Jag är BARNMORSKA på förlossningen och BB. Fråga mig vad ni vill!!!

Måste säga till TS att du är både modig och kanske inte så smart som startar denna tråd. Vi vet ju att det inte går att svara generellt på de flesta frågor utan att det nästan alltid är individuellt, vilket gör det omöjligt att svara på en fråga ställd på internet. Dessutom borde du upplysa dina läsare om att du lägger in personliga värderingar i dina svar...?

Jag bor utomlands och blev tvingad till snitt för att min bebis låg i säte. Bäckenröntgen visade att jag hade 10,2 cm mellan spinaetaggarna och 10,5 cm tvärs över på bredden (minns inte riktigt vad måttet hette). Conjugata vera var 12 cm. Går det utifrån detta att säga om jag hade fått försöka att föda på vanligt sätt i Sverige?

Snittet blev akut efter att förlossningen, som gick mycket snabbt när den väl satte igång efter dagar med jobbiga fövärkar, startade före snittdatumet. Jag är lite orolig att vara för trång om nästa barn också ligger i säte och förlossningen går så snabbt att snitt inte hinns med.

Hej!
Jag har tre barn, 8, 5 och 9 månader. Jag har alltid haft krångliga förlossningar. Första barnet gick jag över 3 veckor och det hela slutade med katastrofsnitt utan bedövning efter 36 timmar. Jag hade eda, men den måste ha varit fel satt då jag kände smärta under snittet. Jag förstå att det inte var så mycket att göra utan att prio 1 var få ut mitt barn, pro 2 var få mig smärtfri. Innan narkosgasen fungerade var dottern ute.  Hela snittet upplevelsen var panikartad då barnet även blev skuren och de sade fel kön på barnet... Kaos helt enkelt. Hur vanligt är det att epiduralen inte riktigt fungerar?

Nästa förlossning var också långdragen, med hjärt ljud som gick ner, kejsarnitt förbereddes,  men det hela slutade med ett mycket hastigt krystnings skede och barnet föddes med mig stående och barnmorskan fångade henne i farten ;)  efter ca 24 timmar. Öppnade mig 7 cm på 2 timmar.

Barn nr 3
Lång förlossning ca 24 timmar och hjärtljud som gick ner, barnet låg och tryckte mot ryggraden på mig och med navelsträngen kring halsen. För att skynda på det hela och slippa snitt igen hjälpte barnmorskan mig att öppna mig och barnet kunde snabbt förlösas. Även denna gång hjälpte inte epidrualen helt. Jag hade jätte ont och låg bitvis bara och skrek. Kändes märkligt att det gjorde så ont med eda. Innan läkarn lade den sade barnmorskan att då jag berättat att jag inte kände krystvärkarna vid förra förlossningen, "Det lovar jag att du kommer göra denna gång" . Gav hon inte full dos då?

Är det vanligt att om första förlossningen inte blir en vanlig förlossning att de andra också krånglar? Brukar inte latens fasen vara kortare under förlossning 2 och 3 än första?
Hur vanlig är normal förlossningar utan problem med hjärtljud som går ner? 

Inte på någon av mina förlossningar har mina värkar synts på CTG, hur ovanligt är det?
Båda har gått snabbt och relativt smärtfritt.

Vilken bra tråd, så himla intressant läsning! I Sverige får man ju föda hemma, men det är (vad jag vet) bara i Stockholm man kan få förlossningspeng för detta, och då bara som omföderska med ett tidigare "bra" protokoll.

Vad anser du om detta, och vad tycker du om oss som väljer att föda våra barn hemma istället för på sjukhus?

Vad betyder det att moderkakan är "osymetrisk med två bihang"? Förstår ju att det har med utseendet att göra och osymetrisk är väl inte så svårt att förstå. Men vad är dessa bihang för något och varför får man sådana?

Hej. Fick mitt första barn i april i år, jag "sattes igång" med gel vid 16-tiden, tappen var omogen och bakåtlutad, man trodde inte att det skulle hända ngt, men man kan nog säga att den tog ordentligt, började få väldigt ont runt 17-tiden, ingen kollade status "nertill" utan man utgick enbart från ctg-kurvan, jag hade skitont och låg och kved, kände mig totalt utlämnad (kan säga att bm-besöken var få under dessa timmar). Vid 20, säger bm att jag har värkstorm, får alvedon, bricanyl vid 20.45, ingen effekt, vattenavgång vid 21, bm kollar status nertill ca 21.15, öppen 4 cm, fullt retraherad 22.45, tjejen föds 23.15. Enda bedövning som jag fick var lustgas, hade så pass ont att de inte kunde sätta epidural - kunde inte sitta still, lustgasen var en skänk från ovan. Några frågor:

*När börjar man kolla hur pass öppen man är? Hur ofta sker detta?

*Lustgasen är väldigt effektiv, hur ställer du dig till att man har börjat ta bort den i vissa landsting (snart säkert i hela landet)? Vad hade jag kunnat få istället för lustgas i "mitt panikartade" tillstånd? Jag var beredd att hoppa ut genom fönstret, ngn hjälp av kontrollerad andning hade jag inte i det läget.

*Hur mäter man hur mkt blod man förlorar under en förlossning?

*Hur vanligt är det att igångsättning m. gel går så här fort? Var inte förberedd på detta, informationen jag fick var att det kommer att ta tid och absolut ingenting om att igångsättning kan resultera i värkstormar och att det kan gå fort.

PS. Ett bra initiativ av dig!

Varför skriver du med stora bokstäver och med tre utropstecken?