Och jag fortsätter med en klump brun gegga i trosorna på morgonen:(. Blir inte klok på det här, tror inte det kommer sluta väl känns det som. Ringde kk nu men de skulle ringa upp kl 11,10 och då är vi redan på väg till Uddevalla så jag avböjde tiden för rådgivning. Vill ju åka in nu på stört och få det kollat ! Min granne som är chef på kvinnokliniken sa igår att mår man illa så är det en jättebra indikator på att allt är som det ska för så fort det inte är det upphör illamåendet direkt för hormonet byts ut på något sätt. Mått lite illa nu än så länge men jag tror att psyket spelar en ett stort spratt oxå !
vet inte vad jag ska göra, känna eller tänka. Känns bara så överjävligt jobbigt att man ska drabbas av detta också efter allt jävla skit som redan varit! Håll tummarna för mig att jag slipper tala om för min dotter att det inte blir någon lillasyster eller lillabror, det är det som smärtar mig mest om jag måste säga det:(