Vi som snart är gravida efter utredning i Aten!

Inboxa menar jag så klart! Men jag verkar inte lyckas via mobilen. Om du inboxar mig så kan jag svara dig. Annars gick Hjärtefröjd på samma ställe.

Snart lycklig: jag är en av dem som inte haft missfall utan haft svårt att plussa och jag lyckades med hjälp av immunbehandling. Jag vet att det inte finns några garantier, men jag ville bara ge dig lite hopp. Kram!

Lill: japp - Fragmin, IL, Pred och barnalbyl.

Åh Fenan - grattis! Vad roligt med någon fler med Atentvillingar! Jag kan lugna dig med att jag inte heller hade mycket symptom och tvillingar ger ju vanligtvis värre illamående osv. Jag mådde däremot alldeles prima - kräktes inte en enda gång, gick bara upp totalt 14 kilo, hade ingen foglossning alls och i början var lite ömmare bröst enda symptomet. Sista månaden hade jag svullna fötter och så drogs jag med vena cava-syndrom (när fostren trycker på kroppspulsådern så man riskerar att svimma om man ligger på rygg - störigt men ingen fara om man bara låter bli det...) men annars hade jag en buslätt graviditet. Såg det som min belöning efter fem års kamp.

Megastort grattis igen och håll oss som sagt gärna uppdaterade! Mina små frön är snart åtta månader (herregud), och du har en fantastisk tid framför dig. Håller tummarna stenhårt för dig och för er alla andra gravida (och för att ni ickegravida ska få plussa förstås)!

Tjejer, använd absolut isbit! Hjälper både mot smärtan och blåmärkena en hel del. Tänk på vinkeln ni sticker också.

Och ni som oroar er över era graviditeter - jag tyckte att mycket av oron släppte när man började känna fosterrörelser, då märkte man ju varje dag att nån levde (rövare) därinne. Nu hade jag iofs två därinne så en viss oro fanns alltid att jag bara kände en av dem, jag visste aldrig säkert vem det var, men med en bebis i magen tror jag att det lugnar ännu mer. Sen kom oron tillbaka de allra sista veckorna då de i princip var färdigbakade - då ville jag bara få ut dem så att inget skulle hända. Grattis till alla gravida härinne!

Che: Jag tog aldrig progesteron under min graviditet. Dr D bad mig köpa på apoteken i Aten innan jag åkte hem, men sen ordinerade han dem aldrig. Kändes lite nervöst, men skönt att slippa och det gick ju bra ändå.

Virvla: Tack!

Angla: Gud så härligt med ett tickande hjärta! Stort grattis!

Angla, vi gjorde KUB. Våra twins är ju tvåäggs så det är inte samma sak, men visst snurrade tankarna innan. Vi kom fram till att vi i förväg inte kunde bestämma vad vi skulle göra om resultatet blev dåligt mer än att vi inte skulle riskera missfall om risken för kromosomfel var lägre än risken för missfall vid MKP eller FVP, dvs 1:200. Fick vi bara högre än det skulle vi tänka att det ändå är tex 249 friska barn av 250, även om 1:250 är ganska "dålig" siffra jämfört med maxsiffran.
I övrigt tror jag att vi bara ville vara förberedda på eventuella problem, även om vi verkligen var oroliga för att det skulle vara något fel på en och att vi skulle behöva fatta något jobbigt beslut. Nu hade vi turen att då bästa möjliga siffror, 1:20 000, på båda och då var jag glad att jag gjort KUB eftersom det minskade min oro. Men man kan ju aldrig vara säker ändå, så på sätt och vis är det ju ingen garanti.
Kan du inte höra efter vad som gäller med enäggstvillingar, så du vet vad du tar ställning till?

NinaCamilla: Väldigt olika, jag tror jag tog totalt 10 IL under hela graviditeten, dvs ca 1/mån, men ibland med tre veckor emellan och ibland typ sju veckor emellan.

Fenan: Du kan be dem kolla flödet när du ändå är där på UL, det är snabbt gjort. Nu fick ju jag en massa extra UL eftersom jag bar tvillingar, men jag frågade helt enkelt när jag var där om flödet också såg ok ut och då kollade de det också.

Jag åt pred till typ v 30 om jag minns rätt och började sen låååångsamt trappa ner.

Ah, då gjorde jag bara vanligt flödes-UL, inte notch.