Juni-barnen
I väntan på att väcka Luca och ge honom lite mat så kommer min förlossningsberättelse:
V39+3 Fredagen den15/6....Bf 18/6
Vaknade på morgonen och kände mig precis som vanligt, dvs inga speciella känningar alls bara lite svag molvärk från och till som jag haft i flera veckor.
Vädret är jätte fint så jag snabb städar lägenheten och går sedan ut med alla 3 tjejer som är lediga dagen till ära. Spenderar 4 timmar ute på en filt vid ett litet bassängbad.
16:00 svärmor ringer och frågar om jag känner något speciellt, svarar nej allt känns precis som vanligt och det blir nog till att gå över tiden denna gång.
16:30 Hemma och mamma ringer och säger att hon kommer förbi en stund och gosar lite med Liviva eftersom dom knappt varit barnvakt åt henne än så hon skall vänja sig lite inför förlossningen.
16:45 Det knäpper till högt i magen och när jag reser mig börjar det sippra vatten till en början, men väl inne på toa så forsar det på ganska bra. Får på mig torra underkläder och byxor, lägger i en handduk då det känns för futtigt med en binda. Känner värkar komma nästan med en gång så ringer mannen och sen förlossningen.
17:15 Framme vid förlossningen, klockar starka värkar hela bilfärden som kommer med 2-3 min emellan. Dom är redan riktigt intensiva men använder mig av min egen slags dykmetod, dvs slappnar av och följer med så gott det går...och gud va det hjälpte.
17:30 Ligger med ctg kurva och väntar på att bli undersökt, dom vill se att förlossningen verkligen är på g. Blir undersökt mellan två värkar och är då öppen 8 cm.
Jag säger att nu börjar det verkligen kännas och att jag kommer behöva lustgas väldigt snart.
17:50 Kommer in till ett förlossningsrum. Kastar mig på lustgasen så fort dom kopplat upp den och känner efter 2-3 värkar att dom ändrat karaktär och tror att jag måste börja krysta snart.
18:05 Lägger mig på sidan och börjar känna ett jäkla tryck, 9 cm öppen men barnmorskan säger att det är ok att börja trycka på lite då man som omföderska har lättare att bli av med den sista cm.
18:11 Efter 2-3 sammanhängande krystvärkar med otroligt bra hjälp från barnmorskan kommer Luca till världen.
3250 gram och 51 cm lång.
En otroligt positiv upplevelse eftersom jag kännde att jag kunde hantera värkarna utan problem när jag slappnade av. Gjorde så himla stor skillnad att göra sig tung i kroppen och bara fokusera på andningen.
Jag var även orolig för att spricka, men klarade mig med 1 stygn.
Väldigt skönt nu efteråt att slippa spricka och sy en massa stygn då jag inte alls är öm. Duschade och gick på toa efter nån timme utan den där svidande känslan.
Det enda negativa var att min man inte fick stanna kvar. Fick dela rum med en annan mamma men det gick helt ok ändå.
Luca snuttade på tutten hela natten så jag sov nog max 2 timmar. Men man e så full av adrenalin att man ändå inte är trött.
Kl 11:00 skrevs vi ut på tidig hemgång.
Kan inte sluta titta på honom och det är så jäkla skönt att det är över. Detta var min sista graviditet och det känns verkligen som att jag är helt färdig nu.
, i natt åt han 23:30 sen 02:30, 05:30, 07:30 och det tar typ 30 min varje gång så väldigt upphackad sömn. Men är ganska säker på att det blir bättre när han får i sig ordentligt med mat. 
.