• Emmmsan

    Har PCO och planerar syskon.

    Jag fick reda på att jag har PCO för ca 5 år sedan då jag var hos en barnmorska/gynekolog (?) på grund av att jag inte hade fått tillbaka min mens efter att ha slutat med p-piller ett år tidigare. Jag hade inte slutat med dom för att bli gravid utan var bara less på att proppa i mig hormoner och att jag på grund av det hade noll sexlust.
    Eftersom jag hade PCO och inte försökte bli gravid så blev jag rekommenderad att börja med p-piller igen så det gjorde jag. Men bara några månader efter det så bestämde jag och min sambo oss för att vi skulle försöka skaffa barn så jag slutade än en gång med p-pillrena och förberedde mig samtidigt på det värsta, dvs att jag inte skulle få varken ägglossning eller mens av mig själv och att det skulle ta låång tid innan jag blev gravid. Gissa om jag blev förvånad när mensen dök upp ca 40 dagar efter sista pillret och när graviditetstestet en månad senare visade ett stort fint plus. Jag hade aldrig vågat tro att det skulle gå så fort i och med att jag hade fått diagnosen PCO.

    Nu har jag och sambon bestämt oss för att skaffa ett syskon så i november slutade jag med p-pillrena igen och även denna gång var/är jag förberedd på att det kommer att ta lång tid. 29 dagar efter sista pillret kom en mens (dvs i mitten på december) och under den menscykeln så kände jag tydligt av en äl vilket förstås väckte en smula hopp. Men sedan har det inte hänt mycket. Fick en pytteliten blödning i slutet av januari, ena dagen kom det lite brunt och sedan hade jag svagt färgade flytningar i två dagar efter det. Först trodde jag att detta var någon typ av mellanblödning då jag hade liknande varje månad veckan innan mens när jag åt p-piller men nu är jag osäker, var det kanske en pytteliten mens? Efter den har det inte hänt något mer och det känns så himla frustrerande att försöka bli gravid när man vet att kroppen inte fungerar som den ska. Nu har dessutom min förbaskade acne på rygg och bröst kommit tillbaka och dessutom har jag fått väldigt torra slemhinnor vilket ju inte gör det hela enklare.

    När jag fick reda på att jag har PCO gjordes bara ett vaginalt ultraljud men nu efteråt har jag förstått att man oftast även tar blodprov. Jag skulle väldigt gärna vilja få en grundlig undersökning angående min PCO så jag vet om det ens är någon idé att vi försöker själva. Men känner mig väldigt osäker på om det ens är någon idé att ringa en barnmorskemottagning angående detta då jag tidigare tyvärr inte har blivit tagen på allvar när jag ringt och varit orolig när mensen inte har dykt upp. Vad tror ni kan man få hjälp eller åtminstone få komma på en undersökning fast än det gick fort att bli gravid förra gången och även fast vi en så länge inte har försökt så länge?

  • Svar på tråden Har PCO och planerar syskon.
  • TheBlueOcean
    saramandis skrev 2012-10-26 20:12:07 följande:

    Ha samma här, det funkade på första försöket, känns jobbigt nu att behöva kämpa så för tvåan, men man har ju i alla fall ett barn, man får väl vara glad för det. Men känns jobbigt när alla andra runt om en skaffar syskon och då kommer ju frågan upp, "ska inte ni ha ett syskon snart?"

    Hur går det för dig? Har du ringt än? 

    Frågan har bara kommit upp från mina småsyskon (10 och 15) de tycker det är kul med små barn som de är moster till. Alla på makens sida tycker vi ska vänta och på min sida vet de om problemen vi har. Det gör de iof på makens sida också men när vi berättade att vi skulle till läkaren för att få hjälp så fick vi "ska ni verkligen skaffa fler barn redan nu?" som respons... känns inte så kul..
  • Alivia

    Hej. Jag är i samma sits som ni andra. Har precis tagit sista pergotimetabletten i ett försök att få ett syskon till vår januari-nollnia. 

    Nästan varje dag får vi frågan: Ska inte Ni ha fler barn? Längtar inte X efter ett syskon?

    Jag blir så trött.

    Uppenbart nog finns endast två svar på den frågan.
    – Nej, just nu är vi nöjda med ett barn.
    – Jo, men det går inte så lätt som ni tror.

    Skönt att hitta hit iaf. Håller tummarna för många plus och syskon.  

  • FruSen
    Alivia skrev 2012-10-28 21:17:27 följande:
    Hej. Jag är i samma sits som ni andra. Har precis tagit sista pergotimetabletten i ett försök att få ett syskon till vår januari-nollnia. 

    Nästan varje dag får vi frågan: Ska inte Ni ha fler barn? Längtar inte X efter ett syskon?

    Jag blir så trött.

    Uppenbart nog finns endast två svar på den frågan.
    – Nej, just nu är vi nöjda med ett barn.
    – Jo, men det går inte så lätt som ni tror.

    Skönt att hitta hit iaf. Håller tummarna för många plus och syskon.  
    Hej och välkommen!
    Håller tummarna för att pergon ska göra susen!
    Är det din första kur? 

    Har också en nollnia, en dotter som blir 4 i april. Hon börjar ju blir så pass stor att det här med syskon verkar många tycka att vi borde skaffat för längesedan...
     
  • Alivia
    FruSen skrev 2012-10-29 08:45:21 följande:
    Hej och välkommen!
    Håller tummarna för att pergon ska göra susen!
    Är det din första kur? 

    Har också en nollnia, en dotter som blir 4 i april. Hon börjar ju blir så pass stor att det här med syskon verkar många tycka att vi borde skaffat för längesedan...
     
    Tack!

    Vi får se vad som händer.  Vi har försökt sedan i maj och jag har haft egna ägglossningar, men gyn ville ändå testa och se. Så det är min första kur, även om jag hört talas om det förr och visste att det var en lösning om det inte skulle funka även när vi försökte med ettan. Då tog det sig dock på det första och enda försöket. 

    Lite störande är att mensen som aldrig tar slut den här gången, vet inte om det är en biverkning av pergon, men är på nionde mensdagen idag....

    Vår dotter har blivit så gammal att hon minst en gång i veckan säger "snälla mamma kan du föda ett syskon till mig när jag är fyra år"? Och jag säger väl som det är, att jag ska göra mitt allra bästa :)

    Vad spännande med tvillingar! Alltid härligt att läsa om att det går bra med behandling. 

     
  • FruSen
    Alivia skrev 2012-10-29 09:50:10 följande:
    Tack!

    Vi får se vad som händer.  Vi har försökt sedan i maj och jag har haft egna ägglossningar, men gyn ville ändå testa och se. Så det är min första kur, även om jag hört talas om det förr och visste att det var en lösning om det inte skulle funka även när vi försökte med ettan. Då tog det sig dock på det första och enda försöket. 

    Lite störande är att mensen som aldrig tar slut den här gången, vet inte om det är en biverkning av pergon, men är på nionde mensdagen idag....

    Vår dotter har blivit så gammal att hon minst en gång i veckan säger "snälla mamma kan du föda ett syskon till mig när jag är fyra år"? Och jag säger väl som det är, att jag ska göra mitt allra bästa :)

    Vad spännande med tvillingar! Alltid härligt att läsa om att det går bra med behandling. 

     
    Ja för oss gick det ju verkligen bra kan man ju säga!

    Dottern kom till spontant direkt efter jag slutade med p-piller och jag trodde ju aldrig att vi skulle få problem att skaffa syskon. Att det nu blev två efter första kuren pergotime var verkligen en fantastisk överraskning! Visste inte om att jag hade pco förrän i somras !

    Dottern här hemma pratar också mycket om bebisar. Nu har vi berättat att jag har bebis(ar) i magen men det är väl lite för abstrakt för att hon ska fatta det ännu
     
    Jag kände mig lite nere eftersom hon hinner bli så stor innan det är dags för syskon men i och med att det nu blev två så känns det nästan tvärtom. Oj så skönt att hon hinner bli 4 år och är ganska självgående när det kommer två små på samma gång! 
  • Alivia
    FruSen skrev 2012-10-29 10:01:48 följande:
    Ja för oss gick det ju verkligen bra kan man ju säga!

    Dottern kom till spontant direkt efter jag slutade med p-piller och jag trodde ju aldrig att vi skulle få problem att skaffa syskon. Att det nu blev två efter första kuren pergotime var verkligen en fantastisk överraskning! Visste inte om att jag hade pco förrän i somras !

    Dottern här hemma pratar också mycket om bebisar. Nu har vi berättat att jag har bebis(ar) i magen men det är väl lite för abstrakt för att hon ska fatta det ännu
     
    Jag kände mig lite nere eftersom hon hinner bli så stor innan det är dags för syskon men i och med att det nu blev två så känns det nästan tvärtom. Oj så skönt att hon hinner bli 4 år och är ganska självgående när det kommer två små på samma gång! 
    Åh jag fattar verkligen känslan med att tiden går. Jag vet ju fortfarande inte om vi kommer lyckas fixa ett syskon till vår, men jag tycker själv det är ovärderligt att ha en bror och har dessutom rätt nära till min i ålder. 

    Jag har vetat att jag hade pco sedan jag var 20 och trodde att det skulle ta mkt längre tid första gången än vad det gjorde. Slutade också med p-piller och blev gravid direkt. 

    Min sambo har åtta år till sitt syskon och tycker det är helt ok och jag är numera mer nojig över att stå syskonlös än att det ska bli ett stort glapp. 

    Hur länge hade ni försökt innan pergostarten?

    Mitt enda dilemma just nu är att jag ska släppa en bok i september nästa år och har kommit till punkten då boksläppet nästan krockar med en eventuell nyfödd. Samtidigt känns det som en svår tanke att lägga allt på paus några månader, eftersom jag inte ens vet om vi kommer att lyckas. 

    Inte lätt. men den här månaden kör vi iaf :)
  • FruSen
    Alivia skrev 2012-10-29 10:16:16 följande:
    Åh jag fattar verkligen känslan med att tiden går. Jag vet ju fortfarande inte om vi kommer lyckas fixa ett syskon till vår, men jag tycker själv det är ovärderligt att ha en bror och har dessutom rätt nära till min i ålder. 

    Jag har vetat att jag hade pco sedan jag var 20 och trodde att det skulle ta mkt längre tid första gången än vad det gjorde. Slutade också med p-piller och blev gravid direkt. 

    Min sambo har åtta år till sitt syskon och tycker det är helt ok och jag är numera mer nojig över att stå syskonlös än att det ska bli ett stort glapp. 

    Hur länge hade ni försökt innan pergostarten?

    Mitt enda dilemma just nu är att jag ska släppa en bok i september nästa år och har kommit till punkten då boksläppet nästan krockar med en eventuell nyfödd. Samtidigt känns det som en svår tanke att lägga allt på paus några månader, eftersom jag inte ens vet om vi kommer att lyckas. 

    Inte lätt. men den här månaden kör vi iaf :)
    Åh, vad spännande att släppa en bok!

    Jag hamnade i en knepig sits då jag för några veckor sedan blev rekryterad till ett jobb som börjar 5/11. En månads provanställning som löper till en tillsvidare och jag har inte berättat något ännu.
    Jag behövde inte ens koma på intervju, de ville ha mig!

    Hade precis fått veta att jag var gravid när arbetsgivaren kontaktade mig. Vi har försökt sedan mars -11.
    Sen fick jag pergotime nu i aug och då tog det sig direkt!
    Det var ju typiskt att detta nu krockar med nytt jobb, när jag äntligen, efter 10 års slit får chans till en tillsvidaretjänst! Jag skulle tro att jag blir sparkad om arbetsgivaren får veta att jag är gravid (med tvillingar!) och när det är provanställning kan de ju avskeda mig utan att ange något skäl.

    Ska försöka dölja det till december då min provanställning är över men det kommer bli svårt. Redan nu i v 12 är det jättesvårt att dölja magen...
    Barnlängtan är ju dessutom så stor att man vill ju inte vänta heller. Hade jag tex fått jobberbjudandet precis när vi skulle börja med pergo hade jag nog gjort det ändå då man inte vill vänta...

    Maken har dessutom ny tjänst på jobbet och nästa höst ska de bygga om i fabriken han jobbar på och han kommer då knappt vara hemma alls! Helt ok med en liten och dottern men när det kommer två små kan det bli lite mer kämpigt. Men vi har ju familjerna nära så jag hoppas få lite hjälp om det behövs.


    Allt händer på en gång.
    Det är väl så det ska vara


  • Alivia
    FruSen skrev 2012-10-29 11:09:40 följande:
    Åh, vad spännande att släppa en bok!

    Jag hamnade i en knepig sits då jag för några veckor sedan blev rekryterad till ett jobb som börjar 5/11. En månads provanställning som löper till en tillsvidare och jag har inte berättat något ännu.
    Jag behövde inte ens koma på intervju, de ville ha mig!

    Hade precis fått veta att jag var gravid när arbetsgivaren kontaktade mig. Vi har försökt sedan mars -11.
    Sen fick jag pergotime nu i aug och då tog det sig direkt!
    Det var ju typiskt att detta nu krockar med nytt jobb, när jag äntligen, efter 10 års slit får chans till en tillsvidaretjänst! Jag skulle tro att jag blir sparkad om arbetsgivaren får veta att jag är gravid (med tvillingar!) och när det är provanställning kan de ju avskeda mig utan att ange något skäl.

    Ska försöka dölja det till december då min provanställning är över men det kommer bli svårt. Redan nu i v 12 är det jättesvårt att dölja magen...
    Barnlängtan är ju dessutom så stor att man vill ju inte vänta heller. Hade jag tex fått jobberbjudandet precis när vi skulle börja med pergo hade jag nog gjort det ändå då man inte vill vänta...

    Maken har dessutom ny tjänst på jobbet och nästa höst ska de bygga om i fabriken han jobbar på och han kommer då knappt vara hemma alls! Helt ok med en liten och dottern men när det kommer två små kan det bli lite mer kämpigt. Men vi har ju familjerna nära så jag hoppas få lite hjälp om det behövs.


    Allt händer på en gång.
    Det är väl så det ska vara


    Ja, saker löser sig för det mesta får man tänka :)

    Men, under tiden ni försökte fram tills pergo, hade du ingen mens alls då? Eller hade du mens fast ingen ÄL?

     
  • FruSen
    Alivia skrev 2012-10-29 11:22:26 följande:
    Ja, saker löser sig för det mesta får man tänka :)

    Men, under tiden ni försökte fram tills pergo, hade du ingen mens alls då? Eller hade du mens fast ingen ÄL?

     
    Det var väldigt varierande. Mensen kunde hoppa över flera månader och sen kom den och det kan ju vara så att jag inte hade äl och de gånger jag hade äl missade vi eller så gick det inte då helt enkelt.
    Kände dock inga symptom på äl under denna tid så jag vet inte. I juli fick jag göra vul, detta var när jag då fick diagnosen pcos, då syntes en äggblåsa som va 19 mm och läkaren trodde då jag skulle få äl. Jag fick dock aldrig någon mens så (eller plus) så någon äl kan ju inte ha skett... efter en månad ungefär började jag med primolut-nor för att framkalla mens och sedan pergotime och då tog det sig på en gång
  • Treasures

    Kul (lr inte att ni också får kämpa för syskon) att fler har anslutit sig. Vi är ett glatt gäng, för det mesta, som försöker peppa varandra i med och motgångar.

    Vi har varit på rutinultraljud idag och det gick finemang, allt som kunde bedömmas var precis som det skulle och bebis gapade, räckte ut tungan och vinkade till oss. Blev flyttad två dagar från den 25/3 till den 27/3 så nu får jag vara i v 19 två dagar till, skulle annars ha gått in i v 20 imorgon!


    ~ ~ Alva 09-11-01 ~ ~ Skrutten BF 25/3-2013 ~ ~
Svar på tråden Har PCO och planerar syskon.