att det är jag som vill det här och att han liksom ställer upp. Jag önskar att han också verkligen ville. Känner mig ensam... Han kanske har rätt. Vi kanske skulle må bättre av att låta bli... :(
Idag kom mensen. Vemodigt sitter jag i soffan och äter choklad och har lite ont i magen. Förstår inte hur svårt det ska vara.....varför kan det inte bara funka. Men på lördag ska jag ta min första tablett pergotime enkelkur, hoppas, hoppas det kommer hjälpa oss nu.
Ni har aldrig blivit sjukskriven pga hur den här situationen får er att må? Jag menar hela livet påverkas ju. Hur ska man orka? Jag är den som bara kör också. Men egentligen vill jag inte hålla uppe nån fasad längre. Jag vill bara grotta ner mig och aldrig gå utanför dörren. Orka ringe med att jobba eller ta hand om hushållet eller nåt. Men jag vet inte hur mkt som krävs för sjukskrivning...