Chasingdreams skrev 2014-09-10 20:11:22 följande:
Tack allihopa! Imorgon är det sprutdags. Börjar känna mig lite nervös. Sprayningarna har inte känts lika definitiva utan mer som vanlig nässpray (förutom att de gett mig biverkningar). Men att spruta sig själv i magen hör inte till det vanliga. Hade inte förväntat mig att det skulle väcka så mycket känslor inom mig. Har varit nära tårar hela dagen. Någonstans är det en bekräftelse på hur infertila vi är.
Mom11: Det är bara att fråga hur mycket du vill.
M och m: Spännande. Då blir vi verkligen nära varandra i dagar. Hur känner du inför att sätta igång?
Gweny: Hoppas du slipper mens!
Ja verkligen! Sitter och räknar och mitt äggplock borde också bli där 22 typ också. Visst var det på sprutdag 10-11 det skulle vara typ?
Jag blir väldigt målinriktad med sånt här så jag bara kör. Ser bara framåt och att jag måste göra allt detta med sprutor, prover etc för att komma vidare så känns runt mkt runt det faktiskt. Förutom fruktansvärd sorg över att ha behövt hamna här
Sprutorna kändes ju ingenting så rent fysiskt ska det inte vara några problem. Biverkningar är jag helt inställd på och tänker inte lägga någon energi på.
Jag är mer nervös så jag ska göra allt rätt nu. Med sprutor och doser och tider och blodprov o chans ultraljud och hur jag ska få ihop det med jobbet och mer så nervös för allt praktiskt. Rädd för att göra fel. Tänk om jag förvarat Sprutorna i fel temperatur så de är verkningslösa...
Och jag vill hoppas på att Det ska gå vägen på första försöket, samtidigt så är jag livrädd för att hoppas för jag inser ju att det lika gärna kan gå åt h-vete och hur slitigt och panik det kommer kännas, "bara" två försök kvar och lyckas inte det så är det bara ett kvar osv :-\